Ett av de hetaste ämnen inom dagens IT-industri är SOA ? Service Oriented Architecture ? . Många av de aktiva debatterna handlar om hur SOA bidrar till att öka organisationernas flexibilitet och känslighet för förändring, något som historiskt har varit svårt att uppnå. Men hur många kan påstå sig veta vad SOA egentligen är? Termen har blivit ett så kallat ?buzzword?, dvs.

Traditionell utbildning av blivande kirurger har hittills skett med hjälp av bredvidgång. Numera finns dock tekniskt avancerade simulatorer inom sjukvården där träning sker i verklighetstrogna scenarion. Nyttan med simulatorträning är ökad patientsäkerhet och ekonomiska fördelar. Miljön inom sjukvården är dynamisk och naturalistiskt beslutsfattande "Naturalistic Decision Making" NDM, studerar hur människor faktiskt fattar beslut i dessa miljöer där många faktorer, såsom tidspress och skiftande mål, påverkar beslutsfattaren. Denna studie har undersökt om beslutsfattandet blir bättre efter träning i titthålskirurgisimulatorn Procedicus.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlärningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med läs- och skrivsvårigheter. Att lära sig en text utantill kräver både förmåga att tekniskt kunna avkoda texten och förståelse av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielärare i Teater skall man kunna tillmötesgå de enskilda elevernas behov och ge dem rätt verktyg för att klara av det grundläggande textarbetet som krävs inom teatern. Förhoppningen är att resultatet även skall kunna appliceras och vara användbart för flertalet elever. Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skådespelare om vilka metoder de använder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlärare intervjuades för att erhålla en bild av vilka metoder man använder sig av i undervisningen på gymnasiet.

Syftet med undersökningen är ta reda på vilken förståelse elever från årskurs 5 har för ljuskällans tekniska utveckling. Syftet har uppnåtts med hjälp av frågeställningarnaVilken kunskap visar elever i årskurs 5 om ljuskällans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i årskurs 5 om glöd- och lågenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts är kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgående intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fått placera fem olika ljuskällor i historisk ordning, med hjälp av dessa bilder har de fått beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna på elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskällans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lågenergiglödlampan.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa en bild av och öka kunskapen om vad manliga elevers drivkraft består av och vad som gör dem motiverade för att prestera i olika ämnen i skolan. I examensarbetet har sju gymnasieelever i årskurs 2 eller 3 intervjuats som säger sig vara omotiverade.De intervjuade eleverna hade valt program utifrån sina intressen. Samtliga hade valt naturvetenskapsprogrammet i början, men två bytte till samhällskunskapsprogrammet. För de var det bara naturligt att studera på gymnasiet och de flesta hade tankar på fortsatta eftergymnasiala utbildningar. De flesta av informanterna var vältaliga och kunde sätta ord på sina känslor och med klarhet presentera sina tankar.

Syftet med föreliggande studie är att utforska vad några sångelever på estetiskt program på gymnasiet anser motiverar dem under sånglektionerna. Metoden som använts är kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever vid det estetiska programmet har intervjuats om deras motivation relaterat till de sånglektioner de får på respektive skola. Det teoretiska perspektivet som studien baseras på är ett motivationspsykologiskt perspektiv. I resultatet presenteras temat Att känna sig ?bra? som summerar informanternas berättelser om den ökade motivation de upplever då de känner sig bra på att sjunga.

Examensarbetet handlar om att jämföra vad styrdokumenten från Chile respektive Sverige säger om elementär sannolikhetslära. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men även genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser.Resultaten bygger på en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nämnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt läromedel från Sverige.I studien framkommer både likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna är av samma art länderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift från båda länder är de av renodlad sort. Skillnader påträffas i hur omfattande och innehållsrik den chilenska kursplanen är utformad i jämförelse med den svenska.

