BACKGROUND: A telephone nurse is a nurse that during most of its working time is engaged in healthcare advice via the telephone. The advent of the telephone healthcare advice has probably meant that individuals, who initially wouldn?t have sought help, if they needed to meet healthcare providers face to face, now actually have the confidence to turn to healthcare. For telephone healthcare advice is professional care to identify, assess and advise on individuals? reactions to actual or potential health problems.

I dagsläget finns inget enhetligt prioriteringssystem för att möta det ökade patientflödet till akutmottagningar. Ordet triage står för en snabb förstahandsbedöming av medicinskt sjuka, vilket innebär att den med störst behov tas omhand först. Triagesystem har utvecklats genom växande behov av struktur och mindre individuella variationer i den medicinska bedömningen. Studien genomfördes som en litteraturstudie med syfte att belysa triageverksamheten på akutmottagningar ur ett omvårdnadsperspektiv. Faktorer som visade sig ha betydelse när sjuksköterskan fattade beslut angående prioritering var kunskap, erfarenhet, samt intuition.

Bakgrund: Syftet med triage på akutmottagningen är att säkerställa att patienter med störst behov av vård får det inom rimlig tid och på ett korrekt sätt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient där kommunikationen är av stor betydelse. Att kunna delge andra människor information och dessutom kunna tolka och läsa av meddelanden är en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar på andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation är en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen är en stressig miljö och det finns mycket att lära angående vad som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.

Beslutsprocessen vid triage är komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer måste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frågor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans triagering av barn på akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Tidigare studier har visat vad patienten anser vara tillfredställande i samband med triage. Där framkommer att i mötet med vårdpersonalen vill patienten känna sig värdig, sedd och bekräftad. Detta ställer krav på vårdpersonalen och den kompetens de besitter. En förutsättning för patienttillfredsställelse är information om väntetider, patienternas medicinska tillstånd och en god vårdrelation. I mötet med patienten krävs kunskap om vad dessa tycker är viktigt och betydelsefullt i samband med triage.

På grund av en ökad befolkningsmängd och nya tekniker som gör fler sjuka går att bota ställs nya krav på svensk sjukvård. Sjukvården måste möta de nya kraven med ett bättre effektivare resursanvändande och där till krävs nya förbättringsmetoder. Med influenser från industriell tillverkning har sjukvården omarbetat lean production för att skapa ett universellt förbättringsverktyg som lämpar sig för vårdorganisationer. Verktyget kallas lean healthcare och är omdiskuterat och dess effekter tvetydiga. Att undersöka om och hur värdeflöden i en akutmottagnings triage, som innebär en prioritering efter patienters allvarlighetsgrad, kan effektiviseras med hjälp av ett flödesorienterat arbetssätt som lean.

Sjukvårdsrådgivningen via telefon är väl förankrat hos Sveriges befolkning då det varje år rings många samtal dit. Avsaknaden av visuell kontakt och den begränsade tillgången till problemet gör att triage och rådgivning försvåras. Telefonsjuksköterskan kan inte ta del av den icke verbala kommunikationen såsom exempelvis ansiktsuttryck, kroppshållning eller sjukdomstecken på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som har betydelse för telefonsjuksköterskans triage och rådgivning i kontakt med den vårdsökande. I litteraturstudien som grund för resultatet har metoden varit att granska fjorton artiklar med kvalitativ ansats ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Achievements within the fields of computer- and telecommunication technology have led to a revolution when it comes to managing information. These achievements have made it possible to offer new services in healthcare, especially in telemedicine. New technology has become a complement to traditional care, thus partly compensating for insufficient time and resources. Telephone Linked Care (TLC) is a telecommunication technology that enables automated dialog counselling and monitoring of patients in their homes. During the last two decades numerous randomized controlled studies with TLC have demonstrated improvement among outpatients with chronic and health behaviour disorders.

Triage är ett relativt nytt begrepp inom svensk akutsjukvård ochdet är först under senare år som användandet brett ut sig överlandets akutmottagningar. Internationellt sett har utvecklingengått snabbare och bland annat Kanada och Australien har ett väletablerat triagesystem. Triage används för att prioritera sökandepatienters turordning och ett effektivt triagesystem visar påmånga fördelar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska förtur gestill de patienter som är i störst behov av vård. Att fatta beslut omen patients triagenivå kan vara en svår uppgift försjuksköterskan.

Sedan år 2005 har personal vid Sahlgrenska universitetssjukhuset utvecklat ett triage system utifrån Manchester triage system till det svenska Medical Emergency Triage and Treatment System (METTS). Syftet med denna studie var att undersöka om METTS är ett stöd för ambulanssjuksköterskor/sjuksköterskor i deras bedömning av patienter. En kvantitativ design har valts genom att samla in enkäter från två olika län i Sverige. Insamlad data sammanställdes via statistikprogrammet Statistical Packagefor Social Sciences (SPSS) version 20.0 och analyserades i deskriptiv och analytisk statistik. I resultatet framkom det att METTS var ett system som hjälpte sjuksköterskorna i ambulansen i sin bedömning av patienter prehospitalt.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva rådgivningssamtalet vid centrala sjukvårdsrådgivningar. Studien har gjorts som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats på 12 vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Cinahl och PubMed. Resultatet visade att rådgivningssamtalet innehöll en gemensam interaktion och bedömningsprocess, där sjuksköterskan analyserade och tolkade det objektiva och subjektiva i den vårdsökandes hälsoproblem för att nå fram till samförstånd i beslut och åtgärd. Processen skedde i ett ansiktslöst icke fysiskt vårdmöte mellan sjuksköterskan och den vårdsökande och kunde beskrivas utifrån fyra faser 1) att samla information 2) att analysera och tolka 3) att bedöma 4) att åtgärda.

Inledning: Syftet med föreliggande studie var att testa interbedömarreliabiliteten för det i Sverige vanligaste triageinstrumentet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). Instrumentet består av 42 kontaktorsaker (ESS) som kombinerat med mätta vitalparametrar, t.ex. blodtryck och puls, ger en triagefärg. För att kunna bedriva evidensbaserad omvårdnad krävs att instrument, skalor och metoder är valida och reliabla. Statens beredning för medicinsk utvärdering anser att RETTS saknar både validitets- och reliabilitetsdata.Metod: Två ESS från instrumentet valdes.

Bakgrund: Grundläggande för välfungerande sjukvård är möjligheten att efter bedömning av patienten vårdbehov kunna prioritera och hänvisa till lämplig vårdnivå på ett snabbt och säkert sätt. Det är viktigt att det sker på gemensamma grunder oavsett hur den initiala kontakten sker. När patienten anländer till sjukhus via ambulans, är han/hon redan bedömd via triage av en specialistutbildad sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer som är av betydelse för sjuksköterskans triagebedömning prehospitalt. Metod: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie.