Denna rapport handlar om skapandet av typsnittet Hun. Detta är ett enmansprojekt som har blivit utfört med intresse till både typografi och utformandet av bokstavsformer. Typsnittsdesign är en tidskrävande process. Det är inte enskilda tecken som utgör ett typsnitt, det är helheten. Alla tecken behöver mycket tid och omsorg för att kunna bli en helhet.Stor del av arbetet presenterar vad som händer bakom kulisserna i skaparprocessen.

This study was built on the concept of Emotional Intelligence (EI) as an ability with four branches, to effectively: (1) perceive (2) reason (3) understand and (4) manage emotions. By closely studying the four processes of EI through eight semistructured interviews with psychologists, counselors, CBT-therapists and psychotherapists, a study of participants' stories from real practice was done and then analyzed and interpreted. The purpose of this study was to get the participants to describe and put words on practical experiences that occur with clients that correspond to the four domains that define the concept of EI according to Mayer et al. (2008) and find out about if their way of "doing" EI gets trained and developed after several years of professional activity. The results shows that the practitioners used all four branches of EI in dialog with the client, both intra- and interpersonal.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en för situationen anpassad kommunikationskarta, en pratkarta, kan möjliggöra samtal mellan en 11-årig pojke med autism och utvecklingsstörning och hans mamma när de samtalar om en händelse som inte händer nu. Erik har inget fungerande tal och är beroende av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Han har sedan förskoletiden en pärm med löstagbara bilder (PECS), som han använder för att uttrycka sina behov och intentioner. I studien undersöktes hur interaktionen mellan Erik och hans mamma Maria organiserades sekventiellt. Analysen visade att en kommunikationskarta, en pratkarta med bilder anpassade för samtalet, var en viktig gemensam resurs för både Maria och Erik för att initiera, utveckla och avsluta pratstunden.

Olander, C. & Zelmerlöw, L. (2015). Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet. Det övergripande syftet med vår studie är att belysa TAKK i grundsärskolan ur olika perspektiv.

The purpose of the study was to examine if parents' way ofcommunicating with their children changed after participation in ComAlongcommunicationcourse, and if changes remained over time. The studyinvolved 39 parents of 25 children with communicative disabilities. 33 of theparents had participated in ComAlong, the other six had not participated, buthad a partner who had participated in the course. Video recorded parentchildinteraction was analyzed and coded with the instrumentKOMMUNIKATIV. Results showed that parents used a significantly moreresponsive communication style and used significantly more augmentativeand alternative communication after ComAlong.

I denna uppsats studeras hur en 15-årig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri använder ett kommunikationshjälpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att låta pojken öva på användandet av sitt hjälpmedel samt använda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gå på café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjälpmedel är en pratapparat i form av en bärbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehåller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förväg, samt en talsyntes. Uppsatsens material består av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Sammandrag Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur pedagogerna på en förskola i Värmland upplever att införandet av TAKK har påverkat barnens språkutveckling. Jag ville också undersöka hur de språkutvecklande aktiviteterna på en småbarnsavdelning har förändrats sedan 2005 och vilken roll TAKK har i detta. Dessutom ville jag se om personalen använde tecken på alla avdelningar på förskolan. Jag kom fram till att den största skillnaden när det gäller språkutvecklande aktiviteter är att de har infört TAKK på småbarnsavdelningen som stöd till alla barn. Med hjälp av observationer och intervjuer på den aktuella förskolan kunde jag konstatera att pedagogerna på förskolan upplever att tecken är bra för alla små barns språkutveckling eftersom de har upptäckt att barnen fått ett mer utvecklat språk sedan metoden infördes. Litteraturstudierna bekräftade att TAKK kan användas till alla barn, även små barn, eftersom det blir ett redskap för barnet i sin kommunikation. Pedagogerna på förskolan upplever mindre frustration i barngruppen då barn och pedagoger förstår varandra mycket bättre idag.

