Sök:

Sökresultat:

2508 Uppsatser om Teknik för hampaskörd - Sida 9 av 168

Operationssjuksköterskans erfarenheter av att förebygga intraoperativa stick- och skÀrskador : en empirisk studie

Bakgrund: Operationssjuksköterskan anvÀnder olika förebyggande ÄtgÀrder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skÀrskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnÄl. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan anvÀnder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skÀrskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvÄrdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehÄllsanalys och presenterades i tema och kategorier.

Elevers vardagsuppfattningar om tekniska system

Elever ska enligt kursplanerna i teknik fÄ förstÄelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna fÄr kunskap om teknik i allmÀnhet och tekniska system i synnerhet fÄr de möjlighet att pÄverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgÄr frÄn systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kÀnnetecknar analys av system.

Q-Learning: Ett sÀtt att lÀra agenter att spela fotboll

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta anvÀnda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsÀgbara, vilket Àr vÀldigt tydligt för sportspel. Det hÀr arbetet har utvÀrderat ifall inlÀrningstekniken Q-learning Àr bÀttre pÄ att spela fotboll Àn en regelbaserade tekniken tillstÄndsmaskin. För att utvÀrdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. DÀr de bÄda lagen har anvÀnts sig av varsin teknik.

AESA-teknik för framtida artillerilokaliseringsradar, en nödvÀndighet eller lyx?

Vi lever i en vĂ€rld dĂ€r teknikutvecklingen gĂ„r allt snabbare och till synes exponentiellt och oförtröttligt kommer att fortsĂ€tta öka. Hur detta pĂ„verkar Försvarsmaktens val av tekniknivĂ„ för framtida sensorförmĂ„ga för artillerilokalisering kopplat mot operativa krav, interoperabilitet och ekonomi blir extra intressant nĂ€r radartekniken befinner sig i ett generationsskifte. Beprövad teknik, internationella och militĂ€ra krav pĂ„ en artillerilokaliseringsradar stĂ€lls mot ny radarantennteknik, svensk forskning och utveckling av Aktiva Elektroniskt Styrda Antenner (AESA).Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka huruvida ny teknik Ă€r ett nödvĂ€ndigt tekniksteg för artillerilokalisering eller Ă€r "gĂ„rdagens" teknik lika bra eller kanske till och med bĂ€ttre i vissa anvĂ€ndningsomrĂ„den och situationer? Är AESA ett nödvĂ€ndigt tekniksteg för artillerilokalisering?Metoden för uppsatsen Ă€r en jĂ€mförande litteraturstudie d.v.s. en kvalitativ textanalys utifrĂ„n en given teoriram.

De sökte teknik, och fann estetik

En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

SamhÀllskunskap och digitalteknik : Om undervisning i tre gymnasieklasser och dessanvÀndning av digital teknik

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till ökad förstÄelse om samhÀllskunskapsundervisningens innehÄll, genomförande och utformning pÄ gymnasiet dÀr digital teknik anvÀnds.Fokus i uppsatsen har legat pÄ att genom observationer och intervjuer i tre klasser och med de tvÄ lÀrare som undervisar klasserna fÄ inblickar i hur lÀrare designar undervisning och hur elevrollen kan förstÄs nÀr digital teknik anvÀnds i Àmnet samhÀllskunskap. Till hjÀlp för att analysera resultatet har analysmodellen Learning Design Sequence och i synnerhet  begreppen lÀrsekvenser och iscensÀttning anvÀnts. Det senare begreppet syftar pÄ faktorer sÄsom lÀrarnas arbetssÀtt och tillgÀngliga resurser som prÀglar en lÀrsekvens, vilket kan vara elevernas arbete med en uppgift för att nÀmna ett exempel.Resultatet visar att datorer och Internet ofta i nÄgon form ingÄr i lÀrarnas design av undervisningen. Exempelvis har lÀrarna genomfört genomgÄngar med hjÀlp av Powerpointpresentationer samt utformat uppgifter dÀr elever ska anvÀnda sig av sina datorer. I elevrollen ingÄr bland annat att vara dator- och InternetanvÀndare men ocksÄ av att anteckna och lyssna.

Vilken plats har Tekniken i undervisningen? : En enkÀtstudie av 21 kommunala skolor i Ärskurserna 4-6.

Vi har förvÄnats över att inte ha stött pÄ Àmnet Teknik under vÄr verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta Àr en tillfÀllighet eller om teknikÀmnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkÀtstudie bland teknikansvariga lÀrare i ett utvalt omrÄde.Studien Àr utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar pÄ att visa vilken plats det obligatoriska skolÀmnet Teknik fÄr i kommunala skolor i Ärskurserna 4-6, dÄ eleverna ska nÄ uppnÄendemÄlen för Är 5.Syftet Àr att undersöka bakomliggande faktorer som pÄverkar hur mycket tid Teknik fÄr i skolan. Undersökta faktorer Àr lÀrarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.Resultatet, baserat pÄ enkÀter och kommentarer frÄn ansvariga lÀrare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte Àr nÄgot högt prioriterat Àmne i de undersökta skolorna. Flertalet av lÀrarna Àr inte intresserade av fortbildning trots att de inte Àr nöjda med sin undervisning.

