Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.

Den hÀr uppsatsen behandlar hur en lokal skola arbetar med en matematiksatsning i ett mÄngkulturellt skolsamhÀlle..

Skolan styrs idag av nationella styrdokument, de Àr skollag, lÀroplan och kursplan. Varje Àmne i skolan har en egen kursplan dÀr Àmnets kÀrna, begrepp och perspektiv beskrivs. Fokus i studien ligger pÄ kursplanen i hem- och konsumentkunskap och dÄ framförallt de fyra övergripande perspektiven hÀlsa, resurshushÄllning, kultur och jÀmstÀlldhet, som ska genomsyra all undervisning. Eftersom vi i framtiden skall arbeta med skolÀmnet hem- och konsumentkunskap valde vi att fördjupa oss inom problematiken kring perspektiven. Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper ta reda pÄ hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap arbetar med de fyra övergripande perspektiven i sin undervisning.

Syftet med arbetet var att kartlÀgga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i VÀxjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. UtifrÄn frÄgestÀllningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till Ätta idrottslÀrare som undervisar mot grundskolans senare Är och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de Är studien omfattar. Det visade sig Àven i vilken omfattning det skett, pÄ vilket sÀtt och hur samarbetet utvecklats genom Ären. Samarbetet uppfattas pÄ de flesta hÄll som nÄgonting positivt som bÄde lÀrare och elever kan dra nytta av.

Alla mÀnniskor bÀr pÄ erfarenheter och upplevelser av olika slag. FrÄgan Àr hur vÄra tidigare erfarenheter pÄverkar oss. Studien belyser nÄgra lÀrarstudenters berÀttelser om mötet med Àmnet matematik frÄn grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhÄllen undervisning av betydelse för utvecklingen inom Àmnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att pÄverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig pÄ lÀrarstudenters berÀttelser anvÀndes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod.

Detta Àr ett examensarbete som tar upp elevers uppfattningar kring sin utbildning och sitt lÀrande samt om infÀrgning och Àmnesintegrering kan ha en positiv inverkan i deras inlÀrning. Kvalitativa intervjuer med tredjeÄrselever ur tre olika program: samhÀlls-, barn- och fritids- och byggprogrammet, har utförts och Àr utgÄngspunkten för analysen utifrÄn följande slutsatser kan dras: Elever behöver för det första, variation i sin undervisning, dÀr teori varvas med praktik och för det andra behöver de förstÄelse för att kunna skapa kunskap. Ett helhetsperspektiv pÄ undervisning och utbildning kan möjliggöras genom programinfÀrgning och Àmnesintegrering och eleverna visar intresse och motivation för sina valda programinriktningar och slutligen kÀnner de sig redo för det som komma skall efter studiernas avslutande..

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Denna studie har sitt fokus pÄ det svenska internetforumet Flashback och syftet Àr att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck pÄ forumet. Genom en tematisk analys av en lÀngre trÄd pÄ forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har nÄgot relevant att sÀga om Àmnet. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering Àr alla viktiga begrepp som under undersökningens gÄng har visat sig vara mycket anvÀndbara. Flashback Àr för mÄnga kÀnt som ett forum dÀr mÄnga kvinno- och invandrarfientliga unga mÀn samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker pÄ sÄdana sÀtt som i det verkliga sociala livet sÀllan Àr socialt accepterade.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur den sekulÀra samhÀllsutvecklingen pÄverkar utformningen av religionskunskapsÀmnet. Framförallt vill vi veta hur lÀrare reflekterar kring och förhÄller sig till samhÀllsutveckling (primÀrt religiös förÀndring) och styrdokument i sin undervisning, d.v.s. vilka didaktiska konsekvenser som följer. Vi har i vÄr kvalitativa studie intervjuat verksamma gymnasielÀrare i olika Äldrar och belyst deras svar ur ett religionsdidaktiskt perspektiv samt utifrÄn vad man har kommit fram till i dels den samtida forskning som beskriver sekularisering, dels den som intresserar sig för ungdomars religiositet. VÄra resultat visar att lÀrarnas Älder inte verkar ha nÄgon avgörande betydelse för vilka didaktiska val man gör, utan att religionsundervisningens traditionella faktaorienterade innehÄll fortfarande tycks leva vidare i stor utstrÀckning, oavsett lÀrarnas Älder.

DÄ jag varit ute pÄ praktik har jag sett att elever allt för ofta bara sitter och rÀknar i lÀroboken. Vi matematiklÀrare mÄste bli bÀttre pÄ att variera och börja laborera i vÄr undervisning. BÄde för att fÄ med eleverna kunskapsmÀssigt i undervisningen och för att fÄ dem intresserade och engagerade. Jag har dÀrför i mitt examensarbete undersökt om lÀrare i Är 4-6 anvÀnder sig utav konkret material i sin matematikundervisning. Mina problemformuleringar var:- Vad anvÀnder lÀrare i Är 4-6 för konkreta material i sin matematikundervisning?- Hur gör lÀrare i Är 4-6 för att konkretisera matematikundervisningen?- Varför vÀljer de som konkretiserar matematikundervisningen att konkretisera?Metoder som jag anvÀnt i min undersökning Àr litteraturstudier och intervjuer.

Matematikundervisningen Àr idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lÀra matematik Àr lÄg. Det hÀvdas att lÀrarna Àr en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett trÄkigt Àmne och det de kritiseras för att hÄlla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut fÄr ut det bÀsta möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lÀrarnas motiveringar till deras val av under­visningsmetoder samt att redogöra för deras instÀllningar till de faktorer som skapar lust att lÀra. Studien grundade sig pÄ kvalitativa intervjuer dÀr matematiklÀrare pÄ en högstadieskola fick möjlighet att berÀtta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lÀrarna mycket vÀl kan motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lÀrarnas val.

Syftet med studien Àr att belysa hur matematiklÀrare och speciallÀrare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvÄrigheter i Är 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssÀtt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvÄrigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklÀrare och fem speciallÀrare. Resultatet visar att matematiklÀrarnas och special-lÀrarnas uppfattning om inkludering skiljer sig frÄn hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvÄrigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och mÄlinriktat lÀrande.

De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Den hÀr undersökningen fokuserar pÄ vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring att det finns en jÀmbördig smak bland musikkritiker. Syftet Àr att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tÀnker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet bestÄr av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer frÄn olika medier dÀr musikkritik bedrivs, dÀribland etermedia, lokal-/kvÀllstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgÄngspunkt ligger Bourdieus fÀltteorier med fokus pÄ habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför sÄ mÄnga musikkritiker tycker likadant.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar pÄ högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrden i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det Àr pedagogernas ansvar att undervisa i Àmnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istÀllet har ett omfattande hÀlsosamtal med ungdomar i Ärskurs Ätta dÀr fokus ligger pÄ psykisk ohÀlsa, kÀnslor och kroppsuppfattning. För att nÄ fram till ungdomarna i frÄga ansÄg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars sjÀlvkÀnsla sÀtts i fokus samtidigt som god undervisning inom Àmnet bidrar till ett stÀrkande av ungdomars relationer.