Bakgrund: Många barn med autism har svåra sociala och kommunikativa problem, vissa har även beteendeförändringar som skapar problem även för deras familjer. När problemen blir så stora att hela familjelivet påverkas väljer vissa föräldrar att lämna sitt barn till personal på barnboende för barn med funktionsnedsättning.Syfte: Syftet med förbättringsarbetet är att alla barn på barnboendet ska ha en fungerande kommunikation, möjlighet till delaktighet i de aktiviteter som utförs på barnboendet. Syftet med studien är att beskriva hur personalen på barnboendet för barn med autism upplever om förbättringsarbetet har möjliggjort för barnen att använda kommunikationshjälpmedel och vara delaktiga på barnboendet?Metod: Förbättringsarbetet har skett genom Organization Development (OD). Studien är en fallstudie där OD metodiken beskrivs likväl som personalens upplevelser av förbättringsarbetet och utvecklingen i barnens kommunikation.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

The aim of the study was to evaluate parents and course directors?experiences of the AKKTIV ComAlong-course (Augmentative and AlternativeCommunication ? Early Intervention). ComAlong targets parents of pre-schoolchildren with extensive communication difficulties and aims to give parentsknowledge about different aspects of communication, communication developmentand AAC. Both qualitative and quantitative methods were used. Individualinterviews and pair-interviews with totally nine persons were performed and 54course questionnaires filled in by parents were evaluated.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till 42 barn, på två förskolor, i två kommuner, uppfattar verksamhetens användning av tecken som stöd i arbetet med barnens språkutveckling.Följande frågeställningar är avsedda att precisera syftet:Hur uppfattar föräldrarna verksamhetens användning av tecken som stöd?Hur uppfattar föräldrarna att deras barn ger uttryck för att de är delaktiga i en verksamhet där man använder tecken som stöd?MetodUtifrån syftet och vald undersökningsgrupp har valet fallit på en datainsamlingsmetod, som gör det möjligt att arbeta utifrån en kvantitativ ansats, i form av enkäter.ResultatResultatet visar att flertalet föräldrar tycker om att pedagoger använder sig av tecken som stöd (TSS) i verksamheten. De tror att det är bra för språkutvecklingen och de flesta tror också att det är bra för alla barn. De ser dock inte att pedagogerna använder sig av TSS när de lämnar och hämtar sitt barn på förskolan och de flesta tror bara att pedagogerna använder sig av TSS vid vissa situationer. Många märker att barnen visar tecken hemma, men inte alla.

The study aimed to evaluate picture communication during clinical as-sessment and intervention procedures in paediatric care. As part of the project KomHIT (Augmentative communication in paediatric health care settings) care professionals at different care units were provided with education and designed pictorial supports. These consisted of appointment letters with pictorial support, visual schedules and communication boards with both general and specific vocabulary. Care professionals and parents to children with and without communication disabilities participated. Survey data from care professionals and parents at five care units was supplemented with qualitative data from an interview with a multiprofessional group at one of the care units.

Personer med flerfunktionshinder har stora kommunikativa svårigheter och är direkt beroende av sin närmaste omgivning för att kunna tillfredsställa sina kommunikativa behov. Kunskap om kommunikation och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) hos personliga assistenter är därför mycket viktig. Syftet med föreliggande studie var att utvärdera en kommunikationsutbildning enligt åttastegsmodellen riktad till personliga assistenter till en vuxen med flerfunktionshinder. Fem personliga assistenter som gick utbildningen deltog i studien. Genom att filma deltagarna före, efter och tre månader efter utbildningen samlades material in som analyserades både kvalitativt med samtalsanalys och kvantitativt med analysverktyget KOMMUNIKATIV för att se om deras kommunikativa beteende förändrats efter utbildningen.

The purpose of the study was to evaluate the function of TalkingMats in a group of people with Huntington?s disease, with main focus on theeffectiveness of communication. Four individuals with Huntington?s diseaseand their group leader participated in the study. The group was videotapedduring four sets of conversations; two with and two without Talking Mats.

I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjälp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, även om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlättas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet där visuell tydlighet och struktur står i centrum. Studien visar på de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsägbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar även de kritiska aspekter som kan finnas runt detta..