Syftet med uppsatsen Àr att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjÀlpmedel kan anvÀndas för att underlÀtta vardagen för vuxna mÀnniskor med ADHD.  För att Ästadkomma detta görs en genomgÄng av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhÀllet för att erbjuda hjÀlp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. DÀrefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara anvÀndbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebÀra och hur teknik, sÄvÀl specialtillverkade hjÀlpmedel som vanliga produkter, kan anvÀndas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli anvÀndbar, sÄvÀl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjÀlpmedel. Detta ÄskÄdliggörs genom exempel frÄn nÄgra svenska hjÀlpmedelsprojekt följt av en probleminventering dÀr ett antal studiebesök och intervjuer har tjÀnat som en bakgrund för förstÄelse av den stora mÀngd strukturer, aktörer och hjÀlpmedel som Àr möjliga men emellanÄt svÄrtillgÀngliga vÀgar till hjÀlp för vuxna med ADHD. De som i slutÀnden kan avgöra vilken nytta ett hjÀlpmedel innebÀr Àr brukarna sjÀlva. Deras upplevelser och erfarenheter Àr en ovÀrderlig kÀlla till kunskap.

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

Detta arbete Àr en studie av de Àmneskoncept och traditioner som prÀglat bildundervisningen i grundskolans högre stadium under 1900-talet samt en överblick över de utredningar, forskningsprojekt och satsningar som haft till uppgift att undersöka och föreslÄ ÄtgÀrder för att förbÀttra kulturarbetet i allmÀnhet och bildarbetet i synnerhet i skolan och skolans Àmnen. Mot dessa resonemang speglas fortsÀttningsvis resultatet av arbetets fÀltstudie som Àr en samtida blick in i nÄgra bildpedagogiska rum. FÀltstudien syftar till att undersöka hur bildpedagogikens parallella Àmneskoncept tar sig uttryck i bildlÀrares tÀnkande kring och beskrivning av sin undervisning . Fem bildlÀrare, utbildade vid olika tidpunkter har berÀttat om hur de bedriver den praktiska och gestaltande undervisningen i Bild i grundskolan (Ärskurs 6-9). I analysen av materialet utgÄr jag ifrÄn bildpedagogisk teori, ett kulturteoretiskt perspektiv samt den yrkespraktiska teorin.Resultatet pekar pÄ mÄnga glÀdjeÀmnen men ocksÄ att bildÀmnet utformas av den enskilde bildlÀrarens Àmneskoncept i en blandning av gamla och nya bildpedagogiska traditioner ? till synes utan ett gemensamt mÄltÀnkande som utgÄr frÄn kursplanen i Àmnet Bild för grundskolan.

I studien har vÀrmeförlusterna i VVC-systemet för flerbostadshus studerats. Bakgrunden byggde pÄ att mÄnga montörer upplevde att teknisk isolering blir bortprioriterat i byggprojekten. Som argument till att inte prioritera den tekniska isoleringen anvÀnd uttrycket ?vÀrmen kommer fastigheten tillgodo?, dÀr de menar att vÀrmeförlusterna i varmvattenrören utnyttjas av fastigheten pÄ annat sÀtt. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur den tekniska isoleringen pÄverkar varmvattenförlusterna samt att kartlÀgga vart vÀrmeförlusterna sker och om vÀrmeförlusterna kommer huset tillgodo.

Examensarbetet har genomförts vid Industriellt miljöskydd, institutionen för Kemiteknik, vidKTH i samarbete med Assa Industri AB. MÄlet med projektet var att studera processinternaÄtgÀrder vilka Assa Industri AB skulle kunna tillÀmpa pÄ sin dekorativa ytbehandlingsline för attreducera sköljvattenförbrukningen samt utslÀppen av koppar, nickel och zink.Den i examensarbetet genomförda litteraturstudien ger en bild av ytbehandlingsindustrin av idagsamt vilka olika enhetsoperationer som döljer sig under samlingsbegreppet ytbehandling.Vidare visar litteraturstudien att bÄde jonbyte, indunstning, omvÀnd osmos och elektrolytiskvattenrening skulle kunna tillÀmpas för att minska vattenförbrukningen och utslÀppen av metalleri ytbehandlingsindustrin. Dock avrÄds frÄn tillÀmpning av de tvÄ senare i Assa Industris specifikafall pÄ grund av den uppmÀtta metallhalten i sköljvattnet. Halten Àr för lÄg för en ekonomisktförsvarbar tillÀmpning av elektrolys och för hög för en ekonomiskt försvarbar tillÀmpning avomvÀnd osmos. DÀremot skulle omvÀnd osmos kunna vara en lÀmplig metod för att höjakvalitén pÄ ingÄende vatten.

