Utgångspunkten för den pjäs som utgör en del av mitt magisterarbete är från första början egentligen en grundläggande socialpsykologisk iakttagelse. Det rör sig om det inte ovanliga (såvida jag inte fått allt om bakfoten) mänskliga draget att säga en sak och göra en annan, ett drag som tycks gälla mer som regel än undantag åtminstone på teatern. Jag utgår från att de ord som sägs alltid har en avsikt och en riktning, medveten eller omedveten. En person vill något med det den säger. Däremot är avsikten med de uttalade orden inte alltid densamma som den orden först låter oss tro.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken inställning elever har till NO och teknik. I undersökningen användes enkäter som är utformade som intervjublad, med öppna svarsfrågor, vilket gör att det är elevernas tankar som framkommer i svaren. Det är 320 elever från fyra olika skolor i årskurserna 4-6, som är med i studien. Detta för att resultat mellan skolor skulle kunna jämföras. Av resultaten framgår att de flesta eleverna har en positiv inställning till NO och teknik.

Syftet med detta arbete är att undersöka om elevers medievanor och attityd till läsning har förändrats de senaste åren och i så fall på vilket sätt. Undersökningen tar också upp hur IT och digitala lärresurser används i undervisningen och vad det innebär för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förändras i framtiden och möjliga följder av en sådan förändring. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:? Har elevernas medievanor förändrats och vad innebär i så fall dessa förändringar för läsförmåga och läsförståelse?? Används digital teknik och digitala lärresurser i undervisningen och vad innebär det i så fall för elevernas attityd till läsning och skolarbete?? Vad innebär dessa förändringar för svenskundervisningen i framtiden?.

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om undervisningen i en mångkulturell och mångspråkig klass i den svenska gymnasieskolan. De didaktiska val som gjorts i undervisningen under ett par månader under höstterminen 2005 redogörs för och motiveras. De didaktiska valen analyseras mot bakgrund av ett kunskapsbegrepp inspirerat av kognitionsforskning. Vidare belyses valen från sociolingvistisk synpunkt och slutligen också ur en andraspråklig synvinkel.Syftet är att belysa de konsekvenser det mångspråkiga och mångkulturella samhället har för skolans praktik och då specifikt för svenskdidaktiken.Resultatet av undersökningen och analysen är att undervisningen påverkas av de mångspråkiga och mångkulturella särdragen. Dock kan stora delar av de didaktiska val som fungerar i denna grupp också tänkas kunna fungera i en traditionell modersmålssvensk undervisning.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om lärarna på omvårdnadsprogrammet upplever att de använder den kunskap som eleverna besitter i form av olika kulturer kommer fram i utbildningen. Syftet var också att se om lärarna reflekterar kring sin egen bakgrund och den egna kulturen. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuat åtta karaktärsämneslärare på fyra olika skolor i Skåne. Jag hade tre frågeställningar ? Hur upplever lärarna att de tar till vara den mångkulturella gruppens erfarenheter i undervisningen? ? Upplever lärarna att de använder någon medveten metodik för interkulturellt lärande? ? Hur väl är lärarna medvetna om sin egna kulturella bakgrund? I min studie visade det sig att det råder konsensus mellan lärarna i frågan om elevernas kulturella bakgrund behövs och används i undervisningen. Den kulturella bakgrunden värdesätts högt av lärarna och de upplever också alla att de låter eleverna ta del av varandras erfarenheter i undervisningen.

Denna uppsats handlar om hur lärare ser på elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar på lärarnas upplevelser och inte på faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lärare på en högstadieskola i Västerås fick svara på frågor via en utskickad enkät.  Resultatet visar främst två saker som är väsentliga att redovisa: Att lärare tenderar att rikta fokus på problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nästan uteslutande på de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas.

Att vara skådespelare är ett yrke som kräver stort engagemang, både fysiskt och psykiskt. Skådespelaryrket sker i en kreativ process som bygger på samarbete och gemenskap. Teaterföreställningar är magiska ögonblick som inte går att reproducera. Forskning kring skådespelares yrkesverksamhet är begränsad. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella skådespelare beskriver sin yrkesverksamhet.

I uppsatsen analyseras de två karaktärerna Harry Haller och Hermine, från Hermann Hesses Der Steppenwolf, med hjälp av Judith Butlers queerteori. Karaktärernas förhållande till varandra, köns- och genusroller samt heteronormativiteten undersöks och sätts i samband med bokens maskerad- och teatermotiv. Förutom att maskerad- och teatermotivet undersöks i relation till karaktärerna, analyseras det också i sig självt med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om det konstruerade könet och dragshowens subversiva funktion..

