MÄlet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravÄningshus med trÀ- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som Àr att föredra.Faktorer som belystes var:Tjocklekar pÄ bÀrverksdelarLÀngsta möjliga spÀnnvidderInstallationsmonteringElementmonteringGrundstorlekLjudisolerande förmÄgaRisk för fuktskadorBranddimensioneringProjekteringskomplexitetBygghandlingar frÄn ett befintligt flerbostadshus med trÀstomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvÀrdig stomme av betong projekterades.BÀrverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rÄdande Eurokoder och detaljer utformades enligt gÀllande lagar och regler samt erkÀnd branschstandard.Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport vÀger fördelarna med betong nÄgot tyngre Àn trÀalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hÀnseenden Àr mycket lika.Betongalternativet ger stora fördelar vad gÀller brand och ljud och Àr samtidigt enklare att projektera, medan trÀ har sina fördelar i montering och grundlÀggning. Att vÀlja en stomme av trÀ till ett flerbostadshus verkar ocksÄ ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö.För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trÀhus krÀvs det avancerade byggsystem som innebÀr stor komplexitet i projekteringen vilket krÀver ett nÀra samarbete mellan trÀprojektör och fabrikör. .

Lymfödem Àr en kronisk sjukdom som pÄ senare Är har fÄtt mycket uppmÀrksamhet pÄ grund av det vÀxande antal patienter som lider av sjukdomen. Lymfödem Àr ett allvarligt problem för mÄnga mÀnniskor som minskar deras livskvalitet och det finns inga absoluta behandlingar. Sjukdomen Àr orsakad av en ökad mÀngd interstitialvÀtska som ansamlas i vÀvnader. Detta fenomen Àr en konsekvens av ett skadat eller inte tillrÀckligt utvecklat lymfatiskt system. Ett skadat lymfatisk system kan ofta vara en bieffekt av behandlingen av cancer.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande Äret samt tre alternativa sÀtt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sÀtt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lÀrande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen Àr att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nÄ en bÀttre systemförstÄelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nÀsta nivÄ.OvanstÄende tre modeller har jag jÀmfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgÄngspunkt att mÄlgruppen Àr officerare, som ska bli chefer eller handlÀggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.UtifrÄn pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som pÄverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, frÀmst med fokus pÄ framtiden och behovet av systemkunskap.

Transportinfrastruktur Àr en grundförutsÀttning för en funktionsduglig ekonomi. FörbÀttringar av transportnÀtet kan resultera i minskade produktions- och transaktionskostnader, förenkla handel samt underlÀtta teknisk utveckling genom kunskapsöverföring företag emellan. Investeringar i transportinfrastruktur beskrivs ofta som en av de viktigaste förklaringsvariablerna till produktivitet och det senaste seklets höga tillvÀxttakt. Ett lands geografiska och demografiska förutsÀttningar kan komma pÄverka storleken pÄ investeringseffekten. I dagens Europa med högt moderna transportnÀt vÀcker detta frÄgan om vilken betydelse dessa nyinvesteringar har för BNP-tillvÀxt och om industrialiserade lÀnders transportinfrastruktur har passerat en optimal nivÄ.Genom att ekonometriskt undersöka ett datamaterial för fjorton europeiska  lÀnder under Ären 1987 och 2005 har vi studerat investeringar i vÀg och jÀrnvÀg och dess pÄverkan pÄ BNP-tillvÀxten.

Bakgrund: Fler personer vÀljer att dö hemma vilket innebÀr att fler personer kommer ha behov av palliativ vÄrd i hemmet. Det stÀller krav pÄ att mer avancerade hÀlso- och sjukvÄrdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vÄrd kan vara komplex, oförutsÀgbar och tidskrÀvande. Eftersom palliativ vÄrd i hemmet ofta tillhandahÄlls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vÄrd i hemmet att pÄverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vÄrd i hemmet.

