Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhÄllningssÀtt i skolan, hos bÄde lÀrare och elever, dÀr olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att lÄta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att vÀrlden inte Àr konstant, utan att den gÄr att förÀndra till det bÀttre, bland annat genom deras initiativ och förmÄga. VÄrt utvecklingsarbete har Àven riktat in sig pÄ att aktivt arbeta mot en inkluderande skola dÀr eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning dÀr alla kan delta pÄ sin nivÄ och dÀr olika uttryck och tankar ses som nÄgot gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet pÄ vÄr partnerskola i en lÄgstadieskola i Mellansverige i tvÄ klasser i Är 2. SjÀlva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgÄng.

Mot bakgrund av att mÄnga elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte Àr liktydigt med ?meningsfullt arbete? i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sÄdan pedagogisk verksamhet dÀr en syn pÄ barnet som kunskaps- och kulturskapare fÄr konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska mÄlen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar pÄ sÄdant meningsskapande arbete som anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer.

Hilma af Klint Àr en av de mest uppmÀrksammade kvinnliga konstnÀrerna ur sin tid trots ellerkanske pÄ grund av att hennes bilder inte uppmÀrksammades förrÀn 45 Är efter hennes död. Detta faktum samt att en stor del av hennes livsverk var andliga, mediumstiskt framstÀllda bilder gör dets vÄrt att placera bilderna i en konsthistorisk kontext. I denna C-uppsats undersöker jag framförallttre aspekter runt Hilma af Klints och hennes livsverk med tempelbilderna. Jag har med hjÀlp avqueerteorier undersökt hur utanförskap och avsaknad av sexualitet kan ha pÄverkat Hilma af Klintsbildskapande. Jag har intresserat mig för en roll som Hilma af Klints bilder tycks ha, som kartor och manualer för andra andliga sökare.

Denna studie fokuserar det nya huvudÀmnet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer(KME) vid lÀrarutbildningen i Malmö. Syftet med denna studie Àr att synliggöra olika möjligheter och hinder för studenternas konstruktion av sig sjÀlva som blivande KME ? lÀrare, dels i förhÄllande till verksamheterna i förskola, skola och fritidshem och deras rÄdande yrkes- och Àmnestraditioner och dels i förhÄllande till lÀrarutbildningens visioner med det nya huvudÀmnet KME.  Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka traditioner och synsÀtt pÄ lÀraryrket och skolan som kulturinstitution bÀr de studerande med sin in i huvudÀmnet KME? Vilken process vad gÀller lÀraridentiteten genomgÄr de studerande under utbildningstiden? I vad mÄn och pÄ vilket sÀtt förÀndras de studerandes syn pÄ att vara KME - lÀrare? Vilka faktorer har betydelse för hur de studerande konstruerar sig sjÀlva som lÀrare? Blir lÀrarutbildningens visioner med huvudÀmnet KME synliga i KME -studenternas konstruktion av sina lÀraridentiteter? Vilka hinder och möjligheter framtrÀder för de blivande pedagogerna i ett brett kulturpedagogiskt Àmne som inte har en sjÀlvklar Àmnestillhörighet i dagens skola?FrÄgestÀllningarna behandlas i tvÄ undersökningar: Intervjuer med nio KME ? studenter dÀr intervjusvaren har sorterats tematiskt, analyserats och tolkats samt analyser av tvÄ studentfoldrar - ett gruppvis framförhandlat diskussionsmaterial: Vad Àr KME? Undersökningarna har jÀmförts och tolkats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar.Resultatet visar att Àmnestraditionerna dominerar men att Àven yrkestraditionerna har betydelse för hur studenterna konstruerar sig som KME ? lÀrare. Betydande Àr ocksÄ skolans vilja att bevara sina traditioner och dÀrmed syn pÄ lÀrandet. Det Àr utifrÄn dessa förestÀllningar och referensramar som studenterna försöker förstÄ och tolka det nya huvudÀmnet.Den avslutande diskussionen tar upp hur resultatet i undersökningen kan vara en del i det stÀndigt pÄgÄende konstruktionsarbetet av huvudÀmnet KME och vad KME kan komma att betyda för skolan som kulturinstitution..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhÄllningssÀtt i skolan, hos bÄde lÀrare och elever, dÀr olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att lÄta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att vÀrlden inte Àr konstant, utan att den gÄr att förÀndra till det bÀttre, bland annat genom deras initiativ och förmÄga. VÄrt utvecklingsarbete har Àven riktat in sig pÄ att aktivt arbeta mot en inkluderande skola dÀr eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning dÀr alla kan delta pÄ sin nivÄ och dÀr olika uttryck och tankar ses som nÄgot gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet pÄ vÄr partnerskola i en lÄgstadieskola i Mellansverige i tvÄ klasser i Är 2. SjÀlva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgÄng.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda pÄ vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass. Arbetet Àr bÄde en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer anvÀnds som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda pÄ pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jÀmförs observationerna och intervjuerna i analysen. Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. SprÄket Àr hjÀlpmedel för att kunna pÄverka barnens tankar mot utveckling och barnens anvÀndning av matematiska begrepp Àr beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjÀlp av matematiska begrepp.

