Detta examensarbete behandlar sedimentprovtagning och några av de tekniker som idag finns på marknaden. Grunden till examensarbetet kommer från en litteraturstudie som utförts under våren 2011, samt från egna erfarenheter som förvärvats under min verksamhetsförlagda utbildning hos SWECO Environment under vintern och våren 2011. Arbetet behandlar bottenhuggare och rörprovtagare, samt för- och nackdelar med dessa. Det har visat sig under arbetets gång att det vid mindre provtagningar är det främst rörprovtagare som används och även mer eller mindre modifierade versioner av denna. Den största svårigheten med denna är även risken att provtagaren fryser ihop vid provtagningar under vintertid.

Denna uppsats kommer att berätta om hur guldsmidestekniken uppfanns eller utvecklades i den organiska stilen av Art Nouveau (AN) under denna epok. Den utforskar de olika teknikerna som fanns på den tiden och fokuserar utifrån guldsmedens synpunkt.Uppsatsen tar upp en kort allmän information om AN. Uppsatsen tar upp de främsta tekniker som användes inom AN, främst emaljering och dess grupperingar, vilket var väldigt populärt under denna tidsperiod. Granulation användes också inom denna tidsperiod om än i mindre utsträckning, för att sedan bli en mer framträdande teknik inom Art Deco stilen. Gjutningsprocessen tas också upp då det likaså användes inom denna stil..

Responsive Web Design (RWD) har på kort tid gått från ett koncept till en av de största trenderna inomwebbutveckling. Det är nästan underförstått idag att nya webbsidor ska vara i RWD. Trots det är inte RWD detsjälvklara alternativet som löser alla problem dagens utvecklare står inför när det gäller den stora floran av surfandeenheter.I examensarbetet djupdyker vi i tekniken, både praktiskt och teoretiskt, för att kunna dra slutsatser om RWDs styrkoroch svagheter. Detta åstadkoms genom att ta fram en applikationsplattform och en första applikation(semesterplanering) åt konsultföretaget Sigma AB, där ett av grundkraven var att det vi utvecklade skulle kunnaanvändas varsomhelst.Utifrån våra resultat lämnas rekommendationer på när RWD är alternativet att satsa på och när det behöverkompletteras av andra tekniker, så som Native- eller HTML5 applikationer..

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Denna rapport återspeglar framtagandet av ett företags webbplats. Då själva utvecklandet av webbplatsen har varit en praktisk tillämpning så tar rapporten snarare upp utvecklingen på ett mer teoretiskt plan i form av en fallstudie.Vilka tekniker och metoder som har använts i det praktiska arbetet, såsom användbarhet, semantisk uppmärkning och agila utvecklingsmetoder, har förklarats samtidigt som dess funktionalitet vävts in i arbetets olika implementeringsfaser. Då också ett specialanpassat CMS (innehållshanteringssystem för redigering av webbplatsens innehåll) har utvecklats för webbplatsen så beskriver rapporten också arbetet kring detta..

Det här arbetet omfattar en arkitekturstudie av ett framtida processnät för Hylte Mill. Arkitekturstudien innefattar en mall för hur den framtida miljön kan se ut. Arkitekturhypotesen skall användas som en modell för företaget och visualisera ett trådlöst nätverkssystem vilket skall hjälpa operatörer att hämta information från SCADA-systemen via pekplattor. Metoden som använts för att ta fram arkitekturen grundar sig på utformningen av så kallade vypunkter. Vypunkter är vyer som skapas för att identifiera relationen mellan olika användare och systemet.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Ett plastobjekt, en filt, en textil pelare, en T-shirt och lite kakel är ett examensarbete där jag undersöker hur jag som designer fungerar i en verklighetsnära kontext och inom en begränsad tidsram. Jag har bett fem formgivare som jag beundrar att med helt fria händer ge mig en brief var. Brieferna har jag sedan löst på en vecka vardera. För att hålla tempot uppe och för att komma framåt har jag använt mig av olika metoder och tekniker. Projekten omfattar allt ifrån rumsliga lösningar för offentlig miljö och produkter till kreationer mot kropp.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

IntroduktionFetma är ett globalt problem som drabbar fler och fler människor och länder. Både samhällen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma är. Överviktskirurgi är idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy är en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jämfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda på sleeve gastrectomy och även på dess påverkan på patienternas kosthållning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien är att kartlägga överviktspatienters kostvanor sex månader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgått sleeve gastrectomy har sex månader efter operationen besvarat en enkät gällande deras måltidsmönster, livsmedelsval och sensoriska förändringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgått sleeve gastrectomy i genomsnitt äter fem av sex rekommenderade måltider per dag sex månader postoperativt. Den måltid som flest patienter äter dagligen är frukost tätt följt av middag och lunch.

Litteraturstudier visar att det mellan år 1961 och 1970 byggdes 600 000flerbostadshus i Sverige, tiden är nu inne för en renovering av dessa byggnadersvåtrumsstammar. De tekniker som konkurrerar om de stora renoveringsarbetenaär den klassiska stambytesrenoveringen, Relining och Prefab-badrum. Huvuddelenav denna uppsats utgörs av en undersökning av de tre teknikerna men rapportenbeskriver också problem som kan uppstå vid renoveringar av våtrumsstammar ochden ger en allmän redovisning för Sveriges byggnadsbestånd.Den klassiska stamrenoveringsmetoden, då det gamla badrummet rivs ut och ettnytt badrum byggs upp utifrån den gamla stommen, är ett omfattande ochtidskrävande projekt. För att minimera bland annat kostnader, byggtid ochbyggavfall har man tagit fram nya, mindre tidskrävande tekniker.Så sent som år 1990 gjordes den första Relining renoveringen i Sverige. Denna äridag intakt vilket tyder på att livslängden för denna typ av renovering är minst 18år.

Sociala medier och public relations kan vara effektiva verktyg i festivalers strategiska kommunikationsarbete. Fo?r att kunna skapa en dialog och uppra?ttha?lla en relation till sin publik anva?nder arrango?rerna ett antal tekniker och PR- strategier. Underso?kningen visar hur dessa strategier anva?nds och hur de fyller ett antal funktioner fo?r de ba?da akto?rerna.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften:Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystemAtt utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ?omvänd användarmedverkan?. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer.