Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlstadmodellen och TAKK (Tecken somAlternativ och Kompletterande Kommunikation) kan användas i förskoleverksamheten för attfrämja hela barngruppens språkutveckling.De metoder som har används för att undersöka och svara på frågeställningen är intervju ochenkätundersökning. Det gjordes tre olika intervjuer. En med en mamma till ett barn demDowns syndrom och som även är certifierad handledare i Karlstadmodellen. En med enbarnskötare som arbetat med ett barns språkutveckling med hjälp av Karlstadmodellen. Ochden tredje intervjun gjordes med tre sjuksköterskor på Barnavårdscentralen.Enkätundersökningen skickades ut till 16 förskolor och 14 svarade.

Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter som opererats med total knäplastik upplevt sin postoperativa smärtbehandling under tiden de vistats på en vårdavdelning.Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie och analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier som framkom under analysen: aktivitet, smärta, smärtlindring och uppföljning. Resultatet visade att de flesta deltagarna upplevt sin postoperativa smärtbehandling som tillfredställande och att den smärta alla upplevt är den som uppkommit vid mobilisering. De första stegen vid uppstigande och framför allt böjning av knäet är det som framkallat störst smärta. Den smärtbehandling som majoriteten av deltagarna har upplevt som väldigt god är den kombinerade metoden med kyla och tryck, så kallad Cryo/Cuff.

De olympiska spelens invigningsceremonier är till brädden fyllda med symboler, tecken och myter som alla syftar till att konstruera nationella identiteter och -narrativ. Ofta hämtas dessa symboler och tecken ur populärkulturen. Jag har semiotiskt försökt analysera dessa tecken för att se på vilka sätt värdländernas nationella identiteter porträtteras. Jag har också valt att analysera detta utifrån teorier om media events som tv-genre. De sekvenser jag har valt att studera har visat på att nationens narrativ i stor utsträckning konstrueras för att gagna socialt dominerande grupper och befästa maktpositioner..

Syfte:Syftet med studien är dels att göra en beskrivning av hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, används i undervisningen och dels att analysera vilken effekt denna användning kan ha på en elevs, med språkstörning, didaktiska, sociala och rumsliga inkludering i en vanlig mellanstadieklass.Teori: Som teoretisk utgångspunkt för studien har använts ett sociokulturellt perspektiv med tanken att kunskap skapas i ett socialt och kommunikativt samspel med andra. Mitt perspektiv är relationellt, vilket innebär att svårigheter inte primärt ses som något som ligger hos individen utan är något som uppstår i mötet med omgivningen. Vid analysen har ett hermeneutiskt synsätt använts och delar och helhet tolkas i en pågående kontextualisering och dekontextualisering. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats. I en triangulering har elva klassrumsobservationer kompletterats med intervjuer med fem lärare och genomgång av aktuellt åtgärdsprogram.

The purpose of the present pilot study was to evaluate the parentalintervention ComAlong at the Division of Child Language, for parents ofchildren with severe language impairment. ComAlong is one of the parentalinterventions developed in the AKKTIV project. AKKTIV stands foraugmentative and alternative communication ?early intervention. Thepresent study consists of a case study, a compilation of course evaluationsand an interview with the two leaders of the course.

Teckenspråket är ett visuellt språk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för språket är handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt på sitt modersmål. Tidigare har de i många situationer varit hänvisade till sitt andraspråk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten på kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckenspråket viktiga faktorerna får tillräckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

SAMMANFATTNINGUppsatsens titel: De levande döda ? Tecken, Myter och Levande LegenderSeminariedatum: 2007-06-07Kurs: MKV 404:3 Magisteruppsats 10 poängFörfattare: Michael RübsamenHandledare: Fredrik MiegelExaminator: Peter DahlgrenNyckelord: Diskursanalys, Offentliga Personer, Paparazzi, Post-strukturalism, konsumtionSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera den diskurs som reglerar konstruerandet av tecken och myter från offentliga personer. Uppsatsens mål är att utveckla befintliga teoretiska resonemang för att förstå diskursens återverkningar i verklighetenMetod: Uppsatsen är baserad på teoretiskt resonerande med stöd av befintliga teorier. Observationer från verkligheten fungerar som stöd för resonemangen som förs.Teori: Uppsatsen är byggd på litteratur om post-strukturalistisk samt postmodern teoribildning. I analysen används teorier om det hyperreella och simulacra, tillsammans med feministisk konstvetenskap samt Zygmunt Baumans moralteoretiska perspektiv.Slutsats: Skvaller konsumeras som historier.

