Jag har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av inslag i SVT:s Rapport och TV4:s Nyheterna under tre perioder. Undersökningen fokuserade pÄ hur pass snuttifierade, trivialiserade och dramatiserade nyhetsinslagen Àr. Syftet var att se pÄ utvecklingen under tjugo Ärs tid sedan tv-monopolet avskaffades och en kommersiell tv-kanal infördes och utgÄngspunkten för undersökningen var Kent Asps tidigare forskning som anser att dessa tre begrepp, inklusive begreppet personifiering, Àr utmÀrkande för kommersialiserad tv.De tv-nyheter som har ingÄtt i min undersökning Àr Rapports och TV4-nyheternas sÀndningar frÄn första veckan i december 1990, 2000 och 2010. De olika delarna som analyserades var lÀngden pÄ inslag, lÀngden pÄ soundbites, lÀngden pÄ bildbitar, vilka personer som intervjuas, vilka ÀmnesomrÄden som sÀndningarna rapporterar om, om rapporteringen handlar om brott och om den tar upp dramatiska hÀndelser.Resultaten visar att det skett en utveckling mot en viss form av kommersialisering inom tv-nyheterna, men att den inte skiljer de olika nyhetsprogrammen Ät sÄ mycket som teorierna om kommersialisering tycks tro.Min slutsats var att Àven om bÄda nyhetsprogrammen har blivit mer kommersiella enligt Asps definitioner, betyder det inte att det journalistiska innehÄllet har blivit lidande. Störst skillnader visade snuttifiering och trivialisering.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ syn pÄ och försöka förstÄ elevers perspektiv gÀllande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?MÀnniskan och samhÀllet? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjÀlp av och prova pÄ olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutstÀllning. VÄr emperi bestÄr av material insamlat under skolprojektets gÄng, sÄ som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvÀrderingar.

Syftet har varit att undersöka nÄgra klasslÀrares och nÄgra fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med lÀroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har ocksÄ ingÄtt att kontextualisera deras utsagor utifrÄn forskning inom fÀltet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingÄng och anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslÀrare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet Àr ett begrepp som verkar kunna tolkas pÄ fler Àn ett sÀtt dÄ forskningsresultat pÄ kreativitetsomrÄdet menar att kreativitet kan vara att skapa nÄgonting nytt, originellt samt ha ett vÀrde.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om specialpedagoger anvÀnder sig av ett musiskt/estetiskt förhÄllningssÀtt till lÀrande för att underlÀtta inlÀrningen för elever med koncentrationssvÄrigheter. Med musiskt/estetiskt lÀrande menar vi att hela kroppen Àr integrerad i lÀrandet och att olika uttryckssÀtt möjliggör tillÀgnandet av ny kunskap. VÄr tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men pÄ grund av fÄ tillgÀngliga informanter sÄ har vi Àven gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska omrÄdet. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktÀr. Genom intervjuerna har pedagogernas syn pÄ koncentrationssvÄrigheter och musiskt/estetiskt lÀrande och dess koppling synliggjorts.Vi har Àven studerat lÀroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lÀrande i skolan dÀr det stÄr att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov och att de har rÀtt till att fÄ anvÀnda olika uttrycksformer för kunskap.?Ingenting Àr mer orÀttvist Àn att mÀta alla med samma mÄtt? (Modern Barndom, 2004:8 s.10).Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lÀrande förekommer i vÄra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvÄrigheter men det Àr ett förhÄllningssÀtt till lÀrande som samtidigt kan försvÄra för dem.Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vÄr text för att vi anser att barn Àr en stÀllning de yngre individerna alltid har men elever Àr de endast i skolsituationer.

Under vÄren 2015 tilldelades jag LÀrarförbundets Stipendium för studenter som lÀser till lÀrare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn pÄ lÀrande och estetik. Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn pÄ lÀrande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare frÄn tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga pÄ ett spÀnnande sÀtt. HÀr vÀcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frÄgor om fritidshemmets utveckling och verksamhet hÀr i Sverige.

