Syftet med mitt arbete har varit att utifrån ett lärarperspektiv kartlägga och granska hur lärare i de tidigare åldrarna anser att en god kontakt mellan skola och hem bör utformas och utvecklas. Under de intervjuer jag gjorde framkom att lärarna var nöjda med den kontakt som de hade med föräldrarna. Det fanns visserligen en vilja att skapa en mötesplats för de föräldrar som aldrig eller väldigt sällan satte sin fot på skolan, men bristen på problematiserande och utvecklingstänkande i ämnet var påtaglig. Det jag kom fram till i min undersökning var att relationen mellan föräldrar och lärare mestadels baserar sig på informationsutbyte. Ett informationsutbyte där lärarna informerar föräldrarna om hur det fungerar för eleven i skolan. Uppstår det problem med någon elev brukar man ta kontakt med föräldrarna, antingen via telefon eller när föräldrarna kommer och hämtar sina barn. Annars sker informationsutbytet huvudsakligen vid tre olika typer av möten; det informella mötet i korridoren när föräldrarna hämtar och lämnar sina barn, vid utvecklingssamtal samt föräldramöten. Samtliga lärare ansåg att god kommunikation med föräldrarna är av största betydelse.

Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård är ett område som under de senaste åren blivit allt vanligare, både rikstäckande såsom Sjukvårdsrådgivningen och lokalt inom t.ex. primär- vård. Idag, år 2011, kan nästan alla invånare i Sverige nå hälso- och sjukvården via telefon genom att ringa kortnumret 1177. Sjuksköterskors arbetsuppgifter inom telefonrådgivning innebär att bedöma vårdbehov, ge egenvårdsråd, ge stöd och information, utbilda samt rekom-mendera och samordna vårdresurser. Syftet med detta examensarbete var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbete med telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård genom att ställa frågorna: vilka svårigheter och begränsningar finns det i telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård och vilka strategier och stöd använder sig sjuksköterskor av för att kom-pensera dessa svårigheter och begränsningar? Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar.

Användandet av mobiltelefoner och antalet personer som surfar på Internet har ökat avsevärt de senaste åren och för att förena dessa två tekniker skapades WAP, som kort kan beskrivas som en möjlighet att surfa på Internet via mobiltelefonen. Det förutspåddes en stor efterfråga på en sådan här tjänst men något hände. WAP fick inte så stor genomslag som förväntats. I början var det krångligt att använda tekniken och det var ont om telefoner och tjänster. Abonnenter debiteras i dag per minut vilket utgör höga kostnader för den flitiga användaren. Den tredje generationens mobila tekniker som GPRS och UMTS är under lansering och förväntas förbättra användandet av WAP.

Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra år sedan har andelen som använder sig av revisor sjunkit med tiden. Lånefinansiering är den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, däribland kreditgivare. Att ett företag väljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och därmed också riskerna. Det är därför intressant att undersöka hur kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler små aktiebolag väljer bort revision.Syfte: Att undersöka revisionens betydelse för småföretag för kreditgivare vid beslut om kreditgivning samt de strategier kreditgivare använder sig av för att reducera risk och osäkerhet vid kreditgivning till småföretag.Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer.

Titel:                 Allmännyttiga bostadsbolags utmaningar med miljonprogrammet ? Samhällsansvar kontra affärsmässighetNivå:                 C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:        Joakim Fornaeus och Rickard MattssonHandledare:     Lars SteinerDatum:             2012-Maj Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur allmännyttiga kommunala bostadsbolag hanterar problemen med miljonprogrammet på ett affärsmässigt och samtidigt socialt ansvarsfullt sätt.Metod: Denna studie har bedrivits med en kvalitativ vetenskaplig metod. Vi har genomfört totalt fyra intervjuer varav två per telefon, med personer från tre olika företag samt en person från hyresgästföreningen.Resultat & slutsats: Det måste helt enkelt till en rad regelförändringar som ger bättre ekonomiska förutsättningar för allmännyttiga bostadsbolag om man från statens sida även i fortsättningen vill se allmännyttiga bostadsbolag som framträdande aktörer på bostadsmarknaden.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att man skulle räkna på vilka förslag till lösningar som är mest realistiska. Vidare vilka som är mest gynnsamma för dels samhället men också för bostadsbolaget som sådant. Det skulle också vara intressant att se vad som händer om det nu inte skulle bli några regelförändringar.

En kommun är ett viktigt organ i vårt samhälle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bästa. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krävs således ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förväntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte är att tillhandahålla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan är en mycket värdefull grund för de beslut kommunen tar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken är sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rådande lågkonjunkturen för att se om branschen påverkats, och i så fall på vilket sätt.Metod: Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjälp av tre intervjuer, två via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har används för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att få Venture capital har minskat under lågkonjunkturen. En stor faktor är att nedgången på börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försäkringsbolag som normalt är stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Bakgrund och problem: På senare tid har företag insett att varumärket utgör en stor del av företagets värde. Flera olika metoder för varumärkesvärdering har tagits fram av teoretiker men ännu har ingen metod kunnat utses som en generellt fungerande modell för varumärkesvärdering i praktiken. Detta då problematik har uppstått när det gäller själva värderingen av varumärket. Problemet är att en riktigt tillförlitlig och likvärdig värdering inte kan uppnås. Syfte: Syftet med uppsatsen var att få kunskap om hur revisionsbyråer värderar varumärken utifrån ett redovisningsperspektiv.