Mitt syfte är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning på barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, då jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan välja på. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet är något alla ska få och att vara en del i gruppen är en självklarhet. De kämpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas där för de barn som har en resurs knuten till sig.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med barn med autism. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med nio informanter undersöks vilken syn pedagoger har på sin egen roll vid mötet med barn med autism samt vilka metoder de använder i deras arbete.Uppsatsen innefattar ett resonemang om en skola för alla, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssätt som kan användas i arbetet med barn med autism samt vilka saker som pedagoger bör ta i beaktning vid mötet med dessa barn. De utgångspunkterna är sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners utvecklings-ekologiska teori samt variationsteorin.Resultatet av undersökningen visar att TEACCH och användning av tecken är de vanligast förekommande arbetsmetoderna. I pedagogers syn på deras möte med barn med autism är tydlighet, lyhördhet, ständig bekräftelse och stöd till barnen vid problem viktiga inslag i arbetet. Det som saknades i arbetet är fler alternativ till verbal kommunikation samt arbete med att utveckla känslor hos barn med autism..

Lantmäteriet i Gävle är ett företag som hanterar mycket stora datamängder i databaser och det är därför av stor vikt att de har ett väl fungerande databashanteringssystem. De använder sig av databashanteringssystemet Oracle, men intresse för alternativ finns. Lantmäteriet önskade därför en rapport som jämför deras nuvarande databashanteringssystem Oracle 10.2.0.3 med möjliga alternativ. De databashanteringssystem som i denna rapport jämfördes med Oracle är Microsoft SQL Server 2005 och MySQL 5.1. Aspekter som studerades är prestanda, kostnad, säkerhet, kompatibilitet, tillgänglighet och support.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning kring arbetet som sker på förskolan då det förekommer ett barn med språkstörning. Undersökningen består av fyra intervjuade pedagoger som delar sina kunskaper och erfarenheter kring att arbeta med språkstörning, vilka metoder de använder sig av, hur de anser att miljön på förskolan bör vara utformad samt hur de lägger upp en pedagogisk verksamhet för att barnen på bästa sätt ska utveckla sitt språkUr resultatet så framkommer det väldigt stor skillnad i både kunskap och pedagogernas kompetens gällande språkstörning, samt att de använder sig av metoder med både manuell och hjälpmedelsbaserad alternativ kompletterande kommunikation. Flera uppfattningar från pedagogerna avser utformning av förskolans miljö samt hur de lägger upp den pedagogiska verksamheten för att barnen ska få bästa möjlighet till språkutveckling.Sammanfattningsvis anser alla de intervjuade pedagogerna att deras viktigaste plikt och förhållningssätt är att de är närvarande pedagoger så att barnen får de rätta förutsättningarna att lära sig språk..

Luleå hamn byggdes i början av 1960-talet. Man når hamnen via Sandöleden och varje år anlöps hamnen av ca 570 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än 70 000 ton. I och med den pågående landhöjningen har djupet i farleden minskat med ca 40 cm jämfört med ursprungligt dimensionerat djup. För att man även i framtiden ska kunna nyttja hamnen optimalt behöver farleden muddras. Av två olika alternativ, med avseende på muddringsdjup, har man förordat ett vilket innebär att återställa leden till PANMAX ? standard dvs.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur aktiva aktörer i förskolan samtalar kring användandet av TAKK samt om de ser samband mellan brukandet av tecken och barns inflytande i förskolans verksamhet. Vi har följande frågeställningar: ? Hur talar de aktiva aktörerna i förskolverksamheten om TAKK? ? Vilket samband mellan användandet av TAKK och barns inflytande ser de aktiva aktörerna i förskolan? ? Vilka önskemål har de aktiva aktörerna i förskoleverksamheten gällande utbildning inom TAKK? I vår studie utgår vi från variationsteorin och BRO-modellen. Aktörerna talar mycket positivt om TAKK dock säger de samtidigt att det krävs mer än bara TAKK. Aktörerna ser tydliga samband mellan användandet av TAKK och inflytande för alla barn. Samtliga önskar att utbildning inom TAKK integreras i förskollärarutbildningen. Användandet av TAKK i kombination med andra AKK-former gynnar alla barn och inte enbart de som är i behov av särskilt stöd..

Kommunikation och interaktion är viktigt för att utveckla både språklig och social kompetens. Barn som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) får dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svårt kan det vara att interagera och därigenom skapa relationer med jämnåriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jämnåriga, speciellt hur de bygger upp och upprätthåller gemensam förståelse i samtal. Studien innefattade två unga pojkar som på grund av cerebral pares (CP) saknade talförmåga och därför använde bliss som AKK.