Gestaltning utifrån givna förutsättningar
Arkitektens metodik möter teknisk plattform
Utveckling och industrialisering av byggprocessen innebär inte bara en förändrad byggprocess utan även förändrade aktiviteter inom denna. Detta ger upphov till att aktörerna inom processen behöver anpassa sig till nya villkor. Examensarbetet fokuserar på arkitekten och gestaltningsprocessens förändrade förutsättningar, för att undersöka hur man som arkitekt kan arbeta utifrån ett förbestämt byggsystem och vidare analysera vilka arkitektoniska värden som kan skapas. Projektet P303 startades 2007 och ingår i NCC. Förstudie och produktutveckling inom P303 har lett fram till färdig produkt i form av lägenhetsplaner som genom konfigurering skapar parhus, alternativt radhus i två plan. Som en del av P303s utvecklingsarbete har jag fått möjligheten att genom aktionsforskning få svar på examensarbetets frågor samt utveckla och anpassa planer för att testa förslag till en ny sammansatt slutprodukt; ett fyra vånings lamellhus innehållande 16 lägenheter av 1-, 2- och 3 rum och kök. Förslag på planer, sektioner och skisser är ett resultat av detta examensarbete och är inte kopplade till P303s utveckling av den egna produkten. Forskningsarbetet som bedrivits är av tvärvetenskaplig karaktär och analysen görs genom att teori från litteratur och forskning inom byggande, skrivprocessen och filosofin integreras i en presentation av fallstudien där även definitionen av kvalitet undersökts. Kvalitet är ett värderande mått av goda egenskaper hos ett föremål. Då man pratar om arkitektonisk kvalitet är föremålet uttalat och syftar till det byggda. Arkitektonisk kvalitet är således ett värderande mått av goda egenskaper hos det byggda, och bör därför baseras på en helhetsvärdering. Denna värdering innefattar kvaliteter av olika slag - mätbara och omätbara värden. Med Ola Nylanders forskning om omätbara värden som redskap, har det framarbetade förslaget analyserats. För vidare analys av hur den genomförda gestaltningsprocessen påverkats av sin industriella kontext, har resultat inom skrivforskningen använts. Genom denna analys framgår att man med fördel, redan i ett tidigt stadium av en industrialiserad gestaltningsprocess bör fokusera designarbetet på detaljnivå. Detta skiljer sig från den traditionella gestaltningsprocessen där arbetet generellt startas upp med fokus på koncept och analys, vilket syftar till att upprätthålla en sammanhållen helhet. Att på ett tidigt designstadium jobba på detaljnivå kan vara konstruktivt för den industrialiserade gestaltningsprocessen men medför risken att gå miste om övergripande arkitektoniskt syfte och abstrakta värden.