Titel: Jag pratar inte med folk jag inte kÀnnerFörfattare: Linnea Erwander och Sissel HedqvistHandledare: Monica Löfgren NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionenför journalistik medier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2010Sidantal: 52Uppdragsgivare: TV4 Distrikt VÀstSyfte: Syftet Àr att undersöka hur kommunikationen fungerar mellan lokalaredaktioner som producerar nyheter tillsammans i en centraliserad organisation.Metod: Kvalitativa intervjuer i kombination med deltagande observationer.Material: Intervjuer med 14 medarbetare frÄn TV4:s lokalredaktioner i VÀstraGötaland. Observationer pÄ sÀndningsorten Göteborg och editionsorterna Skövde och TrollhÀttan.Huvudresultat:Undersökningen visar att mÄnga journalister upplever att kommunikationen fungerar bÀst mellan de redaktionsmedlemmar somkÀnner varandra sedan tidigare eller som Ätminstone har trÀffats nÄgon gÄng. I undersökningen har vi kommit fram till att det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar kommunikationen. Ett flertal av de intervjuade kÀnner en större stress efter den omorganisation TV4 gÄtt igenom.Tekniska problem Àr en av orsakerna till detta.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa bakomliggande faktorer som pÄverkar valet av anskaffningsform och med hjÀlpav dragna slutsatser analysera en direktanskaffning av ett föreslaget framtida materielsystem samt konsekvenserna aven sÄdan anskaffning. AnvÀnd metod Àr att redovisa ett underlag bestÄende av svensk sÀkerhets- och försvarspolitik,svensk och utlÀndsk försvarsindustri, svenskt materielsamarbete, materielprocessen och teknisk utveckling. En analysav underlaget identifierar olika faktorer som pÄverkar materielförsörjningen och de olika anskaffningsformerna. Medstöd av underlaget diskuteras sedan anskaffningsformerna ur tre olika strategiska perspektiv och konsekvenserna av endirektanskaffning av ett materielsystem. Resultatet visar pÄ ett ökande behov av utveckling i samverkan med andralÀnder avseende framtagning av nya materielsystem.

I en vÀrld dÀr mÀnniskor allt oftare befinner sig pÄ resande fot, ökar efterfrÄgan pÄ hotell, restauranger och upplevelser. Hospitality har kommit att beteckna bland annat omhÀndertagandet av gÀster med hjÀlp av logi, mat och underhÄllning. Begreppet hospitality och dess betydelse har utvidgats över tid och har pÄ svenska översatts till vÀrdskap. Argument mot denna sprÄkliga översÀttning har uppdagats; vÀrdskap sÀgs vara en del av det övergripande begreppet hospitality. En betydelse av vÀrdskap Àr: Bemötandets estetik i mötet mellan mÀnniskor; vad hÀnder i mötet mellan mÀnniskor och vad Àr det som berör?Etableringsprojektet: ?VÀrdskap och ledarskap som berör ? ett konkurrensmedel?? och dess forskargrupp möjliggjorde denna studie.

Det föreligger en problematik i strÀvan att etablera och upprÀtthÄlla en effektiv miljökommunikation Denna problematik grundar sig i trovÀrdighetsbrister i kommunikationen. Dawkins (2004) menar att för att tackla detta problem krÀvs att uppmÀrksamhet riktas till företagets olika intressenter och att dessas varierande informationsbehov beaktas. Denna uppsats Àr en kvalitativ fallstudie, baserad pÄ intervjuer, om flygbolaget SAS kommunikation om deras hÄllbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka och analysera flygbolaget SAS ansvarsprofilering och redogöra för pÄ vilket sÀtt den pÄverkas av olika intressenter. För att besvara syftet har vi utgÄtt frÄn Dawkins (2004) intressentteori i anknytning till Fredrikssons (2008) modell vilken behandlar ett företags hÄllbarhets-kommunikation utifrÄn fyra olika ansvarsomrÄden.

Studiens syfte Àr att ta del av hur förskollÀrare beskriver vad som kÀnnetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill Àven belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar som förskollÀrarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för Àmnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) dÄ pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det Àr en kvalitativ studie dÀr semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare som alla har lÀst eller lÀser kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd pÄ högskolan i Skövde.

Titel Sensing social media: En studie om sociala medier som informationskÀlla pÄen organisationFörfattare Johan LarssonHandledare Bengt JohanssonUppdragsgivare Current Model Quality, Volvo Personvagnar ABKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin Höstterminen 2013Sidantal 48 (exklusive bilaga)Antal ord 19 365Syfte Att undersöka och kartlÀgga Volvo Current Model Quality:s arbete med sociala medier idag och utifrÄn detta samt relevant teori och tidigare forskning ge förslag pÄ framtida arbete med sociala medier sominformationsintag.Metod Kvalitativ respondentintervjuMaterial Sex (6) intervjuer med individer anstÀllda vid Volvo Current Model Quality som till en högre grad anvÀnder sig av sociala medier i arbetet. Förinförskaffandet av övergripande information kring sociala medier pÄ Volvo Personvagnar AB och Volvo Personbilar AB utfördes ocksÄ fyra (4)informantintervjuer.Huvudresultat Sociala medier arbetas med till en högre grad av sex av trettioen anstÀllda inom ?Teknisk support och produktuppföljning?. Dessa sex individers arbete varierar i form och anvÀndningsomrÄdena som ses för sociala medier varierar ocksÄ stort. De sex individerna Àr innovators för sitt arbete med sociala medier och har sina egna förstÄelser för vad sociala medier Àr.