Röjning Àr en skötselÄtgÀrd som pÄverkar det framtida bestÄndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mÄl mÄste beaktas vid röjningstillfÀllet. I praktiken blir mÄnga bestÄnd röjda mer Àn en gÄng. En orsak till upprepad röjning Àr att det kan uppstÄ behov av förnyad lövröjning nÀr stubbskott har vuxit ifatt barrtrÀden. Röjningens utförande kan ocksÄ pÄverka nÀsta skötselÄtgÀrd, dvs.

Metso Paper Àr en global marknadsledande leverantör av utrustning och tillverkningslinjer för massa- och pappersindustrin. Detta examensarbete Àr utfört vid Metso Service Sundsvall ett dotterbolag till Metso Paper. Metso Service Sundsvall, ansvarar för servicen pÄ eftermarknaden för den installerade maskinbasen av kemisk och mekanisk massateknologi hos Metso Papers kunder. Massa- och pappersindustrin har under de senaste Ären genomgÄtt en transformation som kommer att bli allt mer tydlig i framtiden. Vinsterna för företagen inom massa- och pappersindustrin har sjunkit till följd av bland annat fallande vÀrldsmarknadspriser.

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete motsvarande 30 högskolepoÀng pÄ Civilingenjörsprogrammet Teknisk Design, inriktning produktutveckling, vid LuleÄ Tekniska Universitet (LTU). Arbetet Àr utfört under vÄrterminen 2012 och gÄr ut pÄ att utveckla en ny typ av handhÄllen pump för personer med reumatism. Uppdragsgivaren och projektÀgaren Àr Fredrik Martinsson pÄ Bumblebee Solutions i Mölndal, men arbetet har utförts pÄ egen hand vid LTU. Syftet Àr att utveckla en ny produkt som underlÀttar för personer med reumatism och nedsatt rörlighet i hÀnderna att pumpa bil- och cykeldÀck. Dagens pumpar bygger pÄ relativt förÄldrade konstruktionsmetoder som innehÄller mÄnga besvÀrliga moment.

Sverige klassificerades Ă„r 2004 som det aktietĂ€taste landet i vĂ€rlden, dĂ„ hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i nĂ„gon form. År 2012 uppgick innehaven pĂ„ svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen pÄ aktiemarknaden Ă€r dĂ€rför nĂ„got som berör merparten av Sveriges befolkning.Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sĂ€tt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod Ă€r kalenderanomalier, vilket baseras pĂ„ kĂ€nda mönster som tenderar att intrĂ€ffa under vissa perioder pĂ„ handelsĂ„ret.

Detta examensarbete för utbildningen Teknisk design LTU har genomförts 2010-2011 i samarbete med Grafix Inredning AB som arbetar med design av system för marknadsföring för butik och offentliga miljöer. Uppgiften har varit att utveckla butiksinredning till dagligvaruhandeln, nÀrmare bestÀmt en inbyggnad av en potatishiss, löklÄda, bakpotatislÄda, tillbehör till rotfruktssystemet och produktstÀll. I dagslÀget kÀnner företaget ett behov av att vidareutveckla bÄde sitt rotfruktssystem och sina produktstÀll dÄ de inte kÀnner sig konkurrenskraftiga inom dessa omrÄden. Utvecklingen gÀller att en ny form och funktion för inbyggnaden, lök- och bakpotatislÄdorna ska tas fram, att utveckla nya typer av tillbehör till rotfruktssystemet samt att ta fram produktstÀll för att bredda företagets nuvarande utbud av dessa.En förstudie inleddes dÀr intervjuer med inköpsansvariga för inredning, butiksanstÀllda och kunder genomfördes i fyra dagligvarubutiker i LuleÄ. Detta gjordes för att undersöka hur dagslÀget ser ut samt att undersöka vad som var viktigt för de olika parterna nÀr det kommer till rotsakssystemet och produktstÀll.

