Distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet
Bakgrund: Fler personer väljer att dö hemma vilket innebär att fler personer kommer ha behov av palliativ vård i hemmet. Det ställer krav på att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vård kan vara komplex, oförutsägbar och tidskrävande. Eftersom palliativ vård i hemmet ofta tillhandahålls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vård i hemmet att påverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tolv distriktssköterskor som arbetar med hemsjukvård och har erfarenhet av att ge palliativ vård i hemmet. Intervjuerna analyserades enligt den kvalitativa innehållsanalys som Graneheim och Lundman beskriver. Resultatet utgörs av tre huvudkategorier med nio underkategorier. Huvudkategorin Samarbete för väl fungerande palliativ vård presenteras i underkategorierna Patient- och anhörigsamarbete och Teamsamarbete. Huvudkategorin Känslomässigt presenteras i underkategorierna, Nära relation, Unga patienter och Tidskrävande arbete. Huvudkategorin Kunskapskrävande presenteras i underkategorierna Kommunikation, Huvudansvar för samordning, Symtomhantering och Teknisk utveckling. Slutsats: Samarbete med andra är nödvändigt för en god palliativ vård i hemmet. Att ge palliativ vård i hemmet är både känslomässigt givande och krävande. Arbetet är dessutom tids- och kunskapskrävande. Distriktssköterskorna önskar mer resurser och organisationsförändringar, som till exempel tillgång till läkare och ett palliativt hemsjukvårdsteam som bara jobbar med patienter som får palliativ vård, då detta skulle vara en fördel både för distriktssköterskorna själva, men framförallt för patienterna.