Syftet med mitt examensarbete Àr att göra en ABC-bok, ett lÀromedel för skriftsprÄkslÀrande och bokstavsbearbetning. Bokstavsbearbetningen Àr en del av skriftsprÄkslÀrandet och ska vara en del i elevernas vardag. Genom ABC-boken vill jag ÄskÄdliggöra hur man kan integrera olika uttrycksformer i undervisningen. Jag har studerat olika teorier om skriftsprÄkslÀrande, bokstavsbearbetning och estetiska lÀroprocesser. Tillsammans med teorier, samtal med lÀrare och med bakgrund i Lpo 94 har jag gjort en ABC-bok dÀr jag har författat övningar, fotograferat föremÄl och gjort layouten.

Denna uppsats unders?ker licentieringsf?rfarandet, som var riksdagens juridiska maktmedel f?r att avs?tta medlemmar i riksr?det under frihetstiden i Sverige, med hj?lp av en principal-agent-analys. Studien bygger p? en analys fr?n tidigare forskning av historiska dokument fr?n perioden och unders?ker hur riksdagen anv?nde sin utn?mnings- och avs?ttningsmakt f?r att styra riksr?dets sammans?ttning och beslut. Genom Linnarssons (1943) avhandling identifierades specifika fall av licentiering, de politiska konflikterna och de juridiska grunder som anv?ndes f?r att r?ttf?rdiga avs?ttningarna och via en analys av dessa genom principal-agent teorin fick vi en mer nyanserad bild av licentieringsf?rfarandet.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

I uppsatsen undersöks designerrollen sÄ som den ser ut idag utifrÄn teorin om att designerrollen liksom konstnÀrsrollen har tagit sig nya uttrycksformer.I uppsatsen undersöks designgrupperna Front och Form us with love i syfte att söka svar pÄ huruvida fenomenet designgrupper Àr nÄgot nytt. Men ocksÄ för att ta reda pÄ varför man vÀljer att arbeta som grupp och hur man framstÀlls/framstÀller sig som grupp. HÀr hÀvdas att fenomenet designgrupper i sig inte Àr nÄgot nytt. Författaren framhÄller dock att designerrollen har förÀndrats..

Syftet med denna studie a?r att fa? o?kade kunskaper om hur personer som har erfarit en hja?rtinfarkt upplever efterfo?rloppet av sin sjukdom, samt att utifra?n dessa upplevelser underso?ka det psykosociala sto?dets funktion och betydelse. Studien syftar a?ven till att underso?ka huruvida dessa upplevelser skiljer sig o?ver tid. Studien a?r en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som anva?nds a?r fokusgruppintervjuer.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Syftet med denna studie Àr att genom semistrukturerade intervjuer ta reda pÄ hur musiken tillÀmpas i verksamheten pÄ tre förskolor och vad förskollÀrarna anser vara dess syfte. FörskollÀrare intervjuades med öppna frÄgor för att fÄ en mÄngfald samt personliga Äsikter. Resultaten bearbetades och strukturerades upp efter olika kategorier. Resultatet visade att samtliga förskollÀrare ansÄg att musik var en sjÀlvklar del i verksamheten som spred bÄde glÀdje och gemenskap. FörskollÀrarna var Àven eniga om att barn tillÀgnade sig kunskap genom leken.

Syftet med denna studie a?r att fa? o?kade kunskaper om hur personer som har erfarit en hja?rtinfarkt upplever efterfo?rloppet av sin sjukdom, samt att utifra?n dessa upplevelser underso?ka det psykosociala sto?dets funktion och betydelse. Studien syftar a?ven till att underso?ka huruvida dessa upplevelser skiljer sig o?ver tid. Studien a?r en kvalitativ studie och datainsamlingstekniken som anva?nds a?r fokusgruppintervjuer.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur elever i skolÄr 1, 2 och 3 kommunicerar i grupp vid matematisk problemlösning samt utifrÄn detta se om det fanns nÄgra likheter och skillnader i elevernas kommunikation, tillvÀgagÄngssÀtt och strategier. Undersökningen skedde med hjÀlp av tre matematiska problem. Vi anvÀnde oss av ostrukturerade observationer som metod. Genom observationerna utifrÄn vÄr huvudfrÄga kom vi fram till att elevernas kommunikation visade sig i olika uttrycksformer, detta beroende pÄ problemlösningarnas utformande och innehÄll. Elevernas kommunikation uttryckte sig i formerna sprÄk, bild och tal..

Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.

Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.

Med denna uppsatsen försöker jag förstÄ attityder och mÄl hos förskolebarn nÀr de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med barnen ville jag se hur mitt förhÄllningssÀtt pÄverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat teman som barnen ger uttryck för dÄ de mÄlar. Dessa teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för barnen.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning elever ges förutsÀttningar att utveckla de olika förmÄgor som beskrivs i kursplanen för Àmnet matematik, LGR11, nÀr undervisningen bygger pÄ ett vanligt förekommande lÀromedel, Pixel. Metoden Àr kvalitativ och det har skett en textanalys pÄ geometriavsnitten i lÀromedlet. De förmÄgor som eleverna nÄr upp till Àr att anvÀnda sig av olika matematiska begrepp, samt att formulera och lösa problem. Eleverna har goda möjligheter att sjÀlva kunna vÀlja olika sÀtt att lösa uppgifter. De fÄr Àven kunskap att förstÄ och anvÀnda olika uttrycksformer.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lÀrare frÄn ungdomsskolan har frÄn sitt arbete med muntlig framstÀllning och den respons de ger eleverna pÄ framstÀllningen. SvÄrigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptÀcka allt fler sprÄkliga uttrycksformer pÄ olika nivÄer i innehÄll och form i det som framförs. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan anvÀndas bÄde som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lÀrare och elev. I retoriken finns det metasprÄk man ofta saknar nÀr man skall kommunicera muntlighet..