Teknisk illustration : Gestaltning av avancerad teknik som inte redan Àr producerad

En ny sportbil hÄller pÄ att tas fram, men bilen Àr fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet gÄr ut pÄ att skapa en teknisk illustrationen som informerar mÄlgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut.Mitt arbete fokuserar i huvudsak pÄ tvÄ delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behÄlla betraktarens intresse samt tydligt visa rÀtt materialkÀnslor i bilens olika material.Eftersom bilen fortfarande Àr i ritningsstadiet har ingen tillgÄng till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gÄtt ut pÄ att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen..

Rejektvattenbehandling med SBR-teknik: erfarenheter frÄn
rejektvattenanlÀggningen vid Sundets avloppsreningsverk i
VÀxjö

Detta examensarbete har utförts vid Sundets avloppsreningsverk i VÀxjö och avhandlar rejektvattenbehandling med SBR-teknik (satsvis biologisk reningsteknik). Uppgiften har varit att ge förslag till en förbÀttrad rejektvattneprocess. Rejektvattnet som Àr mycket kvÀverikt behandlas med SBR-teknik. Varje sats genomgÄr nitrifikation och denitrifikation. Vid försök att fÄ processen att fungera har vikten lagts vid att fÄ en fungerande nitrifikation.

Zigbee för lÀngre avstÄnd

I dag gÄr utvecklingen av trÄdlösa nÀtverk snabbt framÄt. Zigbee Àr en helt ny teknik som bygger pÄ IEEE 802-15-4 standarden. Zigbee utvecklades av the Zigbee Alliance som bestÄr av en rad stora elektronikföretag. Zigbee Àr en teknik som inriktar sig pÄ lÄg energiförbrukning och lÄg kostnad. Tekniken Àr tÀnkt att anvÀndas för att stÀlla in och lÀsa av sensorer av olika slag.

Sociala medier i marknadsföring : En studie av modebranschen och teknik- och industribranschen

SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

Teknikorienterad omvÄrdnad pÄ intensivvÄrdsavdelning : En observationsstudie av intensivvÄrdssjuksköterskans samspel mellan teknik och patient

VĂ„rden pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning Ă€r högteknologisk dĂ€r tekniken ses som ett hjĂ€lpmedel i vĂ„rdandet för intensivvĂ„rdssjuksköterskan. Det finns dock en risk att tekniken kan ges företrĂ€de i intensivvĂ„rdssjuksköterskans arbete pĂ„ bekostnad av patientens behov av mĂ€nsklig nĂ€rhet, beröring och lyhördhet. Tekniken kan bli ett hinder för mellanmĂ€nsklig kontakt eftersom den riskerar att distrahera intensivvĂ„rdssjuksköterskans arbete med patienten. Ämnet Ă€r inte noga studerat, vilket föranleder genomförandet av denna studie dĂ€r syftet var att undersöka intensivvĂ„rdssjuksköterskans samspel mellan teknik och patient. För att besvara studiens syfte har tio kvalitativa icke deltagande observationsstudier inne pĂ„ patientsal genomförts, pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning i vĂ€stra Sverige.

Surfa mot lÀrande : En kvalitativ studie om IT i förskolan

Denna studie handlar om ny IT-teknik i förskolan. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur surfplattan kan anvÀndas i den dagliga verksamheten pÄ en förskola. Samtidigt ville vi ta reda pÄ hur den nya tekniken uppfattats av pedagogerna och barnen. Vi genomförde en studie med observationer och intervjuer pÄ en tre till fem Ärs avdelning dÀr de integrerat surfplattor i den dagliga verksamheten. Urvalet av förskolor som arbetat in surfplattor i den dagliga verksamheten var mycket begrÀnsade men vi kunde söka oss till en förskola i Sverige.

Teknik och Genus

Teknik Àr ett Àmne som vid mÄnga skolor först dyker upp under grundskolans senare Är under sitt rÀtta namn. Vi tror att mÄnga ungdomar som kommer i kontakt med teknikÀmnet uppfattar det som svÄrt eller konstigt. Detta beror kanske pÄ att undervisningen sker pÄ en alltför abstrakt nivÄ. De yngre eleverna dÀremot, har ibland ingen aning om vad teknik Àr eller Àr medvetna om att de kommit i kontakt med Àmnet i skolan. En fundering som vÄr undersökning grundar sig pÄ, Àr frÄgan om hur elever ser pÄ teknik.

Emma och Totte som teknikförebilder i förskolan : -Vilken gestalt vÀljer barn i Äldrarna 4-5 Är?

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 23 barn i Äldrarna 4-5 Är intervjuats kring vardagsteknik med utgÄngspunkt frÄn tvÄ sagor berÀttade med flanoteknik. För att ge barnen en kÀnsla för sagornas huvudpersoner anvÀndes dockor. Syftet var att se om det finns förebilder i sagor och i barnens nÀrmiljö som pÄverkar deras intresse för teknik. I anslutning till detta gjordes barnintervjuer under videoinspelning.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->