Sök:

Sökresultat:

1056 Uppsatser om Tematisk litteraturläsning - Sida 58 av 71

MELLAN TRAUMA OCH TRYGGHET: SJUKSK?TERSKANS OMV?RDNADS?TG?RDER I M?TET MED FLYKTINGBARN. En litteratur?versikt

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

"Beroendet handlar om relation" : En studie om synen pÄ substansmissbruksproblematik bland yrkesverksamma inom missbruksvÄrd och förebyggande arbete.

Sveriges missbruksproblematik Àr idag avsevÀrd och vÀxande. Studier och utredningar har visat att allt fler individer undviker att söka hjÀlp för missbruksproblem. Det uppfattas inte bara finnas hinder för att blir missbruksfri utan ocksÄ för att söka hjÀlp inom missbruksvÄrden. Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare inom olika verksamheter uppfattar att substansmissbruk utvecklas och vilka hinder som uppstÄr i behandlingsprocessen. Syftet var Àven att undersöka hur det i Sverige idag arbetas för att motverka substansmissbruk.

Facebook ? en kvalitativ studie i artisters identitet

Syftet med detta arbete var att fÄ en insikt i hur privata FacebookanvÀndare uppfattar artisters identitet pÄ Facebook. Intresset vÀcktes dÄ jag för en tid sedan lade mÀrke till det ökade anvÀndandet av Facebook bland sÄvÀl företag som kommersiella personer. Facebook har pÄ kort tid kommit att bli en plattform frÄn vilken mÄnga personer och företag vÀljer att visa och marknadsföra sig sjÀlva pÄ. I studien undersökte jag begreppet identitet och hur privata FacebookanvÀndare förknippar detta begrepp med artisters FacebookanvÀndande. För att uppnÄ mitt syfte utförde jag en undersökning med en kvalitativ ansats.

UPPLEVELSER AV NATUR- OCH TR?DG?RDSAKTIVITETER F?R PERSONER 60 ?R OCH ?LDRE

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

Droger i skönlitteraturen: en litteraturstudie med didaktisk anknytning

Denna uppsats behandlar skildrandet av droger i framförallt skönlitterÀra texter och diskuterar Àmnets relevans i skolundervisning, hur man som lÀrare kan behandla Àmnet och vilken nytta och funktion det i sÄ fall kan fylla. Studien redogör för i huvudsak skönlitterÀra texter i Àmnet ur ett historiskt perspektiv med sporadiska neddykningar ocksÄ i essÀer, sjÀlvbiografier och facklitteratur. Metoden Àr en tematisk litteraturstudie dÀr de skönlitterÀra texterna samt den Àmnesrelaterade litteraturen fÄtt stÄ till grund för sjÀlva textanalysen och den didaktiska anknytningen. Resultatet visar pÄ hur skildrandet av droger inom skönlitteraturen förÀndrats genom tidens gÄng, frÄn det företrÀdesvis skildrande bruket av droger som en kÀlla till höjda upplevelser i religionens och konstens namn till att i större utstrÀckning behandla bruket av droger ur ett mer socialrealistiskt perspektiv. I och med den förÀndringen har majoriteten av de senare skildringarna prÀglats mer av verklighetens konsekvenser och Àr sÄledes inte fullt sÄ romantiska i sin underton som de tidigare skildringarna ofta tenderade att vara, Àven om det sÄ klart finns verk som skiljer sig frÄn mÀngden.

Varför misslyckas de? : Om pojkars underprestation i skolan

Denna uppsats behandlar pojkars relativa underprestation i skolan, i förhÄllande till flickor, med syftet att kartlÀgga forskningens syn pÄ detta problemomrÄde. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i frÄgorna varför pojkar underpresterar samt vilka ansatser som kan tas i försök att ÄtgÀrda problemet. DÄ detta arbete ej producerar egen forskning, utan istÀllet konsumerar den, har ingen egen empiri samlats in, utan frÄgorna har istÀllet stÀllts till den befintliga forskningen.Den första frÄgan behandlas utifrÄn fyra olika typer av förklaringar: biologiska förklaringar, individbaserade förklaringar, skolbaserade förklaringar samt sociologiska förklaringar. Dessa olika modeller antar olika perspektiv vid beaktandet av frÄgan om pojkars underprestation och finner i enlighet med detta olika bakgrunder till flickornas överlÀgsenhet, men den vanligaste förklaringen tycks ligga i en förlegad syn pÄ manlighet dÀr goda skolprestationer inte anses vara förenligt med att vara pojke. Uppsatsen presenterar utöver detta ett antal alternativa perspektiv pÄ pojkars underprestation dÀr man menar att fler variabler Àn kön bör tas i beaktande dÄ frÄgan undersöks.Den andra frÄgan behandlas utifrÄn en tematisk indelning.

Intensivv?rdssjuksk?terskors sederingshantering ? nya strategier och ?kande krav

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

Kroppsuppfattning hos kvinnor som överlevt sexuella övergrepp under uppvÀxten

Bakgrund: Incest och sexuella övergrepp började uppmÀrksammas som ett samhÀllsproblem pÄ 1980-talet. Majoriteten av sexuella övergrepp begÄs i hemmet. Personer som utsatts har en lÄg kroppstillfredsstÀllelse vilket pÄverkar kroppsuppfattningen. Sjukgymnaster bör vara insatta i hur dessa patienter upplever sin kropp, dÄ sjukgymnastik Àr den del av behandlingen som syftar till att förstÀrka kroppsuppfattningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kroppsuppfattningen hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp under uppvÀxten.

