John B. Taylor, professor i nationalekonomi vid Stanford University, presenterade år 1993 en penningpolitisk regel som syftade till att vara ett hjälpmedel för centralbanker vid räntebeslut. Taylor-regeln är mycket enkel i sitt uförande och baseras på att styrräntan bör sättas efter två variabler: BNP-gapet och inflationsavvikelsen. Denna styrränteregel fick genomslag inom den vetenskapliga världen men spreds även till makroekonomisk praktik och medförde stora förändringar för penningpolitiken.Flera empriska studier har publicerats sedan Taylor-regeln tillkom och det råder det delade meningar om hur väl Taylor-regeln presterar för olika typer av ekonomier och hur användbar den är idag. Det har även uppkomit nya teorier angående trögheten i effekterna av styrränteförändringar och vid vilken tidpunkt dessa får en inverkan på inflationstakten.Syftet med denna uppsats är att jämföra hur väl den ursprungliga Taylor-modellen och en tidslaggad modell förklarar centralbankernas historiska styrräntesättning i fem länder med inflationsmål under tidsperioden 2000-2013.

Hur skulle en välfärdsmodell som använder sig av arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen istället för BNP-gapet påverka Riksbankens reaktionsfunktion?Detta undersöks i den här uppsatsen. För det skattas en Okuns lag för Sverige, vilken sedan används för att sätta in arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen. Variansen på löneprischockerna och efterfrågechockerna i makromodellen varieras för att se hur koefficienten framför BNP-gapet i den antagna Taylor-regeln förändras medan koefficienten framför inflationsavvikelsen hålls konstant.Resultatet av dessa simuleringar visar på att efterfrågechocker ökar koefficienten mer än vad lönesprischocker gör. Vid normal varians kommer dock Riksbanken att reagera mer på inflationsavvikelser än vad de kommer att göra på BNP-gapet..

I denna uppsats undersöks på kvartalsbasis de ekonomiska effekterna av två välkändainstrumentregler för Sverige under perioden 1993?2005. Dessa är: Taylor- respektiveMcCallumregeln. Instrumentet som används i Taylorregeln är den korta styrräntan. McCallumregelninnehåller ett annat instrument för centralbanken, långräntan.

This paper deals with Will Kymlicka's and Charles Taylor's theories of multiculturalism, and the criticism of these theories by Jürgen Habermas and Seyla Benhabib. It also gives a brief background to the Swedish integration and minority policies and places them in relations to the academic discussion. Taylor advocates cultural survival to be a legitimate policy objective and Kymlicka argues that rights should be diversified in order to adapt to different needs of cultural minorities. The thesis aims to confront the theories with interviews of four persons who voluntarily or by profession work for the interest of minorities. The theories have been operationalized as questions and structured in four themes with the purpose of analyzing the interviews.

67-årsregeln återfinns i 32 a § LAS och innebär att en arbetstagare har rätt att behålla sin anställning fram till 67 års ålder. Efter 67 års ålder är det arbetsgivaren som avgör om arbetstagaren får behålla sin anställning eller om anställningen avslutas.Regeln blev uppmärksammad genom ett fall från tingsrätten som genom överklagande hamnat hos AD. En anställd, vars anställning upphörde vid 67 års ålder, ansåg att regeln utgjorde åldersdiskriminering enligt arbetslivsdirektivet. AD ansåg att de frågor som tingsrätten hänsköt till EU-domstolen var relevanta och att frågan om 67-årsregeln strider mot EU-rätten kvarstår.För att avgöra om 67-årsregeln är förenlig med EU-rätten måste arbetslivsdirektivet vara tillämpligt. Arbetslivsdirektivet är tillämpligt om regeln rör exempelvis anställningens längd.

En stor del av Sveriges befolkning omfattas av en hem? eller villahemförsäkring. Antalettecknade försäkringar uppgick den 31 mars 2006 till 4 529 894 stycken. Vid samma tidpunktfanns det 6 395 972 försäkrade fordon. Reglerna på försäkringsområdet och försäkringensomfattning påverkar således många.

Lokaliseringsregeln kan vid en första anblick verka enkel, bästa lokalisering skall väljas. Ju mer man fördjupar sig i regeln desto mer inser man komplexiteten i regeln. Lokaliseringsregeln skall ta hänsyn till att människors hälsa och miljön skyddas mot felaktig vatten- och markanvändning. Utöver lokaliseringsregeln omfattas bedömningen, om vad som är bästa lokalisering, även av skälighetsregeln, samt 3 och 4 kapitlet, d.v.s. hushållningsbestämmelserna.

