För att underlätta och kvalitetssäkra dettidiga/prehospitala medicinskaomhändertagandet har olika hjälpmedel, såkallade beslutsstöd utvecklats. RETTS är ettav dessa beslutsstöd som används inomprehospital medicin för att triagera patienten.Genom att arbeta med triage bedöms denmedicinska svårighetsgraden samt identifierasde patienter som har störst samt lägstvårdbehov. Syftet med studien var attundersöka specialistutbildadeambulanssjuksköterskors upplevelser av attarbeta med RETTS som beslutsstöd i sambandmed prehospital omvårdnad. Studiengenomfördes med kvalitativ design genomintervjuer med ambulanssjuksköterskor somvarit yrkesverksamma minst två år innanRETTS beslutsstöd infördes i Region Halland.I resultatet framkom följande fyra kategorier;strukturerat hjälpmedel, ett tryggtomhändertagande, bra kommunikation samtkräver erfarenhet. Vi rekommenderar attvidare forskning fokuserar på patienternasupplevelser av att bli triagerade utifrånRETTS, för att identifiera och belysaytterligare för- och nackdelar med RETTSbeslutsstöd..

Bakgrund: I Sverige har akutmottagningar i landet ungefär 2,5 miljoner patientbesök per/år. Akutmottagningar brukar vara stressfyllda miljöer med hög patientomsättning, möten är rutinmässiga och utrymmet för individuellt anpassad vård är begränsat. Patienterna blir vid ankomst bedömda och prioriterade utifrån triage, för att försäkra att patienten med de mest brådskande behoven blir omhändertagen först. Efter triagen får de flesta patienterna vänta, ibland i flera timmar.Syfte: Att belysa patientperspektivet av att vara patient på akutmottagningar inom den svenska hälso- och sjukvården.Metod: Litteraturstudie, sökningar av artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed, vilket resulterande i 9 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar. Analysen inspirerades av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: 5 teman identifierades: Att vara patient under triagen, att vara patient under väntetider.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Målet med triage är att rätt vårdinsats ska nå rätt patient i rätt tid och ett flertalolika system används för att underlätta prioriteringen. Beslutsfattandet är en central del iarbetet med triage och sannolikhetsbedömningar baserade på sjuksköterskans tidigareupplevelser har en viktig funktion. Travelbee presenterar sin syn om att kommunikationmellan sjuksköterska och patient är ett medel för att nå en mellanmänsklig relation och föratt kunna tillhandahålla omvårdnad. Kompetens kan beskrivas som individens samladeförmåga att identifiera, bedöma och utföra nödvändiga åtgärder. Utvecklingen av kompetensbeskrivs av Benner och består av fem steg.

Purpose/aim: The purpose is to get increased knowledge about how the communication had developed from the first contact online to the first meeting in real life and even after when it had turned into a real relationship. I also wanted to know why the eight women I interviewed experienced that the Internet is a good venue to meet and develop a real relationship at and if there existed any differences between those four women who were a bit older and those four women who were young.Material/method: When the purpose with this survey stood clear I decided to use interviews as the method to find out more about my subject. I decided to do eight interviews and I contacted eight women who all found their partners online that were willing to help me and answer my interview questions. I did six of the total eight interviews through MSN Messenger and the other two through the telephone.Main results: I found out that three of the older women had used e-mail and telephone and sometimes SMS communication to find out more about their soon to be partner and after that decided to meet the other person in real life. One of the older women and all four of the younger ones had used a Community and Instant Messenger to communicate with their soon to be partner, they also used the telephone and SMS to communicate with each other but Instant Messenger was the medium that dominated in their wish to communicate.

Bakgrund: Triagesystem användes för att bedöma patientens allvarlighetsgrad av sjukdom eller skada på akutmottagningar. Kunskaper som erhölls genom faktakunskap var viktigt i triagebeslutet. Allvarliga påföljder kunde uppstå hos patienten, sjuksköterskan och organisationen vid felaktiga triagebeslut. Sjuksköterskor använde sig av anamnetiska uppgifter och vitalparametrar som underlag i sin bedömning och sitt beslut. Syfte: Att belysa triagearbetet på akutmottagning utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is crucial to study how the patient?s perceive their visit to the Emergency department. Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient safety. The purpose of the study was to investigate patient?s experiences of their visit at the Emergency department.A descriptive design was used.

