Under de senaste åren har teknologiska förändringar medfört att banker ändrat utformningen av sina tjänster. Pengar har digitaliserats och individer har minskat användningen av kontanter. Flera banker har avvecklat den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder kunderna alternativa tjänster som exempelvis internetbank och kontokort. En del upplever nytta och nöje med tjänsterna, medan andra möts av svårigheter som gör att de inte använder dem. När en bank genomgår förändringar är det viktigt den tar hänsyn till kunderna för att behålla dem vilket leder oss in på studiens problemformulering: Hur ska en bank hantera sina kunder när organisationen avvecklar den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder alternativa tjänster? Huvudsyfte är att, genom en studie av Swedbank, skapa förståelse för hur relationen mellan bank och kund påverkas av förändringarna.

Det här arbetet syftar till att återinföra frågorna om samhällelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för vattenkraftverk. Det argumenterar att vår omgivning spelar roll både för vårt psykiska och fysiska välbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriområden till att bli en integrerad del av samhället kan en spännande ny plattform skapas där det finns plats för lärande och förståelse av industriella funktioner samtidigt som helt andra aktiviteter och funktioner också kan finnas. Från att vara en exkluderande plats med bara en funktion går industriområdet till att vara en välkomnande multifunktionell plats. Transparens och deltagande är ledord. Sedan modernismen har industriella miljöer blivit allt mer åtskilda från de städer och samhällen som de ingår i eller gränsar till. Genom funktionsseparering har nya industriella områden tillåtits bilda introverta enklaver som gör sitt bästa för att hålla människor både fysiskt och visuellt uteslutna.

Det problem som behandlas i denna undersökning är följande: Vilka faktorer är viktiga för att återförsäljare på Telekommarknaden skall ha förutsättningar för att skapa mervärde?Telekommarknaden har utvecklats väldigt snabbt under det senaste årtiondet i takt med den nya teknologin. Marknaden har tvingat Telekomföretagen till fokus på kundanpassning istället för på den tekniska produkten. Förmågan till anpassning efter marknadens förändringskrav har blivit lika med överlevnad. Flera aktörer har tillkommit, operatörerna har tvingats att sänka samtalspriserna och tillverkarna pressar på utvecklingen av produkterna.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ?tvingande joint venture-avtal? med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien.Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier.

AbstraktTitel: Leksaker i den digitala tidsåldern ? Leksaksbranschens bemötande av nya preferenserFörfattare: Sandra Nilsson och Victor TydesjöHandledare: Leif RyttingKurs: Företagsekonomi III ? examensarbete 15 hp. Linnéuniversitetet VT 2014SyfteVårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur leksaksbranschen har förändrat och kommer att förändra sin verksamhet i den teknologiska tidsåldern. För att genomföra detta har vi fastställt några aspekter att undersöka:Butikernas nuvarande tillstånd gällande sortiment och arbetssättFörändringar som har skett gällande sortiment som en konsekvens av barns förändrade teknologianvändningLeksaksbranschens framtid som en följd av den fortsatta teknologiutvecklingenForskningsfrågan lyder: Hur påverkas leksaksbranschen av barns tidiga användande av olika former av digital teknologi?MetodVi har för denna uppsats valt att använda den kvalitativa metoden.

Detta examensarbete är utfört på Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå i ett försök att hjälpa företaget att följa med i den snabba teknologiska tillväxttakt som råder inom pappersindustrin idag. Företagets gamla förslagsverksamhet innehöll brister i belöningssystem och motivationsfaktorer som gjorde att ledningen motarbetade förslag för att de ansåg belöningen vara för stor. Smurfit har sedan de köpte bort det gamla systemet arbetat för att ta fram ett nytt system, som innefattar klara och tydliga riktlinjer samt ett belöningssystem som uppmuntrar hela företaget istället för att tillföra en dålig stämning som fallet varit. Smurfit är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2000 och måste ha en fungerande förslagsverksamhet för att uppfylla samtliga kriterier. Syftet med detta examensarbete är att ta fram och belysa vissa faktorer som är kritiska för att en förslagsverksamhet ska fungera.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka svensk länspress väg in i det digitala samhället, vilka medvetna val som görs i samband med förändringen, samt vilka fördelar och nackdelar den digitala utvecklingen medfört. Arbetet vill dessutom få ett tydligt svar på vilken den största utmaningen är med att digitalisera sin verksamhet. Uppsatsen har för avsikt att genom de ekonomiska och teknologiska aspekterna söka svar på dessa frågor, och tar därmed avstånd ifrån alla politiska inblandningar.För att undersöka detta har två länstidningar granskats; Nya Wermlandstidningen och Värmlands Folkblad, och metoden som användes var kvalitativ forskningsintervju, genom så kallade halvstrukturerade intervjuer. Fyra personer på vardera tidning med hög relevans för studiens syfte intervjuades.De teroetiska områden som den här uppsatsen bygger på är teorier kring digitalisering, konvergens, förflyttat fokus och makt inom medievärlden, samt begreppet gratismentalitet som har en återkommande position genom hela arbetet. Ett annat begrepp som tas upp och diskuteras är betalvägg, det vill säga en sorts betallösning för tidningar på internet.

