UmeĂ„ universitetsbibliotek Ă€r en plats dĂ€r studenter inte bara kan fĂ„ tillgĂ„ng till information och material de behöver, utan det Ă€r Ă€ven en plats dĂ€r det finns möjlighet att studera. Universitetsbiblioteket har genomfört anvĂ€ndarundersökningar, men i dessa framkommer inte icke-anvĂ€ndarnas Ă„sikter och det Ă€r dĂ€rför av intresse att undersöka varför somliga studenter vĂ€ljer att inte studera pĂ„ biblioteket. Syftet med denne utvĂ€rdering var att fĂ„ en inblick i varför en del inte studerar i universitetsbiblioteket och om brister i studiemiljön eller studenters kĂ€nnedom om den kan vara bidragande orsaker till detta. FrĂ„gestĂ€llningarna som skulle besvaras var: Vad Ă€r det som gör att studenter inte vĂ€ljer att studera i universitetsbiblioteket? Är nĂ„got fel i den nuvarande studiemiljön? KĂ€nner studenterna inte till vad biblioteket har att erbjuda? För att besvara frĂ„gorna genomfördes en enkĂ€tundersökning bland studenter pĂ„ campus, enkĂ€ten var anpassad sĂ„ att bĂ„de anvĂ€ndare och icke-anvĂ€ndare skulle kunna besvara den och enkĂ€ten hade en frĂ„ga för att kunna se vilka som var icke-anvĂ€ndare.

Atlas Copco i Örebro tillhör affĂ€rsomrĂ„det gruv- och bergbrytningsteknik dĂ€r de utvecklar, tillverkar, marknadsför och forskar pĂ„ bergborrmaskiner, borraggregat, lastare samt truckar. AffĂ€rsomrĂ„det gruv- och bergbrytningsteknik bestĂ„r av olika divisioner som till exempel URE (Underground Rock Excavation). De maskiner som tillverkas pĂ„ denna division Ă€r bland annat Boltec, Simba, Scaletec och Boomer. Dessa maskiner Ă€r alla olika typer av bergborrmaskiner och borraggregat. PĂ„ produktionsavdelningen och slutmonteringen för dessa maskiner sker i dagslĂ€get slutmontering av samtliga maskinerna som ett modulbygge och de flesta maskinerna stationsmonteras.

För att underlÀtta operativt ledningsarbete pÄ skadeplats finns tekniska ledningsstöd och ett av dessa som Àr framtaget av Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) för den kommunala rÀddningstjÀnsten Àr LUPP, ledning och uppföljning av rÀddningsinsatser. LUPP Àr ett ledningsstöd för noggrann och strukturerad dokumentation av rÀddningsinsatser, dÀr denna dokumentation kan hjÀlpa insatsledaren att fÄ en överblick över insatsen samt vara till nytta för andra aktörer under insatsen gÄng, exempelvis inre befÀl och tekniska förvaltningen. Dokumentationen kan Àven vara vÀrdefull vid uppföljningen av insatsen. Det Àr dock viktigt att ett ledningsstöd Àr designat efter anvÀndarens behov och Àr anvÀndarvÀnligt för att verktyget ska anvÀndas i praktiken, dÀr verktyget ej varken fÄr vara för komplext eller uppfattas som bristfÀlligt. Med anledning av dessa krav ser MSB över LUPP under 2010 och ska i samband med denna uppdatering skapa tvÄ olika anvÀndargrÀnssnitt i LUPP 6.0 frÄn dagens enda i LUPP 5.0.

Utveckling och industrialisering av byggprocessen innebÀr inte bara en förÀndrad byggprocess utan Àven förÀndrade aktiviteter inom denna. Detta ger upphov till att aktörerna inom processen behöver anpassa sig till nya villkor. Examensarbetet fokuserar pÄ arkitekten och gestaltningsprocessens förÀndrade förutsÀttningar, för att undersöka hur man som arkitekt kan arbeta utifrÄn ett förbestÀmt byggsystem och vidare analysera vilka arkitektoniska vÀrden som kan skapas. Projektet P303 startades 2007 och ingÄr i NCC. Förstudie och produktutveckling inom P303 har lett fram till fÀrdig produkt i form av lÀgenhetsplaner som genom konfigurering skapar parhus, alternativt radhus i tvÄ plan.

Titel: Verksamhetssystemet - ProcesskartlÀggning och strategiimplemente-ring i mindre till medelstora företag Författare: Carl-Fredrik Bredberg Anna Daun Wester Christina Hansson Handledare: Everth Larsson, Institutionen för Teknisk Logistik Carl-Henric Nilsson, Företagsekonomiska Institutionen Problemformulering: Problemformuleringen Àr uppdelad i tre fokusomrÄden som löper genom hela examensarbetet. FokusomrÄde 1 ? Utveckling av Verksamhetssystemet. För att sÀker-stÀlla att alla i företaget arbetar pÄ ett samordnat sÀtt och levererar med samma höga kvalitet, Àven om företaget expanderar ytterligare, vill fö-retaget införa en ny form av struktur och styrning. Fallföretaget vill skapa ett interaktivt, webbaserat verktyg som baseras pÄ företagets processer.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ en offentlig plats i Karlshamn. En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.

Nya generationer av datorer, digitalkameror, mobiltelefoner och annan elektronisk/teknisk utrustning tenderar att bli mindre utrymmeskrÀvande i förhÄllande till sin kapacitet i jÀmförelse med föregÄende modeller. Detsamma gÀller ocksÄ nya diagnostiska verktyg inom sjukvÄrd, miljöövervakning m.m. Ett behov av aktiva komponenter av mindre format finns alltsÄ pÄ olika hÄll och möjligheten att skapa komponenter med proteiner som utgÄngspunkt har börjat undersökas. I denna studie fokuseras pÄ aktin och myosin som tillsammans utgör de viktigaste proteinkomponenterna i skelettmuskler hos t.ex. mÀnniskor och dÀggdjur.