Background: An effective management of the healthcare's organization on one disaster site is considered as a condition in order to decrease damages and suffering at them as been hit of an accident. In KAMEDO-reports is described true accidents, how among other thing organizational parts been implemented and evaluations of which importance different decisions had. Aim: The aim of the study was to examine KAMEDO-reports concerning prehospital medical management on disaster sites. Method: Eight KAMEDO-reports was examined with focus on organization and management. Results: Four areas in which all could be influenced by the healthcare personnel in leading position was described: Management and Co-operation, Load and Go - Stay and Play, Priority and Triage.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med spotcheck i receptionen, med fokus på patientsäkerheten, dokumentation, den egna kompetensen, användandet av användarstöd samt hur de upplever arbetssituationen vid spotcheck. Spotcheck är en ny arbetsmetod för akutmottagningen på Akademiska Sjukhuset, men har använts på andra akutmottagningar i Sverige sedan en tid tillbaka.Sju sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalysmetod av Granheim och Lundman och resulterade i fem kategorier: patientsäkerhet, dokumentation, stöd, kompetens och arbetssituation. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde spotcheck som en bra och välfungerande metod som ökade patientsäkerheten. Sjuksköterskorna ansåg att dokumentationen borde vara kortfattad och bara innehålla fakta om sökorsaken.

Bakgrund: Triagesystem användes för att identifiera allvarligt sjuka från mindre sjuka på akutmottagningar. En snabb och adekvat behandling var viktig för en god patientsäkerhet. En sjuksköterskas felbedömning kunde ge allvarliga konsekvenser för en patient och andra vårdsökande. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan i sitt triagearbete på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 18 resultatartiklar inkluderades.

Syfte: Att beskriva faktorer av betydelse för patienttillfredsställelse på akutmottagningen.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Data baserades på 13 artiklar sökta i databasen PubMed.Resultat: Totalt identifierades sju faktorer av betydelse för patienttillfredsställelsen av vården på akutmottagningen. Faktorerna var patientens bakgrund, vårdpersonalens bemötande, information, kommunikation, triageprocessen, väntetid och miljö. Resultatet visade att den viktigaste faktorn som hade betydelse för patientens tillfredställelse på akutmottagningen var väntetiden, ovissheten kring denna och triageprocessens påverkan.Slutsats: Faktorerna visade sig vara viktiga var för sig och ännu viktigare i kombination med varandra. Om patienterna var missnöjda med en faktor påverkade det ofta tillfredställelsen av de andra faktorerna under besöket på akutmottagningen.

Background:Incoming medical alarm is a common routine for emergency nurses. Working in these situations may represent a major burden on the individual nurse. Purpose: To investigate emergency room nurses' experiences in receiving medical alerts focused on education, safety, security, skills and experience, and andherence to guidelines. The purpose was also to investigate whether there were any differences in action between the emergency room nurses who had worked longer or shorter period than two years with this.Method:The design was quantitative, comparative and descriptive. Surveys were distributed to 30 nurses who worked in the emergency room at a Swedish hospital.

Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård.

Brist på kommunikation och koordination mellan vårdenheter utgör ett hot mot patientsäkerheten. Överrapportering bör vara kort, koncis, strukturerad och relevant. Det behövs en samsyn mellan prehospital och inhospital triagering. Triagering enligt ADAPT har visats vara ett tydligt kommunikationsinstrument som ökar patientsäkerheten i samband med överlämningar. Syftet med denna studie var att undersöka om prehospital triage kan öka patientsäkerheten och förkorta ledtiderna i samband med överlämning av patient mellan ambulanssjukvård och akutmottagning.

Bakgrund: Triagesystem användes för att bedöma patientens allvarlighetsgrad av sjukdom eller skada på akutmottagningar. Kunskaper som erhölls genom faktakunskap var viktigt i triagebeslutet. Allvarliga påföljder kunde uppstå hos patienten, sjuksköterskan och organisationen vid felaktiga triagebeslut. Sjuksköterskor använde sig av anamnetiska uppgifter och vitalparametrar som underlag i sin bedömning och sitt beslut. Syfte: Att belysa triagearbetet på akutmottagning utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.