I Sverige under vintersÀsongen har jÀrnvÀgarna ett stort problem, till störst del Àr dessa fel relaterade till att snö och is hindrar jÀrnvÀgsvÀxlarna frÄn att fungera som vanligt. Det krÀvs dÄ att man manuellt fÄr fara dit och hacka och borsta lös isen och snön sÄ att vÀxeln kan ÄtergÄ i drift igen. Förseningarna Àr ett problem för passagerarna, entreprenörerna och företaget och hela samhÀllet. Det kostar en stor summa pengar för samhÀllet varje Är, bÄde direkta och indirekta kostnader till pÄföljd av bristande förtroende för jÀrnvÀgarna.Syftet med projektet Àr att genom en noggrann bakgrundsstudie och lÀmpliga metoder fÄ nog med förstÄelse och kÀnnedom för att kunna lösa detta problem. Idag finns en hel del lösningar som Àven undersöks genom en nulÀgesanalys för att bÄde se hur andra tÀnkt för att försöka lösa problemet, men ocksÄ för att se till sÄ att min idé inte inkrÀktar pÄ nÄgot patent.Efter den teoretiska biten Àr genomförd sÄ togs vÀldigt mÄnga konceptförslag fram genom kreativa metoder.

Denna rapport Àr ett resultat av ett examensarbete pÄ civilingenjörsprogrammet Teknisk design, vid LuleÄ tekniska universitet (Ltu). Uppdraget i examensarbetet var att utveckla ett virtuellt koncept för integrerad stubbskörd och trÀdfÀllning Ät Iggesund Forest AB/Olofsfors AB. I dagslÀget sker trÀdfÀllningen och stubbskörden genom tvÄ separata operationer. Intresset för stubbskörd och skogens totala biomassauttag har idag ökat för att klara av de nya uppsatta EU mÄlen med krav om att minst 20 procent av dagens energianvÀndning skall komma frÄn förnyelsebara energikÀllor till Är 2020, dÀr skogen utgör en av de största förnyelsebara kÀllorna. De stubblyftningsmetoder som anvÀnds idag Àr inte helt optimala och effektiva för att det ska vara kostnadseffektivt att ta hand om stubbarna.En förstudie med en grundlig benchmarking gjordes över de olika stubblyftningsmetoder som anvÀnds idag för att ta reda pÄ och undersöka vad som fungerar bra respektive mindre bra med dem.

Projektet startade pÄ uppdrag av lÀnsmuseet i Kalmar lÀn. MÄlet var att utveckla en första prototyp av en interaktiv dykmodell i 3d av vrakplatsen för Regalskeppet Kronan. Syftet med denna modell var tvÄdelad; att skapa en nyanserad del av Kronan-utstÀllningen och underlÀtta vid utgrÀvningarna av vrakplatsen för regalskeppet Kronan. Modellen skulle fungera som en nyanserad och modern del av lÀnsmuseets webbsida och utstÀllning dÀr museibesökare kan vrida och vÀnda pÄ modellen i realtid och skapa sig en bild över hur det ser ut vid vrakplatsen. Projektets validitet i förhÄllande till lÀnsmuseets verksamhet bekrÀftades genom en studie av lÀnsmuseets verksamhetsberÀttelse.

Titel: Uppföljning och styrning av lagerproduktion ? Ramverk, mÀtsystem och individualiseringsmodell Författare: Peter Gunnarson och Daniel HallbÀck Handledare: Adj. prof. Stig-Arne Mattsson, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik. Prof.

SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett Àr ojÀmnt fördelade över sÄvÀl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror bÄde pÄ vattnets kretslopp och pÄ andra faktorersom mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd. Det mÀnskliga rÀckhÄllet symboliseras av lagar,Àgande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstÄr som en pÄdrivandefaktor för utveckling vad gÀller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterarÀven hÄllbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssÀtt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andralÀnder utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Kan man Àga vatten?2.