Min studie har varit fokuserad på de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gått ut på att undersöka om pedagoger idag använder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i så fall användandet.Metoden jag valt att använda mig av är strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger ? två förskollärare och två lågstadielärare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna då jag inte ville att det skulle bli en orättvis bedömning vid utskriften ? detta för att två av intervjuerna gjordes på telefon och inspelning inte var möjlig.Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det går att använda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjänat ut sitt syfte.Utifrån mitt syfte har jag tagit fram tre frågeställningar som legat till grund för arbetet med studien:1.

En diskussion via telefon om hur den första filmen såg ut ledde oss in på ett spår där vi pratade om hur man genom tiden hade använt sig av olika metoder för att skapa en illusion av rörelse. Tankebanorna ledde oss vidare till en fråga om hur vi skulle kunna göra för att skapa något rörligt på ett sätt som inte ofta ses i dessa tider. Skulle vi kunna göra en film som återigen känns genuin, något som är mer än ett par pixlar på en skärm? Anledningen till att vi ville försöka uppnå en genuin känsla var mycket för att man kanske idag har slutat se film som en konstform. Vi vet inte idag hur det fungerar, det bara gör det, och det godtar vi.

För att vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag hitta och använda möjliga resurser för förbättringar. En grund för ett kostnadseffektivt och kundtillgängligt logistiksystem är transporter. Det är viktigt att ha fokus på både interna och externa transporter när processer ska optimeras och via detta erhålla lägre kostnader. Den enskilt största logistikkostnaden i många företag är transportkostnaden. Studien har utförts på ett företag som är verksamma inom industrin. Fallstudieföretaget har ett fokusområde inom transporter, där syftet är att utveckla verksamheten inom specialtransporter.

Syftet med denna studie var att undersöka unga idrottares upplevelser i en topprestation.Studiens frågeställningar var:·        Vilka upplevelser har unga idrottare i en topprestation?·        Upplever unga idrottare flow i en topprestation?·        Vilka faktorer ligger bakom en topprestation hos unga idrottare? Utifrån syfte och frågeställningar valdes mätinstrumentet Flow State Scale-2 (FSS-2). FSS-2 består av ett påståendeformulär som mäter den totala upplevelsen av flow samt var och en av de nio dimensionerna av flow.Kontakt togs via telefon och mail med ansvariga tränare vid idrottsgymnasier för att finna unga idrottare med ett tydligt minne av en topprestation. Undersökningsgruppen blev 51 stycken unga idrottare, män och kvinnor i åldrarna16-20 år som utövat fotboll, ishockey eller orientering på elitnivå.Litteratursökning gjordes i bibliotekskatalogen tillhörande Umeå Universitet. Den funna relevanta litteraturen och artiklarna har legat till grund för denna studies bakgrundsdel. Påståendeformuläret FSS-2 visar att undersökningspersonerna, i sin topprestation, hade en stark upplevelse av inre tillfredsställelse, tydliga mål, koncentration på uppgiften, känsla av kontroll och balans mellan skicklighet och utmaning.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Syftet med studien är att undersöka vad representanter för den svenska elitfotbollen har för tankar och åsikter kring IdrottsAB och den för Sverige unika 51-49-spärren. Vi har två övergripande frågeställningar i vår undersökning som lyder: Varför har så få allsvenska klubbar valt att bilda IdrottsAB? Hur skulle ett upphävande av 51?49-spärren kunna påverka Allsvenskan och dess klubbar? De teorier som ligger till grund i vår analys är idrottsprofessorn Tomas Petersons begrepp kommersialisering och professionalisering. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer av representanter från de allsvenska klubbarna, Svenska Fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll. Större delen av intervjuerna har skett på plats, medan ett fåtal intervjuer skett via telefon.

Bakgrund och problem: IASB arbetar för en internationell harmonisering av redovisningen.I Sverige skall noterade företag följa IAS/IFRS redovisningsregler från och med 2005. Redanfrån 2002 implementerades RR 17 svensk redovisning, denna rekommendation bygger på IAS36 och behandlar nedskrivningar. Det som är den största skillnaden med RR 17 och IAS 36jämfört med tidigare normgivning är att här skall tillgångarna värderas till verkligt värde.Syfte: Att kartlägga de eventuella skillnader som införandet av RR 17 och IAS 36 har medförtför svenska fastighetsföretag. Vilka är dessa skillnader, har sättet att värdera på förändrats ochhar det slutligen resulterat i en mer rättvis bild av fastighetsföretags fastighetsbestånd.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på fastighetsföretaget som är noterade och ett urvalatt titta närmare på tre stycken företag har genomförts. Fokus i undersökningarna ärföretagens årsredovisningar samt så intervjuer genomförts med samtliga fallföretag.