En central tanke i ett tematiskt arbetssÀtt Àr att alla Àmnen integreras till en helhet, dÀr barnen tillÄts att inhÀmta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen SprÄk- och skapande pÄ lÀrarutbildningen vid Högskolan Kristianstad anvÀnds ett tematiskt arbetssÀtt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta pÄ detta sÀtt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har lÀst inriktningen SprÄk- och Skapande i lÀrarutbildningen pÄ Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssÀtt i sin yrkesverksamhet. Vi ville ocksÄ fÄ fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen fÄr för roll i det tematiska arbetssÀttet. Utskrifter frÄn kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare utgjorde utgÄngspunkt för en explorativ bearbetning och analys.

KME Àr förkortningen för huvudÀmnet Kultur, media, estetik pÄ lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola. KME-pedagoger strÀvar efter att i vardagen bearbeta innehÄll genom att anvÀnda sig av olika former av kommunikation sÄsom estetiska uttrycksformer. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns nÄgot vÀrde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se pÄ vad personer som deltagit i projektet LÀra pÄ riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer tvÄ Är efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi fÄ kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lÀrorik. Vi vill ta reda pÄ om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjÀlp dÄ det kommer till att förvÀrva kunskap.

I Förskolans miljö ? Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö pÄ tvÄ förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer pÄ de bÄda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien Àr att synliggöra hur de sju pedagogerna tÀnker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande. Den frÄgestÀllning som har varit utgÄngspunkt för denna studie Àr: Hur tÀnker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande i förskolan? Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lÀrande och den pedagogiska miljön ska vara utformad sÄ att barns lÀrande underlÀttas, stimuleras och utmanas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Syftet med vÄr undersökning har varit att fÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi dÀrigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi anvÀnt oss av berör vÄra centrala begrepp som Àr; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrÄgasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida nyhetsreportaget som berÀttarform har förÀndrats i storstadstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens huvuddelar med avseende pÄ utrymme och sprÄkliga uttrycksformer mellan Ären 2000 och 2011, under en vecka i mars och en vecka i oktober bÄda Ären. Den undersökta tidsperioden Àr vald utifrÄn det formatbyte som mÄnga dagstidningar gick igenom pÄ 2000-talet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten bytte slutgiltigt format frÄn det större broadsheet till tabloid Är 2004. Undersökningen bestÄr huvudsakligen av en kvalitativ metod, en massmedieretorisk analysmetod, men Àven en kvantitativ del dÀr antalet reportage under tidsperioden rÀknades och bidrog till en helhetsbild av materialet.Undersökningen visar att antalet nyhetsreportage i de valda tidningarna minskat med cirka 30 procent 2011 jÀmfört med Är 2000 enligt min definition. Reportagen delades in i tvÄ för ÀndamÄlet sjÀlvdefinierade kategorier, hel- och halvreportage, beroende pÄ hur mycket reportagekaraktÀr texterna hade. Undersökningen visade en minskning av nyhetsreportagen med en högre reportagekaraktÀr Är 2011 jÀmfört med Är 2000.

Bakgrund:BerÀtta en saga! NÀr vi varit pÄ Vfu har barnen bett att man ska lÀsa för dem. Att det ocksÄ har en stor del i förskolans vardag har vi mÀrkt under vÄr utbildning till lÀrare i förskola/förskoleklass. Men vad Àr det med saga som Àr sÄ speciellt och hur anvÀnder man sig av den i den pedagogiska verksamheten i förskolan? Det hÀr vill vi med vÄr studie ta reda pÄ. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger och barn talar om saga, vilken betydelse den har och hur de sÀger att de anvÀnder den.

Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Sammanfattning Maria Montessori och Loris Malaguzzi Àr grundare till tvÄ olika arbetssÀtt inom förskolans verksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. BÄda har som central punkt att arbeta med sprÄkstimulering med hjÀlp av pedagogisk miljö och material. Enligt lÀroplanen har pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika uttrycksformer som förskolan erbjuder. Syftet med detta arbete Àr att se hur pedagoger arbetar med sprÄkstimulering och kommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samt hur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader det fanns mellan dessa inspirationer.