Bakgrund: JÀmlik vÄrd Àr att alla ska bemötas, behandlas och vÄrdas pÄ lika villkor oavsett enskilda faktorer. I hörselrehabiliteringen ingÄr det flera delar och varje del ska utgÄ frÄn helhetsperspektivet och ske i samverkan med den enskilde. Audionomen ska inte pÄverkas av faktorer sÄsom kön eller Älder. Tidigare studier visar dock att Älder Àr en avgörande faktor i mÄnga fall, det rÄder en form av Älderism och Äldersdiskriminering inom vÄrden. Inga tidigare studier har hittats pÄ hur den tekniska rehabiliteringen pÄverkas av Älder inom hörselvÄrden varför detta lÄg i vÄrt intresse.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur jÀmlik den tekniska rehabiliteringen Àr inom hörselvÄrden beroende pÄ patienternas Älder.Metod: Studien Àr deskriptiv retrospektiv och Àr gjord genom journalgenomgÄng.Resultat: Resultatet visar inte nÄgra tydliga skillnader i den tekniska rehabiliteringen beroende pÄ patientens Älder.

Bakgrund: Patienter och nĂ€rstĂ„ende som befinner sig pĂ„ en akutmottagning har ofta gĂ„tt igenom en första kritiska bedömning, dĂ€r miljön kan vara rörig och patienterna ibland Ă€r svĂ„rt sjuka. Arbetsbelastningen pĂ„ sjuksköterskan har de senaste Ă„ren ökat, med ett ökat patienttryck och högre krav pĂ„ medicinsk-teknisk kompetens. Sjuksköterskan mĂ„ste inneha kunskaper inom sĂ„vĂ€l omvĂ„rdnad som medicin, för att patienter och nĂ€rstĂ„ende ska uppleva den första kontakten som positiv.Syfte: Att beskriva patienters och nĂ€rstĂ„endes upplevelser av omvĂ„rdnad pĂ„ en akutmottagning. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt dĂ€r 14 vetenskapliga artiklar har studerats, analyserats och anvĂ€nts i resultatet. Åtta av artiklarna var kvalitativa, sex av dem var kvantitativa.

Bakgrund. PÄ akutmottagningen Àr flödet av patienter stort och möten mellan sjuksköterskor och patienter Àr korta och tidspressade. Det primÀra för patienter pÄ en akutmottagning Àr att sjuksköterskan vet vad som ska göras. OmvÄrdnad kan delas upp i tvÄ kategorier: instrumentell omvÄrdnad och emotionell omvÄrdnad. För att agera med omvÄrdnad, mÄste sjuksköterskan dels ha ett omhÀndertagande med teknisk kompetens och samtidigt stödja patientens emotionella behov.

PÄ en intensivvÄrdsavdelning befinner sig patienten med ett flertal personal och teknisk utrustning omkring sig. IntensivvÄrdspatienten kan fÄ bristande förmÄga till kommunikation med omvÀrlden dÄ denne Àr intuberad och sederad. Vid bristande kommunikation har patienten svÄrare att förmedla smÀrta. Tidigare forskning visar att intensivvÄrdspatienter har minnen av smÀrta frÄn vÄrdtiden. Obehandlad smÀrta leder till lidande för patienten.Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvÄrdssjuksköterskan bedömer smÀrta hos intuberade och sederade patienter dÀr kommunikationen kan vara begrÀnsad.

Sammanfattning Eftsom kalla Sverige blir mörkt ganska tidigt pÄ kvÀllen pÄ höst, vinter och vÄr ville jag se hur man kunde förlÀnga anvÀndandet av det lilla trÀdgÄrdsrummet bÄde i tid pÄ dygnet och i tid pÄ sÀsongen. Jag tycker att ljussÀttning Àr en viktig del av gestaltningen, belysningen gör trÀdgÄrden levande. Mitt syfte med arbetet var att skaffa mig grundlÀggande kunskap om ljussÀttning och ljuskÀllor, för att sedan skissa pÄ koncept för det lilla trÀdgÄrdsrummet. För att lyckas med detta behövde jag ta reda vad ljus Àr och hur det fungerar. Ljuset har mÄnga olika egenskaper, t ex olika vÄglÀngder, och fÀrger.