NĂ€sta generations TV

AbstractFörfattare: Maria Carlsson och Hanna EliassonHandledare: Lars PalmExaminator: Ingegerd RydinTitel: Webb-tv, nĂ€sta generations kommunikationskanalÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan i Halmstad 61-90 poĂ€ng.År: HT 2007Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur varumĂ€rkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nĂ€sta generation.Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriskamaterialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumĂ€rkesarbete pĂ„ medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering ochreklam via webb-tv pĂ„ olika hemsidor,samt sekundĂ€rmateria, det vill sĂ€ga olika tidningsurklipp och artiklar dĂ€r forskningsĂ€mnet har tagits upp.Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idĂ©er och tankar om framtida varumĂ€rkeskanaler kretsade kring lĂ€tttillgĂ€nglighet, det vill sĂ€ga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utstrĂ€ckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansĂ„gatt internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nĂ€sta generation, tack vare tillgĂ€ngligheten. Majoriteten av de tillfrĂ„gade Ă€r medvetna om att webb-tv Ă€r en kanal som Ă€r mycket aktuell mot nĂ€sta generation.

Interkultur & Kulturarv : En spÀnningsfylld relation

Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lÀmnade mÄngkulturdebatten, Ätminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gÀllande att det att ett förhÄllningssÀtt utifrÄn interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, frÄn sÄvÀl politiker som pedagoger, har bestÄtt i att begreppet Àr abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieÀmnet och vilka möjligheter och/eller svÄrigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jÀmförande innehÄllsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spÀnning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur fÄr stor plats i de behandlade styrdokumenten Àven om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur.

Arbetslöshet och hÀlsa - Arbetslösas upplevelser av hÀlsa, vardag och deltagande i ett arbetsmarknadsprogram

Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.

En kvalitativ undersökning av skolkuratorers upplevelser om sitt brottspreventiva arbete med flickor frÄn familjer med hedersrelaterade problem

Hedersrelaterade brott Àr komplexa och skapar svÄrigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utstrÀckning Àr flickor och kvinnor, men att kvinnor Àven begÄr hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primÀra förövare. Teorin om sociala band kan anvÀndas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor frÄn familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrÄn de fyra elementen ur teorin om sociala band.

V?rdnadshavarnas upplevelser n?r deras barn drabbats av psykisk oh?lsa. En kvalitativ intervjustudie med fokus p? hur familjen p?verkas och behovet av sjukv?rd utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.

N?r ett barn drabbas av psykisk oh?lsa drabbas inte bara barnet utan hela familjesystemet, inte minst barnets v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets m?ende och v?lbefinnande. Det finns en del forskning om hur v?rdnadshavare och familjen p?verkas av att deras barn lider av psykisk oh?lsa samt hur de upplevt kontakten med h?lso- och sjukv?rden, dock hittades ingen i ett svenskt sammanhang. Syftet med denna uppsats ?r att bidra med ?kade kunskaper om p? vilket s?tt barns psykiska oh?lsa p?verkar v?rdnadshavarna och hur barnens h?lso- och sjukv?rd p?verkat familjen utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.

Egentligen inte bara stark ? nej jÀmstÀlld! : En studie om jÀmstÀlldhet sÄ som det framstÀlls i lÀroplaner och ungdomslitteratur.

Syftet med studien Àr att belysa hur jÀmstÀlldhet behandlas i olika sorters texter, framför allt i skolans styrdokument och i ungdomsromaner. En genomgÄng av lÀroplanerna visar hur skolan vill jobba med jÀmstÀlldhet, vilken instÀllning samt vilka riktlinjer verksamhetens personal ska förhÄlla sig till. JÀmstÀlldheten fÄr ta en relativt stor plats och antas ocksÄ dÀrför vara ett viktigt arbete i skolans verksamhet.En tematisk analys belyser hur tvÄ ungdomsromaner frÄn 2000-talet, Före och efter Bella (2002) av Maja Hjertzell1 och Tusen gÄnger starkare (2006) av Christina Herrström2, tar upp jÀmstÀlldhet som Àmne. I bÄda romanerna framstÀlls arbetet med jÀmlikhet som problematisk. Romanen Tusen gÄnger starkare handlar oavkortat om jÀmstÀlldhet utifrÄn elevers uppfattning och lÀrarnas reaktioner pÄ detta i olika skolsituationer.

TonÄring med en döende förÀlder : TonÄringars retrospektiva upplevelser

Inledning: Att vara tonÄring och leva med en svÄrt sjuk och döende förÀlder Àr pÄfrestade och det finns en ökad risk att detta pÄ lÄng sikt pÄverkar det psykologiska vÀlbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonÄringar och förebygga risk för framtida psykisk ohÀlsa behöver vi ta reda pÄ mer om deras upplevelser.FrÄgestÀllningar: Hur upplever tonÄringar att ha en svÄrt sjuk och döende förÀlder?- Upplevelse av den egna livssituationen- Upplevelse av familjens livssituation- Upplevelse av delaktighet- Upplevelse av förberedelseMetod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonÄringar som förlorat en förÀlder, som erhÄllit palliativ vÄrd, inom ett Är efter förlusten. Kvalitativ analys anvÀndes för att analysera resultatet.Resultat: Samtliga tonÄringar upplever ett ökat ansvar.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->