Dagens lärare kommer med största sannolikhet stöta på elever med olika svårigheter, blandannat ADHD. Förståelse och en ökad kompetens är viktigt för att inkludera och anpassaundervisningen för alla. Forskning kring flickor med ADHD är enligt Nadeau, Littman ochQuinn (1999) bristfällig och pojkar får mer uppmärksamhet än flickor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor med ADHD har upplevt skolsituationenoch undervisningen i Idrott och hälsa i grundskolan, samt hur de mådde i skolan. För attbesvara syftet intervjuades fyra flickor med ADHD i åldrarna 14- 20. Resultatdelen deladesin i kategorier efter vår problemformulering, där flickornas uttalande sammanfattades iunderrubriker.

Det här arbetet undersöker användandet av informationsteknik så som datorer, internet och digitala lärresurser i skolors undervisning, med fokus på grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebär att varje elev får tillgång till en egen dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där. Svaren på denna frågeställning fås genom ett antal intervjuer med grundskollärare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Syftet med denna uppsats är att bidra med ökade kunskaper om och bättre förstå hur fyra lärare använder och förhåller sig till digitala verktyg och digital teknik i undervisningen i svenska för senare år. Studien har en hermeneutisk fenomenologisk ansats och baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med informanter som har olika ämneskombinationer. Informanterna i studien har en jämn könsfördelning, är av olika åldrar och har varierande antal tjänsteår. Tematiseringsarbete som mynnade ut i fyra teman kan sägas karaktärisera lärarnas upplevelser av att använda digitala verktyg och digital teknik i undervisningen. Teman som växte fram och även utgör rubriker i resultatavsnittet var den utåtriktade tekniken, den betydelsefulla direktheten, den kontextförstärkande digitala tekniken och den svårkontrollerade användningen.

Syftet med studien är att undersöka elevers uppfattning av hur datorer används i undervisningen. Frågeställningen var att se om det finns fördelar, nackdelar och om det finns förändringsområden för att använda datorer i undervisningen Dataanvändandet ökar i dagens samhälle och i de flesta skolor får eleverna en egen elevdator att använda i undervisningen. Studier visar att dataanvändandet behöver vara individanpassad för att bättre hjälpa den enskilde eleven. I målformuleringar i skolan står det att eleverna ska lära sig IT för sitt kommande yrke och för att bättre kunna diskutera med sina brukare/patienter. Metoden som har använts är intervjuer.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen, vad de anser arbetet ger eleverna samt om det finns några hinder med det skönlitterära arbetet. I vår forskningsbakgrund tar vi upp olika forskares syn på hur skönlitteratur påverkar barns kunskapsutveckling, för- och nackdelar med det skönlitterära arbetet samt vad kursplanerna säger. Det skönlitterära arbetet knyts samman med Vygotskijs och Langers teorier om lärande. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med nio mellanstadielärare på skolor i södra Sverige.Samtliga lärare i vår undersökning använde sig av någon form av skönlitteratur i undervisningen och flertalet tycker att det skönlitterära arbetet är viktigt eftersom det ger eleverna en djupare förståelse. Det mest framträdande arbetssättet var tematiskt arbete samt att lärarna använde sig av skönlitteraturen som en del i arbetet med läs- och ord förståelse.

I detta arbete har några pedagogers syn på ePLUS-skärmen granskats. ePLUS-skärmen är en speciell datorskärm som introducerats i skolan och som möjliggör en mer interaktiv datoranvändning. I denna undersökning har studerats om skärmen används i undervisningen, om undervisningen har måst omorganiseras på grund av att skärmen används och huruvida pedagogerna anser att undervisningen blivit bättre eller sämre.Studien har en kvalitativ ansats och bygger på enkäter. Undersökningen har utförts i en skola som nyligen investerat i ePLUS-skärmar; enkäten som ligger till grund för studien har delats ut till samtliga pedagoger på skolan.Resultatet visar att samtliga respondenter har en mycket positiv syn på ePLUS-skärmen och denna syn har stärkts sedan införandet. Vidare upplevs arbetssituationen förenklad och lärarna upplever sig kunna arbeta mer effektivt med olika material.

SyfteSyftet med studien är att utforska på vilket sätt pedagoger inom gymnasieskolan använder information och kommunikationsteknik, IKT, som verktyg i undervisningen. I studien har jag även undersökt hur pedagogernas arbete påverkats av de kompetensinsatser de erbjudits.FrågeställningarHur använder pedagoger inom de fria och kommunala gymnasieskolorna IKT som verktyg inom undervisningen?Hur har pedagogernas undervisningsarbete med IKT påverkats av de kompetensutbildningar de erbjudits?Vad anser respondenterna om vikten av att integrera IKT i undervisningen på gymnasiet?Hur menar pedagogerna att man, inom gymnasieprogrammen, kan utveckla skolans arbete med att integrera IKT i undervisningen?MetodJag inledde mitt arbete med att utföra en pilotintervju. Därefter valde jag att använda mig av en kvalitativ intervjuform med strukturerade frågor. Mina data fick jag genom att intervjua en person i ledande position, fem pedagoger inom fristående och kommunala gymnasieskolor i Västra Götaland.