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Bakgrund: Fler personer vÀljer att dö hemma vilket innebÀr att fler personer kommer ha behov av palliativ vÄrd i hemmet. Det stÀller krav pÄ att mer avancerade hÀlso- och sjukvÄrdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vÄrd kan vara komplex, oförutsÀgbar och tidskrÀvande. Eftersom palliativ vÄrd i hemmet ofta tillhandahÄlls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vÄrd i hemmet att pÄverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vÄrd i hemmet.

Grundtanken med individuell lönesÀttning Àr att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lÄng tid varit mycket kontroversiella och pÄ flera hÄll mötts av ointresse eller motstÄnd. Flera menar att individuell lönesÀttning kan motverka sitt eget syfte. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med studien att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anstÀlldas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmÀns Äsikter pÄ en rÀddningstjÀnst dÀr motstÄndet mot individuell lönesÀttning Àr synnerligen starkt.

I denna rapport görs en kartlÀggning pÄ uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning hur organisationen arbetar i dagslÀget med rörlig media. UtifrÄn detta tas förslag fram pÄ förbÀttringsomrÄden och strategier för Sidas fortsatta arbete med rörliga medier. Rapporten Àr tÀnkt att bidra till underlag för framtida planering och beslutsfattande kring rörliga medier.Bakgrunden till studien Àr att kommunikationsavdelningen pÄ Sida har mÀrkt en ökad efterfrÄgan pÄ rörlig media som kommunikationsmetod. I dagslÀget Àr det frÀmst tre typer av rörlig media som tagit fram hittills; filmning och direktsÀndning av seminarier, videointervjuer med experter och kÀnda personer och en videoserie med namnet ?MÀnniskan i centrum?.

Denna rapport behandlar ett projekt i produktutveckling Ät företaget eSmart. FöretageteSmart Àr ett nystartat företag som tagit fram utrustning för mÀtning av elförbrukning irealtid.Projektet Àr ett examensarbete pÄ 30 högskolepoÀng pÄ avancerad nivÄ i Àmnetproduktutveckling som genomförts av Andreas Rantala och Elkin Martinez pÄ MÀlardalensHögskola.Huvudproblemet vi stÀlls inför i detta projekt Àr att systemet i nulÀget endast bestÄr avelektriska komponenter som behöver en kapsling med ett formsprÄk som vÀcker intresse ochsom bidrar till att enheterna uppfattas som en modern teknisk konsumentprodukt. Kapslingenskall bidra till företagets profilering samtidigt som den skall ta hÀnsyn till tillverkningsmÀssigaoch ekonomiska faktorer.Förutom kapslingen till den nuvarande tekniska lösningen och de elektriska komponenter denbestÄr av vill eSmart fÄ förslag pÄ hur en framtida displayenhet till systemet skulle kunnautformas för att höja systemets interaktivitet och anvÀndarvÀnlighet.Projektet har resulterat förutom denna rapport i en konstruktionslösning för kapslingen somanvÀnds för bÄde sÀndare och mottagarenhet. Resultatet presenteras i form av CAD filer,renderade fotorealistiska bilder, ritningsunderlag för konstruktion samt en fysisk modell.Dessutom presenteras ett koncept för en displayenhet som utvecklar eSmarts design profiloch som höjer systemets anvÀndarvÀnlighet och ökar interaktiviteten. Resultatet presenteras iform av CAD filer, renderade fotorealistiska bilder samt en fysisk modell.

Buller pÄverkar mÀnniskor pÄ mÄnga olika sÀtt, bÄde fysiskt och psykiskt. Hörselskador, tinnitus, sömnproblem och koncentrationssvÄrigheter Àr nÄgra av effekterna av bullerstörning. IntensivvÄrdsavdelningen Àr en arbetsplats som Àr dokumenterat bullrig. Sjuksköterskor pÄ intensivvÄrdsavdelning utsÀtts i sitt dagliga arbete för en hög bullernivÄ. Det Àr en apparattÀt och tekniskt avancerad miljö.

