Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Syfte Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka bilderböckernas funktion som pedagogiskt verktyg i undervisning riktad till barn i skolĂ„r 1-3. Metod I arbetet undersöks tio bilderböcker med hjĂ€lp av en intertextuell analysmetod. DĂ€refter analyseras resultatet utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv för att nĂ€rmare utröna vilken form av pedagogik som kan utgĂ„ frĂ„n bilderböckerna. Resultat Bilderböcker skapar gemensamma referensramar hos eleverna. Även om undervisning inom alla Ă€mnen kan utgĂ„ frĂ„n bilderböcker faller sig arbete med vĂ€rdegrunden naturligt..

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur sprÄkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och mÄlinriktat arbete med smÄgrupper kan utföras i Är 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrÄnperspektiv eftersom jag sjÀlv Àr en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat tvÄ lÀrare om varför de anser att arbetssÀttet gynnar elevers sprÄkutveckling och Àven dokumenterat svar frÄn en frÄgestÀllning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget pÄverkar deras sprÄkutveckling. Jag har ocksÄ studerat vad som stÄr i litteraturen kring min frÄgestÀllning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, sprÄkutveckling genom integrerad undervisning, sprÄkutveckling genom samarbete i smÄgrupper och modersmÄlslÀrarnas delaktighet.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn studiens informanters referensram förstÄ och fÄ kunskaper om hur en god sprÄkutvecklande undervisning skulle kunna se ut i en skola med mÄngfald. Jag avser ocksÄ fÄ en djupare kunskap om olika metoder att frÀmja andrasprÄkselevers lÀrande i svenska sprÄket. Denna studie Àr kvalitativ. I form av intervjuer med tolv informanter samlades datamaterialet in. En del av informanterna gÄr och arbetar pÄ en grundskola i en mÄngkulturell förortsmiljö och en del av informanterna studerar svenska pÄ en privatskola.

Syftet med mitt arbete Àr att studera hur nÄgra lÀrare och elever pÄ en skola ser pÄ elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet Àr Àven att delge uppfattningar frÄn en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser HjÀrups skolas elever och lÀrare pÄ elevinflytande i undervisning? Hur upplever HjÀrups skolas elever och lÀrare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fÄnga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar pÄ bÀsta sÀtt. Jag har intervjuat tvÄ klasslÀrare och tvÄ elevgrupper med tre stycken i varje grupp i Ärskurs 3 och 5.

Syftet med denna undersökning Àr att studera svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄll-ningssÀtt till Wikipedia och dÀrmed belysa en del av de utmaningar som skolan stÀlls inför det rÄ-dande medielandskapet. FrÄgestÀllningarna Àr inriktade pÄ lÀrares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lÀrarna anser att anvÀndningen av det fÄr sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot Wikipedia tas ocksÄ upp. Metoden för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lÀrare, tvÄ svensklÀrare och tvÄ samhÀllsvetenskapslÀrare, frÄn en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lÀrarna resonerar kring det.

Denna undersökning behandlar idrottslÀrares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingÄr ocksÄ en redogörelse för hur idrottslÀrare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi stÀller oss exempelvis frÄgan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslÀrare med inkluderande undervisning?Undersökningen har kvalitativ ansats dÀr intervjuer med sju idrottslÀrare anvÀnds som utgÄngspunkt för metod. Det framgÄr av vÄrt resultat att, enligt lÀrarna, kan inkludering översÀttas som alla elevers lika rÀtt att delta i idrottsundervisningen.

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

Syftet med studien Àr att undersöka exempel pÄ hur evolutionsteorin berörs i biologiundervisningen för Ärskurserna 1 till 6. Om undervisning i evolutionsteorin sker, vad fokuserar i sÄ fall lÀrarna pÄ och vad anser de vara det viktigaste för eleverna att kunna? Vilka lÀrmiljöer erbjuds eleverna för att utveckla sin förstÄelse för naturvetenskapens sÀtt att förklara livets uppkomst?Intervjuerna har genomförts med sex lÀrare som har undervisning inom de naturvetenskapliga Àmnena. Alla de intervjuade lÀrarna har en lÀrarexamen och har undervisat i biologi i Ärskurserna 1 till 6. LÀrarna har olika utbildningsbakgrund, men alla har nÄgon form av naturvetenskaplig utbildning.