Bakgrund: Redan pÄ Platons tid ansÄgs det att utbildning bidrog till att mÀnniskan utvecklade sina talanger och begÄvningar för att mÄ bra. Idag har man funnit att sprÄk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan anvÀndas som redskap för vÄr mÀnskliga interaktion. Barns lÀrande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns mÄnga möjligheter och mÄnga olika sÀtt för barn att lÀra sig att göra saker pÄ. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrÄn vissa ramar, som styrdokument och lÀroplaner.

Barn kommer till Sverige av olika anledningar. Det kan bland annat vara att de har upplevt nÄgot traumatiskt och tvingats fly. Vi kan aldrig sÀtta oss in i deras situation, det enda vi kan göra Àr att försöka förstÄ. Det Àr barn med traumatiska erfarenheter som vi valt att belysa i studien.Denna kvalitativa intervjustudie Àr en undersökning som berör barn som upplevt trauma innan de kom till Sverige. Syftet med studien Àr att undersöka vilka reaktioner och beteenden barnen kan uppvisa efter traumatiska upplevelser, samt hur de vuxna i skolan förhÄller sig tillbarn med traumatiska erfarenheter.I litteraturgenomgÄngen tar vi upp de reaktioner och beteenden som kan uppstÄ efter trauma.

Studien syftar till att ?ka kunskapen om hur fyra flickor och deras v?rdnadshavare upplever sina erfarenheter kring flickornas skoltid och hemsituation innan ADHD-diagnos st?llts. Att leva med funktionsvariationen ADHD kan upplevas som b?de sv?righeter och m?jligheter. I dag finns forskning som visar att ADHD-symptom, oftast uppt?cks av v?rdnadshavare framf?r allt f?r flickor.

I och med debatten om huruvida Àktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhÀlle har frÄgan om sexuell lÀggning kommit att bli central. Ofta handlar det om mÀnniskor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rÀtt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta anvÀnds nytestamentliga citat hÀmtade speciellt frÄn aposteln Paulus, men frÄgan Àr om hans syn pÄ sexualiteten Àr densamma som vÄr? NÀr vi nÀrmar oss dessa texter mÄste vi vara medvetna om den tidens syn pÄ sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vÄr förförstÄelse av sexualitet pÄ en text som skrivits i en annan tid.