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

Uttagsbeskattning utlöses enligt svenska skatteregler bl a då en tillgång förflyttas från Sverige vid etablering utomlands. Vad som sker då uttagsbeskattning blir aktuellt är att den tillgång som tagits ut behandlas som om den avyttrats till ett värde motsvarande marknadsvärdet och företaget beskattas för övervärdet. Efter Sveriges inträde i den Europeiska Unionen har den svenska skatterätten påverkats i stor utsträckning av EG-rätten och de svenska skattereglerna måste bl. a. vara förenliga med bestämmelserna i det grundläggande EG-fördraget, däribland etableringsrätten.

Rätten att kunna kräva ersättning när någon drabbats av skada eller olägenhet från en verksamhet, oberoende av uppsåt eller vårdslöshet, är viktig och har tillämpats länge, långt innan regler om immissioner blev lagstadgade. Lika länge har dock en viktig och svårtillämpad undantagsregel funnits. Regeln, som undantar skador som är orts- eller allmänvanliga, har tillämpats sedan första jordabalksförslaget kom år 1909. Syftet med denna uppsats har varit att studera detta undantag närmare och se hur det sett ut och tillämpats genom åren fram till idag. Vad uttalas egentligen om orten, vad är allmänvanligt och hur mycket ska någon skäligen behöva tåla? För att besvara dessa frågor har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod där jag nästan uteslutande använt mig av praxis och förarbeten.

Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder.Tioårsregeln omfattar fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebär att begränsat skattskyldiga personer är skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstår vid avyttring av tillgångar under en tioårsperiod efter utflyttningen från Sverige. Syftet med regeln är att undvika skatteflykt. Tioårsregeln har genomgått en del förändringar sen den infördes på 1980-talet, då det upptäcktes att fysiska personer kunde kringgå regeln och undkomma beskattning. Den senaste ändringen tillkom år 2008 och regeln omfattar idag även utländska delägarrätter som förvärvats under tiden den skattskyldige varit bosatt i Sverige.För att kunna tillämpa tioårsregeln, utan komplikationer, krävs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillämpningen av regeln.

Defining the concept of information has long been the subject of debate within Information Science (IS) and new challenges are constantly presented by new scientific discoveries and new theoretical positions. It is, nevertheless, of key importance for any academic discipline to find definitions on which there is a consensus. The paper therefore aims to clarify the relevance of one of these new theoretical approaches for IS, namely poststructuralism. It does so by describing the theories found in the writings of poststructuralists Mark C. Taylor, Jacques Derrida and Michel Foucault, and discussing their relevance for the three definitions of information suggested by Michael Buckland (Information-as-knowledge, Information-as thing and Information-as-process), thereby answering the following questions: What relevance does Mark C.

Title: Facebook girls, a qualitative study of social medias and Facebooks impact on young girlsNumber of pages: 32Author: Mirja LarssonTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication studies CPeriod: Autumn 2010University: Division of Media and Communication, Department of Information and Media,Uppsala UniversityPurpose/aim: To discover any possible difference between young girls and older girls in their wayof using Facebook.Material/method: Personal interviews, literature, electronic sources, Internet sources.Main results: The younger girls are not as aware as the older girls of their exposure on Facebookand the possible down-sides of their frequent Facebook-usage. Young girls in general use Facebookas a source to form their identity.Keywords: Facebook, identity, young girls, Cooley, Elza Dunkels, Altman and Taylor.

Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder.Tioårsregeln omfattar fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebär att begränsat skattskyldiga personer är skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstår vid avyttring av tillgångar under en tioårsperiod efter utflyttningen från Sverige. Syftet med regeln är att undvika skatteflykt. Tioårsregeln har genomgått en del förändringar sen den infördes på 1980-talet, då det upptäcktes att fysiska personer kunde kringgå regeln och undkomma beskattning. Den senaste ändringen tillkom år 2008 och regeln omfattar idag även utländska delägarrätter som förvärvats under tiden den skattskyldige varit bosatt i Sverige.För att kunna tillämpa tioårsregeln, utan komplikationer, krävs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillämpningen av regeln.

ResuméI uppsatsen diskuterar författaren huruvida 13 kap 1 § sista stycket i Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden (?VpmL?) är börslagstiftning i ?fel riktning?. Uppsatsen är uppdelad i fyra delar. Under den första delen diskuteras regeln i ljuset av motiv för finansiell reglering. I andra delen görs en genomgång av befintlig lagstiftning för att utreda om det sedan tidigare finns reglering som fyller samma funktion som VpmL 13 kap 1 § sista stycket.