Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt.

Sammanfattning Titel: Investeringsbenägenheten för M2M lösningar i drivmedelsbranschen Författare: Johan Apell och Tom Ohlsson, Blekinge Tekniska Högskola Nivå: Kandidat uppsats Handledare: Anders Hederstierna Nyckelord: Maskin till maskin, Machine to machine, Maskinkommunikation, M2M, Mobilitet, Investeringsbenägenhet, Investeringsbedömning, Standard, Beslut och Beslutsfattande Beskrivning av situationen Idag går endast ett fåtal av de aktiva företagen på M2M marknaden med vinst, och ett antal har gått i konkurs under det senaste året. M2M branschen tycks ha bristande kunskap om potentiella kundsegment och därmed har man svårt att identifiera sina kunders verkliga behov. Drivmedelsbranschen har börjat titta på M2M lösningar och inlett en rad pilotprojekt inom området. Få aktörer har dock fattat beslut om genomgripande satsningar på M2M lösningar. Hur ser drivmedelsbranschen på M2M lösningar och vilka hinder kan identifieras för detta synsätt? Syfte Att öka förståelsen mellan användare och leverantörer på en ännu omogen M2M marknad, genom att studera en specifik bransch.

För att elektronisk handel skall kunna bli ett omfattande handelssätt för oss konsumenter krävs en täckande lagstiftning och en pålitlig teknisk lösning för att erhålla god säkerhet. Arbetets huvuduppgift har därför varit att undersöka några av de juridiska och säkerhetsmässiga aspekter som skapar oklarhet inom området samt att ge en övergripande förståelse över ämnet elektronisk handel.Ecash är ett betalsystem som på ett bra sätt kan ge en övergripande förståelse över hur den elektroniska handeln kan fungera. Betalsystemet bedöms i arbetet som ett tänkbart system för en omfattande användning inom Sverige. Vad beträffar säkerheten måste det finnas tekniska lösningar som kan garantera att den information som sänds över Internet, mellan avsändare och mottagare inte kan ändras. Det skall inte heller vara möjligt att någon utomstående kan ta del av den information som översänds.

BakgrundAtt arbeta inom prehospital sjukvård anses vara givande men det medför även risker för hälsan. Stressrelaterade sjukdomar är ofta påvisbara hos personal inom yrket. Antalet ambulansuppdrag har ökat kraftigt de senaste åren och likaså andelen uppdrag med prioritet 1. Yrket präglas av kontakten med vårdtagare, drabbade samt övriga samhällsfunktioner där omvårdnaden ställs på sin spets. Under de senaste tjugo åren har ambulansverksamheten utvecklats avsevärt.

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större vattenkontakt. En förnyelse skall stärka samt komplettera stadens centrum och attraktivitet. Inre Hamnområdet utgör med andra ord ett högintressant område med ett centralt läge med möjligheter till bra kommunikationsmöjligheter, service och attraktivt boende.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Sammanfattning Titel: Investeringsbenägenheten för M2M lösningar i drivmedelsbranschen Författare: Johan Apell och Tom Ohlsson, Blekinge Tekniska Högskola Nivå: Kandidat uppsats Handledare: Anders Hederstierna Nyckelord: Maskin till maskin, Machine to machine, Maskinkommunikation, M2M, Mobilitet, Investeringsbenägenhet, Investeringsbedömning, Standard, Beslut och Beslutsfattande Beskrivning av situationen Idag går endast ett fåtal av de aktiva företagen på M2M marknaden med vinst, och ett antal har gått i konkurs under det senaste året. M2M branschen tycks ha bristande kunskap om potentiella kundsegment och därmed har man svårt att identifiera sina kunders verkliga behov. Drivmedelsbranschen har börjat titta på M2M lösningar och inlett en rad pilotprojekt inom området. Få aktörer har dock fattat beslut om genomgripande satsningar på M2M lösningar. Hur ser drivmedelsbranschen på M2M lösningar och vilka hinder kan identifieras för detta synsätt? Syfte Att öka förståelsen mellan användare och leverantörer på en ännu omogen M2M marknad, genom att studera en specifik bransch.

På uppdrag av GGP Sweden AB genomfördes detta projekt med syftet att ta fram en ny extriör design till Stigas åkgräsklipparemodell Park Compact.Brukarnas estetiska och funktionella behov undersöktes genom grundlig informationsinsamling i form av marknads- och konkurrentanalyser, brukar- och säljarintervjuer samt enkätundersökning. Med hjälp av insamlad data kunde produktens målgrupp identiferas, varpå primära och sekundära personas utformades. Genom dessa kunde brukarbehoven kompletteras och preciseras ytterligare.För att behålla Stigakänslan i produkten genomfördes en form- och färganalys av företagets befintliga sortiment. Tillsammans med övrig data från informationsinsamlingen mynnade denna analys ut i en moodboard som kunde användas för att på ett tidigt stadium visualisera känslan hos produkten.Data från informationsinsamlingen låg sedan till grund för att utforma en kravspecifikation och där visa de krav och önskemål som projektet förväntas uppfylla. Produktens viktigaste egenskaper framhölls som en modern exteriör design som passar nuvarande konstruktionsplattform, bibehåller familjekänslan med övriga Stigasortimentet samt har mindre direkt materialkostnad än nuvarande designlösning.