ProblemstĂ€llning: Erosion Ă€r ett problem lĂ€ngs mĂ„nga strĂ€nder i Sveriges. Ett flertal strĂ€nder i Lomma kommun (sydvĂ€stra SkĂ„ne) har eroderat under en lĂ€ngre tid, vilket har negativt pĂ„verkat kustnĂ€ra infrastrukturer och aktiviteter. Föreliggande studie fokuserar pĂ„ erosionsproblemen lĂ€ngs en kuststrĂ€cka definierad av ÖresundsvĂ€gen och V:a KennelvĂ€gen i BjĂ€rred, belĂ€get i norra delen av kommunen. DĂ€r hotas bebyggelse och infrastruktur av vĂ„gor som skapas av stormar vilka mestadels upptrĂ€der under höst- och vinterperioden. Stormarna bidrar till höga uppspolningshöjder genom vĂ„gorna som tillsammans med höga vattenstĂ„nd eroderar material frĂ„n strandbankarna.

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar har att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades Ätta personer. Data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns svÄrigheter att anvÀnda vardagsteknologi hos intervjupersonerna samt att de hade egna strategier för att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. SvÄrigheterna var relaterade till funktionsnedsÀttningarna samt till att vardagsteknologin inte var anvÀndarvÀnlig pÄ grund av svÄra funktioner samt att vardagsteknologin i offentliga lokaler varierade.

Denna rapport ar en granskning av teknik for HDTV-produktion da det kan vara svart for olika TVproduktionsbolag att veta vad for teknisk utrustning som bast lampar sig for produktionsbolagets satt att arbeta och for de produktioner som bolaget gor. Framst presenteras olika kamerasystem for HDproduktion och den typ av kompression som sker i de manga format som de olika kamerorna anvander. Forutom kamerasystem tar rapporten aven upp olika arbetsfloden for nagra typer av system och de framsta mjukvarorna for redigering av HD-material. Olika metoder for lagring och backup presenteras och sist i rapporten fors en diskussion om bland annat for och nackdelar med den teknik som finns tillganglig idag.Nar ett produktionsbolag ska investera pengar i en fornyelse av sin tekniska plattform ar det viktigt att fundera over vilken funktionaliet man ar ute efter, vilka krav pa kvalite man har och hur den nya tekniken paverkar arbetsflodet. En stor fraga som produktionsbolagen stalls infor idag ar om de ska gora inspelningen pa bandmedia eller om de ska ga over till bandlosa och filbaserade teknologier dar inspelning sker direkt till filer pa minneskort, harddiskar eller optisk media.En slutsats ar att filbaserade medier ar har for att stanna.

Detta projekt Àr resultatet av ett examensarbete frÄn en Civilingenjör i Teknisk Design med inriktningen Produktutveckling vid LuleÄ Tekniska Universitet. Projektet har utförts i samarbete med Nordic Sport AB och handlar om att utveckla nya vagnar för kastgrenarna inom friidrotten; spjut, kula, diskus och slÀgga.De tÀnkta kundernas behov av funktion och estetiska krav undersöktes genom informationsinsamlig i form av marknadsundersökningar, konkurrentanalyser, enkÀter och intervjuer med företaget. Med hjÀlp av den insamlade informationen sammanstÀlldes en kravspecifikation som stöd under projektets gÄng.Genom ett systematiskt arbete med problemlösningsmetoder som bland annat brainstorming och en workshop sÄ togs en stor mÀngd dellösningar fram som kunde uppfylla de krav och önskemÄl som stÀlldes pÄ de nya vagnarna. UtifrÄn dessa dellösningar konstruerades en helhetslösning utifrÄn viktningar som sedan lÄg till grund för konceptgenereringen.Designen pÄ vagnarna togs fram genom diskussioner med Nordic Sport och en 3D-modell skapades, denna modell utvecklades sedan vidare i samsprÄk med Nordic Sport för att fÄ fram ett slutgiltigt koncept.Resultatet blev en materialvagn, uppbyggt i ett modulsystem, som med smÄ förÀndringar passar till alla fyra materialen som ska transporteras. FÀrgen och formen följer Nordic Sports nuvarande sortiment och deras varumÀrke nordicsport.com.DÄ vagnen har ett mycket modernare utseende och stora förbÀttringar kring anvÀndbarhet och ergonomi jÀmte konkurrenterna sÄ kan Nordic Sport behÄlla sitt anseende som leverantör av kvalitetsprodukter och ta Ànnu fler marknadsandelar..