Snabb, teknisk utveckling har förÀndrat kommunikationen pÄ arbetsplatsen. Den virtuella kontexten har bidragit med digitala kommunikationssÀtt, dÀr e-posten Àr den populÀraste. Fördelarna Àr stora. E-posten sparar tid och Àr kostnadseffektiv. Enligt tidig forskning har organisationers prestationer i stor utstrÀckning berott pÄ kommunikationen och relationen mellan chefer och medarbetare.

Syftet med denna uppsats Àr att genomföra en studie av pedagogers attityder till mobiltelefonen som ett pedagogiskt redskap. Fokus i denna uppsats ligger pÄ att identifiera nÄgra vanligt förekommande attityder och diskutera dem mot bakgrund av teorier kring maktutövning, motstÄndet mot den tekniska implementeringen och generationers specifika anvÀndarmönster. I forskningsbakgrunden behandlas Àven mobiltelefonens framvÀxt och funktion i dagens samhÀlle, m-learning och mobiltelefonens för- och nackdelar i den pedagogiska undervisningen. Undersökningen genomfördes dels med hjÀlp av enkÀter, dels med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer i bÄde Ärskurs fyra och Ärskurs Ätta. Med hjÀlp av forskning inom omrÄdet har sedan resultatet analyserats och diskuterats.

Syftet Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else av hur man pĂ„ organisationsnivĂ„ kan stimulera utveck­lingen av lĂ€rarnas undervisningsformer sĂ„ de gynnar elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och vilka möjligheter och/eller hinder som kan uppstĂ„. I studien utgĂ„r vi frĂ„n Ă€r en kvalitativ ansats dĂ€r vi anvĂ€nder halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Åtta rektorer/bitrĂ€dan­de rektorer och fem speciallĂ€rare/specialpedagoger intervjuas om sin syn pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkar möjligheterna att stimulera lĂ€rare till anvĂ€ndning av alternativa verktyg i sin under­visning. Resultatet i vĂ„r studie visar att rektorers förutsĂ€ttningar för att stimulera lĂ€rare i anvĂ€ndningen av datorn som kompensatoriskt stöd för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter Ă€r begrĂ€nsade. Delvis beror svĂ„righeterna pĂ„ att inga tydliga IT-planer funnits, varken pĂ„ förvaltningsnivĂ„ eller lokal skolnivĂ„.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor fĂ„r ingen verksamhetsförlagd utbildning i att utföra ultraljudsundersökningar av aorta med avseenden pĂ„ abdominella aortaaneurysm och utför dĂ€rför inga sĂ„dana undersökningar. Röntgensjuksköterskor har viss teoretisk utbildning inom ultraljud. UngefĂ€r 1 000 personer avlider Ă„rligen i följder av abdominella aortaaneurysm. Det finns berĂ€kningar som visar att cirka 30 000 av alla mĂ€n och 6 000 av alla kvinnor i Sverige över 65 Ă„r har ett oupptĂ€ckt aortaaneurysm.Syfte: Att belysa hur omfattande teknisk trĂ€ning röntgensjuksköterskor behöver för att utföra ultraljudsundersökning av aorta med avseende pĂ„ förekomst av abdominella aortaaneurysm och att belysa behovet av den kompetensen.Metod: En systematisk litteraturöversikt valdes för att fĂ„ en bild av forskningslĂ€get. Översikten bygger pĂ„ 14 artiklar ur databaserna PubMed, Scopus och Cinahl.Resultat: Det framgick att bland andra lĂ€karstuderande och lĂ€kare utan tidigare erfarenhet av ultraljud i olika lĂ€nder pĂ„ kort tid har kunnat utbildas till ultraljudsoperatörer av aorta med avseende pĂ„ förekomst av abdominella aortaaneurysm.