Precer Group erbjuder tekniska lösningar för produktion av el genom förbränning av olika typer av fasta bränslen. Tekniken är anpassningsbar och kan bland annat användas som återladdningskälla i olika typer av hybridfordon. Precer Group håller just nu på att ta fram ett konceptfordon i form av en lättviktshybrid som är tänkt att drivas genom att en sådan förbränning driver en generator som laddar upp ett energilagringssystem. En elmotor strömförsörjs sedan av detta energilagringssystem.I denna rapport analyseras och utvärderas om det är möjligt att använda sig av elektrokemiska kondensatorer som energilagringssystem för fordonet, både i dagens läge samt år 2017. Det är året då konceptfordonet ska presenteras.

Detta produktutvecklingsarbete är ett examensarbete inom produktutveckling vars syfte är att ta fram en design för Kalix kommuns papperskorgar i offentliga miljöer. De problem som finns med dagens papperskorgar är att de finns i elva olika utföranden vilket medför att alla ser olika ut och töms på olika sätt. Det huvudsakliga målet är att papperskorgarna ska vara enhetliga inom kommunen och även kunna kopplas ihop med Kalix identitet.För att få så mycket kunskap och insikt som möjligt i det dagliga arbetet kontaktades de gatu- och parkarbetare som dagligen sköter papperskorgarna. De kunde ge väldigt bra information tack vare sina erfarenheter inom ämnet. Efter detta inleddes idégenereringen för att skapa så många olika lösningsförslag som möjligt.

Trots att vetskapen om klimatförändringar är utbredd bland människor, verkar individer sällan fundera över att deras egna handlingar bidrar till klimatförändringar när de väljer hur de ska transportera sig, detta märks ¨tydligt när det kommer till det utbredda användandet av bil. För att minska andelen ?onödig? bilism drivs arbeten, inom Malmö stad, med fokus på information, kommunikation och kampanjer som ämnar öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresenärer. Detta arbete kan sammanfattas med ett ord: beteendepåverkan. Målet med beteendeförändringar är en del i arbetet mot att göra Malmö till en mer attraktiv och hållbar stad.

Byggföretag arbetar traditionellt i olika projektgrupper, det vill säga tillfälliga arbetsgrupper under en begränsad tidsperiod vilket anses vara en av möjliga förklaringar till byggbranschens problem om bristande kommunikation och förnyelse. Projektgrupperna skapas och bestäms vanligtvis av en chef eller projektledare i ledningen i en organisation och med bakgrund i stora kommunikationsbristerna i branschen är det viktigt att ledningen är medveten om sitt aktiva skapande av projektgrupperna. Tidigare forskning på ämnet har fokuserat på grupprocesser i redan befintliga grupper medan mitt syfte är att förstå hur nya projektgrupper skapas i byggbranschen ur ett ledningsperspektiv. De frågeställningar som mynnades ut ur detta syfte var vilka strategier som ledningen använder sig av för att skapa projektgrupper samt vilken roll byggföretagens organisationskultur spelar när det kommer till att skapa projektgrupper. För att svara på detta intervjuades sex personer i ledningsposition på tre olika byggföretag som på olika sätt arbetade med att skapa projektgrupper.

The progress in the field of technology is often described as massive and its development has had a great impact on the social development (Vetenskapsrådet, 2012). As a result of the digital evolution, there has been a change in the way customer and company interact (Normann, 2011). The traditional way for players to interact with each other required an interaction human to human (ibid), a mode of interaction that now can be replaced or supplemented by todays technology and often Internet-based solutions (Salomonson et al., 2013). These technological solutions, the technical interaction, are often referred to as self-service systems. These systems enables the customer to carry out the tasks previously performed by the company (Hilton and Hughes, 2013).

Den svenska byggbranschen står i nuläget inför en stor teknisk förändring, införandet av Bygg-informationsmodeller(BIM)/Virtual Design and Construction (VDC) i stor skala. Branschens olika aktörer ser olika vinster med implementeringen som kommer påverka hela byggprocessen, från projektering till förvaltning. Denna studie fokuserar på organisation och process i projekteringsskedet och grundar sig på en fallstudie av Veidekke Entreprenad AB. Företaget har implementerat VDC i delar av organisationen och i nuläget, efter lyckade pilotprojekt, utvidgas satsningen och implementering görs i större skala. Studiens syfte är att kartlägga Veidekkes VDC-mål och strategier, för att därefter studera process och organisation i projekteringsfasen och hur de bör utvecklas för att skapa goda förutsättningar för att VDC-målen ska kunna uppfyllas.

Arbetets bakgrund är en studie av hur produktutvecklings- och produktionsstegen ser ut i teorin för klädföretag som produktutvecklar genom ?snabbt marknadsbesvarande genom korta ledtider? och producerar genom det ?progressiva buntsystemet?. Jag presenterar de olika processerna och vilka svårigheter de bär med sig. I arbetets metoddel är samma processer studerade i praktiken hos intermediära företag och fabriker i Kina och tre nordiska ?fast-fashion?-företag.