LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

AbstractFörfattare: Maria Carlsson och Hanna EliassonHandledare: Lars PalmExaminator: Ingegerd RydinTitel: Webb-tv, nĂ€sta generations kommunikationskanalÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan i Halmstad 61-90 poĂ€ng.År: HT 2007Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur varumĂ€rkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nĂ€sta generation.Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriskamaterialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumĂ€rkesarbete pĂ„ medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering ochreklam via webb-tv pĂ„ olika hemsidor,samt sekundĂ€rmateria, det vill sĂ€ga olika tidningsurklipp och artiklar dĂ€r forskningsĂ€mnet har tagits upp.Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idĂ©er och tankar om framtida varumĂ€rkeskanaler kretsade kring lĂ€tttillgĂ€nglighet, det vill sĂ€ga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utstrĂ€ckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansĂ„gatt internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nĂ€sta generation, tack vare tillgĂ€ngligheten. Majoriteten av de tillfrĂ„gade Ă€r medvetna om att webb-tv Ă€r en kanal som Ă€r mycket aktuell mot nĂ€sta generation.

Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Projektiv identifikation Àr enligt den psykoanalytiska teorin grundlÀggande vid mellanmÀnskliga relationer. Samtidigt som begreppets betydelse och anvÀndningsomrÄde Àr omdiskuterade finns förvÄnansvÀrt fÄ empiriska forskningsresultat. Denna teoretiska, explorativa och kvalitativa studie utgÄr ifrÄn Ingmar Bergmans manus Scener ur ett Àktenskap för att utforska begreppets anvÀndbarhet pÄ en parrelation. Texten analyseras med tematisk analys och diskuteras utifrÄn hur projektiv identifikation kan förstÄs genom karaktÀrerna Johans och Mariannes relation. I texten illustreras en process som mynnar ut i ett Ätertagande av projektioner via tre olika tillstÄnd av inre relaterande: rigitt, rollbytande och rörligt.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre pÄverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriÀrutvecklingsprocess inom en hÄrt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade mailenkÀter, och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen Àr: studie- och yrkesvÀgledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriÀrvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dÀmpande pÄverkan, cooling down, under sin uppvÀxt, bÄde frÄn skolpersonal, och den egna familjen, men ocksÄ att de erhÄllit empowerment frÄn andra hÄll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa pÄverkan pÄ olika sÀtt, men gemensamt för dem alla Àr att de visat pÄ en inre drivkraft, som trots den nÀmnda negativa pÄverkan gjort att de nÄtt framgÄng inom sitt gebit.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gÄ i egenterapi och hur de pÄverkas av att det Àr ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande pÄ psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning pÄ utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervÀgande upplevs som positiv och betydelsefull bÄde ur en personlig och en professionell synvinkel.

Inledning: Att vara tonÄring och leva med en svÄrt sjuk och döende förÀlder Àr pÄfrestade och det finns en ökad risk att detta pÄ lÄng sikt pÄverkar det psykologiska vÀlbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonÄringar och förebygga risk för framtida psykisk ohÀlsa behöver vi ta reda pÄ mer om deras upplevelser.FrÄgestÀllningar: Hur upplever tonÄringar att ha en svÄrt sjuk och döende förÀlder?- Upplevelse av den egna livssituationen- Upplevelse av familjens livssituation- Upplevelse av delaktighet- Upplevelse av förberedelseMetod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonÄringar som förlorat en förÀlder, som erhÄllit palliativ vÄrd, inom ett Är efter förlusten. Kvalitativ analys anvÀndes för att analysera resultatet.Resultat: Samtliga tonÄringar upplever ett ökat ansvar.

Det finns uppenbara könsskillnader i samhÀllet, inte minst nÀr det gÀller förÀldraledighet. Svenska mÀn tar endast ut cirka 20 procent av förÀldradagarna. Studiens syfte var att fÄ djupare förstÄelse för hur mÀn upplever sin förÀldraledighet, eventuella förÀndringar av familje- och arbetsrelationer, samt för vilka faktorer de upplever pÄverkar uttaget av förÀldraledighet. Nio mÀn som hade varit förÀldralediga frÄn ett företag i bank- och finansbranschen intervjuades. Intervjuerna var halvstrukturerade och analyserades med hjÀlp av tematisk analys.

SAMMANFATTNINGBAKGRUND: I och med Ädelreformen flyttades vĂ„rden av Ă€ldre till kommunen och sjuksköterskor började arbeta inom den kommunala Ă€ldreomsorgen. Arbetet saknar tydliga riktlinjer och rutiner. Det innebĂ€r ett stort ansvar för sina arbetsuppgifter samt patientansvar. Vid konsultarbete ansvarar sjuksköterskan för ett stort antal mĂ€nniskor och förmĂ„ga att prioritera och snabbt göra bedömningar av arbetsuppgifter och sjukdomstillstĂ„nd krĂ€vs.SYFTE: Syftet med studien var att utifrĂ„n sjuksköterskors berĂ€ttelser beskriva deras upplevelser av sitt arbete inom den kommunala Ă€ldreomsorgen.METOD: Det Ă€r en deskriptiv studie. Information samlades in genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att under sin barndom ha haft en frihetsberövad förÀlder. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur frihetsberövandet upplevdes av individen beroende pÄ sociala och individuella förutsÀttningar samt vilka anpassningsmetoder (copingstrategier) undersökningsdeltagarna anvÀnt sig av. Fyra kvinnor mellan 25 och 35 Är intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet innehÄller en beskrivning av upplevelsen av och anpassningen till frihetsberövandet.

I takt med att konkurrensen pÄ arbetsmarknaden blir allt hÄrdare samtidigt som det pÄgÄr ett generationsskifte inom olika branscher sÄ Àr det viktigare Àn nÄgonsin att hitta talangfulla medarbetare med rÀtt kompetens. I denna kvalitativa studie undersöktes en verksamhet i ett företag som samarbetar med diverse universitet för att förbÀttra utbildningarna och skapa en större rekryteringsbas. Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse för hur företaget strategiskt arbetar med att attrahera studenter frÄn verksamhets utbildningar. Studien har utgÄtt frÄn teorier och forskning som berör Employer Branding samt motivation. Nio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med anstÀllda som arbetar i verksamheten.

ÅlderspensionĂ€rerna kommer att öka kraftigt under de kommande Ă„ren. För arbetsgivare Ă€r det betydelsefullt att planera och vara medvetna om att kunskapen och erfarenheten som framtida pensionĂ€rer besitter kommer att försvinna om de inte tillvaratas, dĂ€r ett tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt kan vara kunskapsöverföring. Undersökningens syfte var hur framtida pensionĂ€rer upplever tillvaratagandet av deras kunskap och erfarenheter och hur det pĂ„verkade deras framtidsinstĂ€llning. Fem framtida pensionĂ€rer och en personalansvarig intervjuades. Datamaterialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

Verktyg skapade för att stödja företags kollaborativa processer, Àven kallat "groupware", har funnits i olika former sedan början av 90-talet. I dag Àr webbtjÀnster ett allt mer nyttjat alternativ bland organisationer pÄ grund av dess mÄnga fördelar ? sÄsom lÀgre kostnader och ökad cross-platform-tillgÀnglighet. Med teknologiska framsteg har det pÄ senare Är blivit möjligt att utveckla program för webblÀsare som inte tidigare varit möjligt. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur man i dagens webbmiljö och i dagens moderna organisationer utvecklar framgÄngsrik kollaborativ programvara genom att försöka identifiera ett antal riktlinjer för detta ÀndamÄl.