Dagens samhÀlle prÀglas av en ökad internationell konkurrens och snabb teknisk utveckling. Detta stÀller allt högre krav pÄ företagens verksamhetsstyrningar. Traditionell mÀtning som fokuserar pÄ extern bokföring blir allt mer kritiserad. Kritikerna anser att det traditionella systemet blivit förlegat eftersom det uppmanar till ett alltför kortsiktigt tÀnkande som leder till suboptimering av verksamheten. Det finns styrmodeller vilka kompletterar de finansiella nyckeltalen med andra mÀtetal.

Detta examensarbete handlar om hur arkitektens roll och arbetssÀtt förÀndras nÀr det byggs industriellt med trÀvolymmoduler istÀllet för traditionellt. Eftersom industriellt byggande Àr ett vÀldigt vitt begrepp har arbetets fokus frÀmst varit pÄ industriellt byggda flerbostadshus av trÀvolymmoduler. En litteraturstudie, fem djupintervjuer av arkitekter som arbetet med trÀvolymmoduler och en fallstudie av projektet Brf TrÀdgÄrden har legat till grund för analysen och slutsatserna. Litteraturstudien visade pÄ att det industriella byggandet dras med en dÄlig syn sedan Miljonprogrammet. I dag Àr förutsÀttningarna helt annorlunda men mÀnniskor Àr ÀndÄ rÀdda att industriellt byggda projekt Àr synonymt med monotont och idélöst.

I denna kvalitativa intervjustudie tittar jag nÀrmare pÄ hur anlÀggningarna fungerar och vilka olikheter som finns hos Sveriges utsÀdesproducenter. Efter att sÄ mÄnga anlÀggningar som möjligt hittats och intervjuats, sÄ jÀmfördes detta antal anlÀggningar med en lista hos Jordbruksverket. Undersökningen visade sig vara gjord pÄ 15 av 22 anlÀggningar som producerar certifierat utsÀde i Sverige. Dessa 15 anlÀggningar var jÀmnt spridna över landet och av varierande storlek. Resultatet av studien visar att min undersökning representerar stora delar av Sveriges utsÀdesproducenter.

Böcker, dagstidningar och lagrad information, t.ex. cd-skivor, fyller inte sin funktion som det sjÀlvklara valet för en stor del i dagens moderna samhÀlle dÀr det ska gÄ fort att fÄ tag i uppdaterad information. Valet för mÄnga Àr Internet, dÀr man kan fÄ tag i aktuell information endast genom att par enkla musklick. Det Àr inte enbart för individen möjligheterna finns att ta del av den senaste information utan Àven för företagen. Företag kan enkelt nÄ ut med den senaste information om t.ex.

Höglagret pÄ Chassiverkstaden i SödertÀlje Àr i stort behov av en upprustning. Detta framkom i en teknisk förstudie som, under vÄren 2004, genomfördes av konsultfirman Prevas. HÀr sammanfattas höglagret som en komplex och instabil koloss med lÄg tillgÀnglighet dÀr kunskap om helheten saknas. Detta innebÀr att möjlighet till felsökning vid driftstopp Àr begrÀnsad och personberoende. För att uppgradera och modernisera höglagret berÀknades kostnaden att uppgÄ till nÀrmare 11 Mkr.

MÀnniskor tillbringar stor del av sina liv med att arbeta, dÀrmed Àr det viktigt med en god arbetsmiljö. I takt med teknisk utveckling och globalisering, sker förÀndringar pÄ arbetsmarknaden. MÄnga arbetsmiljöstudier har utförts, som pÄvisat samband mellan ohÀlsa och ogynnsam arbetsmiljö. Det finns vissa branscher och arbetsplatser dÀr det ofta förekommer ogynnsam arbetsmiljö. Dessa definieras ofta av att arbetskraven Àr höga, samtidigt som möjligheterna till kontroll över det egna arbetet Àr lÄgt, vilket kan skapa negativ stress som kan vara bidragande faktor till hÀlsoproblem.

NCC har i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och Solna Stad startat ett projekt dĂ€r alternativ energiproduktion i urban miljö ligger i fokus. Ett vindkraftverk med en maxeffekt pĂ„ 2,5 kW installerades pĂ„ NCC:s huvudkontor i Solna i mitten pĂ„ februari 2011. IVL:s roll i projektet Ă€r att arbeta fram en meteorologisk modell dĂ€r vindförhĂ„llandena, med hĂ€nsyn till nĂ€rliggande hinder och olika höjder, presenteras. Syftet med detta examensarbete Ă€r att utföra en teknisk utvĂ€rdering av vindkraftverket. HĂ„ller leverantören sina löften gĂ€llande produktion? Är urban vindkraft lönsam eller vilka förutsĂ€ttningar krĂ€vs för att den ska bli det? Behöver vindmĂ€tningar utföras eller kan IVL:s modell alternativt data frĂ„n den nĂ€rliggande mĂ€tstationen pĂ„ Bromma flygplats anvĂ€ndas? Vad arbetar konkurrenterna med inom energi och miljö? Dessa frĂ„gor ligger som grund till arbetet.NCC installerade 2009 en vĂ€derstation pĂ„ taket till huvudkontoret och det Ă€r dessa mĂ€tningar som berĂ€kningarna baseras pĂ„.

Föreliggande examensarbete bestÄr av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen Àr en jÀmförande studie mellan tvÄ essÀer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motstÄndets arkitektur?. Dessa stÀlls mot varandra dÄ de stÄr för tvÄ diametralt olika synsÀtt pÄ stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som Àr mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte frÀmst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhÀllsutveckling.