Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

The essay is about the concept of text in a wider perspective, what can be included in that, how it can be used and above all, why one might want to use it. The essay will also include what the term popular culture implies, and school?s attitude towards it, since some of the medias that are a part of the text in a wider perspective, many times fits the description ?popular culture?. Most of the earlier research show that the positive aspects of the use of text in a wider perspective as the same time as it attacks school because school is opposing the popular culture.       The essay consists of two parts and it begins with a theoretical part where I present existing research about the concept of text in a wider perspective and the research about popular culture.

The Swedish curriculum points out mathematical communication as one of the importantabilities that students need to develop. Previous studies show that students have not been given the right conditions to develop this ability sufficiently. The purpose of this study is to investigate how some Swedish teachers interpret mathematical communication and how the work with this takes place in their classrooms.The investigation consists of qualitative interviews with six teachers in the grades of Fk-3. The interviews have been focused around the teacher's interpretation regarding mathematical communication, how this is reflected in their work in the classroom and also if they see any advantages or difficulties in working with mathematical communication with their pupils.The result of the study shows that the teachers are well aware of the importance of communication and they have a will and an intention to let the pupils communicate mathematically. Mathematical communication is emphasized mainly as important for the pupil's learning and understanding.

I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik används i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig på litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor.Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik är en viktig del av förskolans verksamhet och de använder sig av musik både som mål (att berika barnens liv) och som verktyg (förbättra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete är oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men även därför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de känner tar tid från barngrupperna. På sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att även musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen känner sig stressad och otillräcklig..

The purpose of this thesis is to examine how Swedish highereducation librarians mediate discovery tools to its users. Thisstudy aims to investigate higher education librarians? generalattitudes towards discovery tools, their perception ofstudents? discovery tool usage, and how they mediatediscovery tools to students through reference interviews anduser training. The empirical ground of this study is a semistructuredsurvey that was answered by 115 instructinglibrarians. The study concludes that although librariansgenerally have a critical attitude towards discovery tools theyalso think that the discovery tools serve a useful purpose,especially as a starting point in the information searchprocess.

The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background.

Föreliggande arbete inriktar sig på lärares sätt att kommunicera i undervisning av ensemble där de bemöter flera elever samtidigt. Med hjälp av videoobservationer av fyra lärare som bedriver undervisning av mindre ensembler på gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssätt som används samt hur de används. Resultatet visar att lärarna använder sig av så väl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklärarna med sina elever under lektionens gång. De kommunikationsspråk som förekommer är ett socialt, humoristiskt, auktoritärt, gestaltande, kunnigt och målande språk.

My intention with this study was to examine the concepts ?mother tongue? and ?mother tongue education? and how these concepts are understood by some parents. To reach this goal I?ve conducted a qualitative study, wherein I?ve interviewed eight parents with foreign backgrounds. The study is inspired by hermeneutics in its interpretation of results.From this study I can reach several conclusions.

Experimentets art och roll i naturvetenskaplig undervisning är ett fundamentalt och omfattande ämne. I föreliggande litteraturstudie görs ett försök att sätta in frågan i ett historiskt, pedagogiskt och vetenskapligt sammanhang. Innan experimentets roll diskuteras, ställs dock frågan vad naturvetenskap är, varför och hur det skall undervisas, och vad som kännetecknar praktiskt arbete och experimentell verksamhet i skolan. Med denna bakgrund refereras några forskares och lärares erfarenheter och åsikter. Det visar sig, föga överraskande, att formerna för och avsikterna med experiment i undervisningen är skiftande.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt.

The purpose of my study is to examine why five primary school teachers chose to start using the method ?Learning reading by writing on computer? in their teaching. How do they perceive that the method works in their classroom and do they perceive that the method affect the children?s literacy?The study consists of a qualitative method in form of interviews with five primary school teachers and also some observations made by me in the classrooms. I will use the findings I made during the interviews and observations and contrast these to relevant literature and research that I have collected.The result of my study shows that all of the interviewed teachers had a self-interest in working with the method ?Learning reading by writing on computers? and that they also worked closely with colleagues.

Title: Sing in Swedish! The purpose of this study is to find out how songs and singing could complement Swedish second language education. The method I have used to collect information is qualitative interviews with four persons with different professions: a teacher, a choirleader, a singing teacher and a medical doctor and a laryngologist. The study begins with a few thoughts about my interest in the subject, followed by a short overview of other studies and literature that has been published on the subject. The persons I have interviewed has experiences of either singing, use of voice or teaching of the Swedish language. The results of the interviews have been analysed and compared with the literature.

The aim of this essay is to study five teachers' perceptions and experiences of a multicultural class. I want to find out how they relate to intercultural education and how they experience that they may apply it.Sweden is a multicultural society. This fact is even reflected in the school and this imposes on teachers finding new ways to educate and prepare their students for the multicultural society.I chose to carry out a qualitative survey and interviewed five teachers having contact with a multicultural class. The study also offers suggestions to future teachers who can benefit from it in terms of adopting convenient attitudes in multicultural classes with better understanding.The outcome reached shows that the interviewed teachers try to make use of intercultural pedagogy by addressing differences between students, adapting teaching to supply for the needs of students, and also by having good contact with parents. But teachers also experience difficulties.

Alla elever borde få möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som både är lärorik och rolig på samma gång. Under min tid i grundskolans tidigare år (årskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett väldigt roligt ämne, men någonting hände, i årskurs fyra försvann den glädje jag förknippat med matematik och jag fann ämnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrån att titta i facit, och läraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbättra matematikundervisningen genom att ändra innehållet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för några olika matematiklekar som läraren kan ta in i sin undervisning för att underlätta lärandet för eleverna.

This thesis title starting from zero alludes to storstadssatsningen's democratic work being accomplished among immigrants in Malmö. My thesis examines which types of political participation storstadssatsningen were trying to increase. The goal was to turn the immigrants into political participants, but in many of the projects the democratic work had to focus on building a ground for democratic participation by bringing isolation to an end and teaching the Swedish language. This may have been the reason that there were not extensive forms of resources to put into projects actually raising the political awareness. Some of the projects can however be said to increase a very large number of types of political participation, both temporary and every day participation.