Att bedriva internationell verksamhet är ett omtalat fenomen då vi idag handlar mer med andra delar av världen, lär oss fler nya språk och reser längre bort än förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillväxten av företag och det ses som en ofrånkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till värdefulla erfarenheter och användbart lärande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket sträcker sig utanför den egna nationens gränser. De senaste decennierna har inneburit att världen dramatiskt har förändrats och därigenom även det ekonomiska samhället. Den globala marknaden har ändrat synen på landsgränser och geografiska avstånd vilket har lett till att världen numera är mer integrerad.

Att bedriva internationell verksamhet är ett omtalat fenomen då vi idag handlar mer med andra delar av världen, lär oss fler nya språk och reser längre bort än förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillväxten av företag och det ses som en ofrånkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till värdefulla erfarenheter och användbart lärande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket sträcker sig utanför den egna nationens gränser. De senaste decennierna har inneburit att världen dramatiskt har förändrats och därigenom även det ekonomiska samhället. Den globala marknaden har ändrat synen på landsgränser och geografiska avstånd vilket har lett till att världen numera är mer integrerad.

Inom dagens näringsliv förekommer stora mängder information. För att kunna driva en verksamhet framgångsrikt krävs att informationen sprids effektivt så att rätt personer nås av rätt information vid rätt tidpunkt. Trots de senaste decenniernas snabba teknologiska utvecklingstakt finns det många organisationer i vilka en stor del av informationen fortfarande är i pappersform. Fokusering på tid och att erbjuda kunder rätt produkt vid rätt tidpunkt är idag viktigt ur konkurrenssynpunkt. För att uppnå tidseffektivitet krävs en reducering av de icke värdeskapande aktiviteterna.

Sverige förändras allt mer mot ett kontantlöst samhälle och det kontanta betalningsalternativet har försvunnit på bussar, parkeringsautomater och offentliga toaletter. Anmärkningsvärt är att förändringen även nått banksektorn, en sektor starkt förknippad med kontanter. Kunderna hos dessa banker blir därmed tvungna att använda Self Service Technologies (SST:s) i form av automater för att uträtta sina kontantärenden. Samtidigt som bankkundernas valmöjlighet minskar så går Handelsbanken  mot strömmen och fortsätter erbjuda manuell kontanthantering på sina kontor. En undersökning gjord av Svenskt Kvalitetsindex visade att bankernas kundnöjdhet (tjänstekvalité) har försämrats på grund av förändringen. För att mäta tjänstekvalitén hos de olika tjänsterna kan man dela upp dessa i mindre beståndsdelar, dimensioner, vilka är olika för SST:s och traditionella tjänster.

I Skolverkets läroplaner och mål förespråkas ett vidgat textbegrepp som en angelägen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska ämnen, en fortsatt låg prioritet. Ett aktuellt exempel på det är att estetiska ämnen för närvarande föreslås bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan läroplanerna talar för varje elevs rätt till lärande genom många olika uttrycksformer, tillmäter alltså de kunskapsideal som politiskt sett råder bildämnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pågår en pedagogisk forskningsdiskurs, där begrepp som multimodalitet och estetiska lärprocesser samt perspektiv somdesign för lärande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgångspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lärande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.

Ekonomiska, sociala, kulturella och teknologiska omvärldsfaktorer påverkar organisationer i stor utsträckning och leder till att företag ständigt måste anpassa sig härefter för att vara konkurrenskraftiga. De påfrestningar företag ställs inför innebär märkbara effekter i arbetsrollen för en central aktör i företag, nämligen mellanchefen. Mellanchefens roll i en organisation kan beskrivas med en rad olika funktioner som till exempel att försäkra en smidig produktion och skapa en effektiv arbetsmiljö, men denne fungerar framförallt som en länk mellan företagsledning och medarbetare. Mellanchefen möter ofta meningsskiljaktigheter mellan företagsledningens och medarbetarnas intressen och till följd av sin position ska mellanchefen hantera dessa motsättningar.För närvarande råder en lågkonjunktur som skapar oro i många företag och får konsekvenser i form av exempelvis omstruktureringar och nedskärningar. Denna situation sätter press på mellanchefen då dennes roll blir än mer komplex till följd av ökade arbetsuppgifter samtidigt som motsättningar kan bli svårare att hantera.Studien fokuserar i huvudsak på mellanchefens hantering av motsättningar mellan företagsledning och medarbetare under lågkonjunktur, men syftar även till att öka förståelsen för mellanchefens roll och hur denna förändras under lågkonjunktur.

En transportbo?rs a?r en elektronisk marknadsplats da?r transportsa?ljare kan annonsera ledig kapacitet till fo?rsa?ljning och transportko?pare kan ge fo?rfra?gningar pa? transporter. Na?r akto?rerna pa? transportbo?rsen har hittat en sa?lj- eller ko?pannons som passar deras behov sluter de avtal om en transport. Transportbo?rser underla?ttar fo?r transportsa?ljare att o?ka sina fyllnadsgrader samtidigt som den a?ven underla?ttar fo?r transportko?pare att hitta transporto?rer.