"I dag prÀglas samhÀllet av en mÄngfald uttryck inom bild- och formomrÄdet. I det fria konstnÀrliga utövandet pÄgÄr ett stÀndigt experimenterande med olika material, tekniker och uttrycksformer. Olika medier pÄverkar oss genom anvÀndning av symboler för att föra fram sina budskap. DÀrför finns behov av att kunna analysera och tolka bild- och formomrÄdets olika funktioner i dagens samhÀlle."I min undersökning har jag tagit reda pÄ hur man kan utveckla ett symboliskt mÄleri genom att lÄta sig inspireras av HollÀndska blomsterstilleben frÄn 1600-talet, för att sedan kunna skapa en meningsfull och inspirerande stillebenundervisning i skolan.Jag har valt att utgÄ frÄn dessa 1600-talsmÄlningar dÄ det finns en mÀngd dokumenterad symbolik och historik kring dessa verk, och för att de estetiskt intresserar mig med sin passiva och dekorativa utstrÄlning. PÄ ett lekfullt sÀtt har jag undersökt dessa mÄlningars kraft och symboliska betydelse för att sedan förskjuta symboliken i dem och skapa egna konnotationer som betyder nÄgot för mig.DÄ jag frÀmst har fokuserat pÄ gestaltningen i min undersökning har jag kunnat konstatera att mitt bildsprÄk, min teknik, kompositions och associationsförmÄga har berikats betydligt genom att mÄleriskt ha undersökt dessa religiösa, kulturella och vetenskapliga bilder.

The aim of my examination work was to compare and research how russian respective swedish teachers make use of educational aesthetic methods such as drawing, drama, music and dance in the teaching of core school subjects ? mathematics and swedish respective russian languages. The aim of this work was to find out which of these methods are used by pedagogues in the process of education and on what level are they integrated into the theoretical pedagogic work. The point was to also analyse the regulation documents used as pedagogical base in schools i've been doing my survey in. This was done to partly find out what arts perspective is given in the curriculum and partly to see what pieces of it are reflected in the process of education.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisningen i bild, svenska och SO kan förbÀttras genom att de tre Àmnena sammanlÀnkas i en allt större utstrÀckning. Bakgrunden Àr att mÄnga skolor arbetar Àmnesövergripande och att arbetsformen kan behöva nya riktlinjer och mÄl. I min Äsikt Àr de tre Àmnena lÀmpliga att förenas pÄ grund av deras kommunikativa innehÄll och varierande uttrycksformer. Dessutom anser jag att bildÀmnets kreativa och konstnÀrliga tÀnkande berikar övriga skolÀmnen. Som blivande bildlÀrare ser jag förstÄs gÀrna att bildÀmnet fÄr ett större fokus och hamnar i viktiga skolsammanhang.

Av tradition har frÄgan om en person varit vÄrdslös eller inte avgjorts genom att personens bet­eende jÀmförts med en Bonus Pater Familias (BPF) d.v.s. en fiktiv ?normalt aktsam per­son? pÄ det aktuella omrÄdet. Modellen betraktas numera i princip som utmönstrad och culpa­bedömningen anses istÀllet ta sin utgÄngpunkt i akt­samhets­­­normer uttryckta i lag, före­skrifter, praxis och sedvana (dÀr BPF anvÀnds som tankemodell). Om inte ovanstÄende ger svar görs en fri bedömning som utgÄr frÄn The Learned Hand Formula (LHF) dÀr hÀnsyn tas till risken för skada, den eventuella skadans storlek och skade­vÄllarens möjligheter till att före­­komma skadan.

Meningen med musikHur medvetet anvÀnds musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt lÀroplanen skall barnen pÄ förskolan fÄ möjlighet att ?kommunicera med hjÀlp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nÀmns i styrdokumentet Àr musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse dÀr medvetenheten om metod och mÄl Àr centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar pÄ tvÄ polariseringar dÀr den ena polen ser musiken som nÄgot konstnÀrligt och estetisk medan den andra menar att musiken Àr en kreativ verksamhet dÀr man ser till barnens naturliga uttal som utgÄngspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist pÄ musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som nÄgra av de faktorer som hÀmmar musikverksamheten men ocksÄ lÀroplanen pÄvisar den tidigare forskningen pÄ inte formulerar nÄgot specifikt arbetssÀtt eller mÄlsÀttning för musikverksamheten.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medvetet musiken anvÀnds i förskolans verksamhet med fokus pÄ pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger pÄ en förskola. Genom att anvÀnda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att sjÀlv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.