Detta Àr en argumentations- och diskursanalys som syftar till att undersöka en serie debattartiklar angÄende tvÄsprÄkig undervisning. Debatten uppkom i samband med ett förslag om införande av tvÄsprÄkiga, arabisk-svenska klasser pÄ MöllevÄngsskolan i Malmö och publicerades i Sydsvenska Dagbladet i januari 2001. Syftet med uppsatsen Àr att rekonstruera den argumentation som gavs, det vill sÀga urskilja olika argumentativa grepp samt att försöka blottlÀgga eventuella bakomliggande diskurser i texten. Detta gjordes genom att anlÀgga ett argumentationsanalytiskt och diskursanalytiskt perspektiv pÄ samtliga artiklar. Resultatet blev att den sida i som argumenterar för tvÄsprÄkig undervisning kan sÀgas ha bÀttre hÄllbarhet och talar mer till logos; lÀsarens intellekt.

I detta arbete anvÀnds biogasprocessen som ett exempel pÄ hur ett samhÀllsrelaterat vetenskapligt omrÄde kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag pÄ hur en sÄdan kan anvÀndas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslÄr ett sÀtt att prova om elevers nyfikenhet och upptÀckarglÀdje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehÄll och upplÀgg Àr aktuellt och samhÀllsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre omrÄden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhÀlle, tillÀmpningar i samhÀllet av ett naturvetenskapligt innehÄll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar Àr med och formar skolans innehÄll och lÀraryrkets komplexa uppdrag.

I syfte att undersöka om och hur lÀrarens instÀllning till problemlösning och undervisning förhÄller sig till elevens tÀnkande har vi vÀnt oss till tre klasser i skolÄr 3. I vÄr teoretiska förankring har vi ur ett konstruktivistiskt perspektiv utgÄtt frÄn vad, hur och varför. I undersökningen fick eleverna tvÄ problemlösningsuppgifter som de skulle lösa individuellt och semistrukturerade intervjuer gjordes med lÀrarna till klasserna. Resultatet visade att klassen med problemlösande undervisning hade sÀmst resultat men störst variationer i lösningarna. UtifrÄn vÄrt analyserade resultat och tidigare forskning ser vi betydelsen av en variation i undervisningen, bÄde nÀr det gÀller problem, metod och arbetsform för att nÄ den viktiga djupa förstÄelsen..

UNDERVISNING I EGENVÅRD VID KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE ELISABETH NILSSON Nilsson, E. Undervisning i egenvĂ„rd vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng, D-nivĂ„. Malmö högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2008. I Sverige finns över 700 000 personer med sjukdomen KOL. Sjukdomen har ofta ett lĂ„ngt förlopp och fĂ„r en stor inverkan pĂ„ det dagliga livet.

Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om hur pedagoger kan anvÀnda sig av skönlitteratur i sin undervisning i ett kunskapssökande sammanhang. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr pedagoger som arbetar medvetet med skönlitteratur i skolÄr 1 ? 6 har intervjuats. Resultatet visar att det redan frÄn Ärskurs 1 gÄr att anvÀnda sig av skönlitteratur i undervisningen och att det Àr nödvÀndigt för att kunna uppfylla kursplanens intentioner. Samtliga pedagoger anvÀnder sig huvudsakligen av skönlitteratur i sin undervisning och i undersökningen framkommer ocksÄ fördelarna med att anvÀnda sig av skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv pÄ undervisningen lÄta eleverna utveckla egna förhÄllningssÀtt bÄde till nÀrmiljö men Àven i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa pÄ hur samhÀllet och vi sjÀlva kan utvecklas för att skapa en hÄllbar utveckling (Lgr 11). UtifrÄn denna formulering Àr syftet för uppsatsen att undersöka lÀrare tÀnker kring undervisning om hÄllbar utveckling.Det empiriska material som anvÀnts för att nÄ syftet har tagit fram med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgÄngspunkt i vÄra frÄgestÀllningar och dÀrifrÄn olika kategorier i vilka lÀrarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat vÄra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i Àmnet.Vi intervjuade Ätta lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ sex olika stora skolor.