Studien handlar om hur lÀroplanens grundlÀggande vÀrden om jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn förankras i lÀromedel och undervisning i Svenska B pÄ gymnasiet. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar. I den första delen analyseras tre lÀromedel i Svenska B som tre gymnasielÀrare frÄn SkellefteÄs tre gymnasieskolor anvÀnder sig av i undervisningen. Den andra delen bestÄr av intervjuer med tre lÀrare om hur de anvÀnder lÀromedlen ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i sin undervisning. I studien framgÄr tydligt att kvinnliga författare systematiskt marginaliseras i lÀromedlen.

Vi har under vÄra VFU-perioder upplevt att begÄvade elever i matematik ofta fÄr sitta och arbeta sjÀlvstÀndigt utan att fÄ nÄgon del av genomgÄngarna. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare upplever sin undervisning med elever som Àr begÄvade inom matematik pÄ grundskolans senare Är samt begÄvade elevers syn pÄ matematikundervisningen de fÄr. Vi har i studien anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuade tre lÀrare och fyra elever frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna anvÀndas som underlag till vÄrt resultat, transkriberade vi varje intervju frÄn respektive intervjuperson. Resultatet visade att lÀrarna upplever att de har ont om tid till sina begÄvade elever och dÀrför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling.

Denna studie a?mnar att bidra till fo?rsta?else kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av ma?n. Syftet med studien a?r att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. Fo?r att uppna? detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien.

MÄnga elever uppvisar bristande förstÄelse för likhetstecknets innebörd dÄ de hanterar tecknet som ett operationstecken, istÀllet för en symbol för likhet och balans. Denna studies syfte var att undersöka matematikundervisningens möjligheter att utveckla elevers förstÄelse för likhetstecknet i Ärskurs 1. Studien Àr kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av tvÄ lÀrare i Ärskurs 1 samt semistrukturerade intervjuer och kunskapstester av nio av deras elever. Resultatet visar att nÀstan hÀlften av eleverna förknippar likhetstecknet med en rÀkneoperation vilket antyder att deras uppfattning kan behöva utvecklas för att bli mer statisk. För att rÄda bot pÄ detta föreslÄs en noggrann granskning av elevernas lÀromedel samt sÄ kallad utvecklande undervisning (development teaching)..

Syftet med denna studie Àr att undersöka den tvÄsprÄkiga undervisningens mÄlsÀttning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvÄsprÄkiga elevers uppfattning om deras egna tvÄsprÄkiga utveckling och deras syn pÄ den tvÄsprÄkiga undervisningen i synnerhet nÀr det gÀller undervisningen av modersmÄlet. Metod: Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning kring modersmÄlets betydelse för bÄde tvÄsprÄkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen pÄ empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever frÄn grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmÄlets betydelse i förhÄllande till skolframgÄng. De har Àven stora erfarenheter av att arbeta med detta omrÄde.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

BakgrundMĂ„nga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och lĂ€s- och skrivundervisning gör att skriftsprĂ„ket utvecklas pĂ„ ett lekfullt sĂ€tt. Även pedagogerna mĂ„ste vara aktiva i barns lĂ€rande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. MĂ„nga författare Ă€r eniga om att bildskapande Ă€r en viktig del i barns utveckling och lĂ€rande. Den hĂ€r sortens skapande bör ocksĂ„ kombineras med annan undervisning för att fĂ„ ett djupare innehĂ„ll.SyfteSyftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka och beskriva hur pedagoger anvĂ€nder sig av bildskapande som ett verktyg i sin lĂ€s- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i Äldrarna 16-19 Är (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotrÀnare som var mellan 39-66 Är gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades tvÄ semistrukturerade intervjuguider baserat pÄ den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. FrÄgorna som stÀlldes var utifrÄn tre olika situationer; vardaglig trÀning, trÀningslÀger respektive tÀvling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende pÄ individerna och situationen.

Bakgrund: För patienter med lÄngvarig sjukdom Àr kunskap om sjukdom och behandling av stor betydelse för att kunna hantera sitt dagliga liv. En vÀg till ökade kunskaper Àr via patientundervisning. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenhet av undervisning vid lÄngvarig sjukdom. Metod: Studien bygger pÄ tolv vetenskapliga artiklar som har analyserats med kvalitativ metod. Resultat: Patienter erfar att en relation med kÀnsla av förstÄelse och respekt samt en relation som bygger pÄ en öppen dialog har grundlÀggande betydelse för deras lÀrande.

Alla pedagoger har sin personliga ledarstil och utformar sin undervisning dÀrefter. Syftet med denna undersökning Àr att vinna en ökad förstÄelse för hur pedagoger utformar sin undervisningen. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat pedagoger i bÄde förskola och skola, dÀr de, ur sin egen synvinkel, fÄtt rangordna sin egen undervisningspedagogik efter Howard Gardners fem utgÄngspunkter. Dessa har vi sedan kopplat ihop med Gardners teori om de sju intelligenserna. Det resultat vi fick fram efter bearbetning, analys och tolkning var att majoriteten av bÄde förskollÀrare och grundskollÀrare anser sig anvÀnda den berÀttande utgÄngspunkten allra mest.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva hur cirka 75 elever i Ärskurs Ätta upplevde S.M.A.R.T-begreppet som en Àmnesintegrerad och pedagogisk bas i deras lÀrandeprocess inom ÀmnesomrÄdet hÄllbar utveckling och hÄllbar livsstil utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Denna kvalitativa studie innehÄller insamlad data i form av en Àmnesintegrerad undervisning i mellersta Sverige med en fenomenologisk forskningsstrategi och aktionsforskning dÀr hela processen frÄn början till slut har vÀgts in genom 12 studiemotiverade elevers berÀttelser om deras upplevelser i öppna, semistrukturerade djupgÄende gruppintervjuer, samt loggböcker under processens gÄng. Resultatet av denna studie visar att studiemotiverade elever upplever lÀrandeprocessen som positiv och att denna metods största fördel var att eleverna redan var med pÄ ÀmnesomrÄdets bana nÀr de klev in i lektionssalen. Uppstartstiden vid början av varje lektion upplevdes kortare för eleverna. Eleverna upplevde dÄ att de fick mer tid till att fördjupa och befÀsta sina kunskaper.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur och varför lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet anvÀnder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte anvÀnder musik. Syftet Àr Àven att undersöka om gymnasielÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa blir pÄverkade av nÄgra yttre faktorer som kan resultera i att de anvÀnder musiken i sin undervisning. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet. Resultatet visar att lÀrarnas tankar och idéer kring anvÀndandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stÀmmer bra överens med tidigare forskning som visar mÄnga fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar Àven att de yttre faktorer som pÄverkar lÀrarna mest, nÀr det gÀller hur det anvÀnder sig utav musik i deras undervisning, Àr eleverna och deras musikintresse.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Denna studie har sitt fokus pÄ det svenska internetforumet Flashback och syftet Àr att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck pÄ forumet. Genom en tematisk analys av en lÀngre trÄd pÄ forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har nÄgot relevant att sÀga om Àmnet. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering Àr alla viktiga begrepp som under undersökningens gÄng har visat sig vara mycket anvÀndbara. Flashback Àr för mÄnga kÀnt som ett forum dÀr mÄnga kvinno- och invandrarfientliga unga mÀn samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker pÄ sÄdana sÀtt som i det verkliga sociala livet sÀllan Àr socialt accepterade.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.