Additiv tillverkning, eller ?additive manufacturing? (AM) är den ISO-standardiserade termen på tillverkningsmetoder som bygger detaljer genom att lagervis addera material. Det är en teknik som främst har använts till prototyptillverkning och fortfarande gör men som mer och mer börjar få fäste som tillverkningsmetod för slutanvändningsprodukter. Syftet med denna rapport är att undersöka under vilka förutsättningar AM lämpar sig som tillverkningsmetod för detaljer av plast. Förutsättningarna delas in i ett ekonomiskt, tekniskt och kunskapsmässigt perspektiv.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivssom en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån någotsjälvklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består avdeltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser påtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

This research is based on the observation that people in the service industry is being replaced by technology.  This insight formed a foundation for the presentation of the problem this essay is based upon. We began to speculate over how tourist information bureaus handle the changes, regarding information technology, in their surroundings when their main task is to inform and communicate with their market. Information technology has created new possibilities for organizations to reach their consumers and it has influenced all kinds of industries. We decided to examine organizations in the tourism sector because it is one of the biggest and fastest growing industries in the world. The entering of information technology in the tourism industry has changed its structure and we want to examine how tourist information bureaus succeed to deal with this phenomenon.The aim with this essay is to examine how and to what extent tourist information bureaus integrate with changes in their surroundings caused by information technology and which values that slip away/ is added by the adaption.

Sammanfattningen syftar till att ge en övergripande bild om vad arbetet handlar om, för att skapa en nyfikenhet till att läsa hela arbetet.Studiens syfte var att analysera alternativa distributionssystem för petroleumprodukter från Gävle Hamn. Där vi har valt två slutdestinationer, norra Stockholmsregionen med Brista som ett alternativ och det andra alternativet är Västerås. De faktorer som vi har utgått från när vi har analyserat distributionssystemen är ekonomiska, miljömässiga och tekniska möjligheter.Den metod som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom intervjuer. I studien har nio respondenter intervjuats, vi anser att de personerna har varit relevanta för studiens syfte. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorier inom ämnet.Resultatet visade att det skulle vara ekonomsikt, miljömässigt och tekniskt möjligt att starta upp petroleumtransporter till norra stockholmsområdet.

SammanfattningDen aktuella forskning är entydig gällande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs på grundskolan; katederundervisning och individuellt räknande i matematikböcker är dominerande. Det finns belägg för att detta även är en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom området. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till måluppfyllelse för alla elever. Därför efterfrågas undervisningssätt innehållande annat än katederundervisning och enskild räkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssätt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta främst genom att låta matematiklärare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssätt.

Efter införandet av Gy11 kan inte alla gymnasieskolor i Sverige erbjuda ämnet specialidrott. Numera finns endast möjlighet att läsa specialidrott vid NIU och RIG gymnasium. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare/instruktörer i specialidrott vid NIU har om ämnesplan och kunskapskrav, samt hur bedömning och betygsättning sker. Vidare var syftet att undersöka vilka möjligheter och hinder som lärare/instruktörer uttrycker inom ämnet specialidrott. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju lärare/instruktörer.Vår empiri analyseras med valt teoretiskt ramverk som är läroplansteori, ramfaktorteori samt five "key strategies".

Arbetet inom intensivvården kräver mycket av intensivvårdssjuksköterskan. Patienterna är mycket sjuka med svikt i vitala organ, anhöriga som kan vara i chock ska omhändertas, tekniskt krävande utrustning som ständigt utvecklas och förnyas skall bemästras. Syftet med studien var att undersöka hur psykologiskt påfrestande olika preciserade vårdsituationer inom intensivvården upplevs bland studerande samt nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor.Enkäter med frågor tagna ur CeFAMs (Centrum för Allmän Medicin) undersökning "Att förebygga psykisk belastning i sjukvårdsarbete", besvarades av 23 nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar i Stockholm samt av 17 deltagare i en specialistsjuksköterskeutbildning inom intensivvård. Studien visar att informanterna ofta utsätts för psykologisk påfrestning, och vårdsituationer som oväntade dödsfall och vård av döende patienter ansågs i studien vara psykologiskt påfrestande. Andra psykologiskt påfrestande områden var bland annat oro för att göra fel, att ha ett för stort eget ansvar, att ställas inför snabba avgörande beslut och att ta emot en ny patient.

Diabetes typ-2 är en sjukdom som ökar i omfattning i hela världen. Bidragande faktorer är en osund livsstil präglad av inaktivitet och en ohälsosam diet. Sjukdomen kan leda till allvarliga sena komplikationer och ett begränsat liv. Diabetes typ-2 beror på en störd insulinkänslighet i vävnaden och medför ett sämre upptag av socker från blodet. En god egenvård av sjukdomen är fysisk aktivitet.