Tioårsregeln i 3 kapitlet 19 § IL
Står tioårsregeln i strid med Sveriges skatteavtal?
Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder.Tioårsregeln omfattar fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebär att begränsat skattskyldiga personer är skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstår vid avyttring av tillgångar under en tioårsperiod efter utflyttningen från Sverige. Syftet med regeln är att undvika skatteflykt. Tioårsregeln har genomgått en del förändringar sen den infördes på 1980-talet, då det upptäcktes att fysiska personer kunde kringgå regeln och undkomma beskattning. Den senaste ändringen tillkom år 2008 och regeln omfattar idag även utländska delägarrätter som förvärvats under tiden den skattskyldige varit bosatt i Sverige.För att kunna tillämpa tioårsregeln, utan komplikationer, krävs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillämpningen av regeln. Ett skatteavtal ingås mellan två eller fler länder och är till för att förhindra skatteflykt och dubbelbeskattning. I praktiken skall skatteavtalet tillämpas för att avgöra i vilket land en person skall anses skattskyldig för inkomster.Författarens slutsats är att utvidgningen av tioårsregeln föranlett att den gått före tillämpliga skatteavtal. Detta då både Regeringsrätten och Skatterättsnämnden tillämpat principerna om regelkonkurrens och ansett att då utvidgningen tillkommit senare än de flesta skatteavtal skall den ges företräde. Dessutom anser författaren att beslutsfattarna frångår de folkrättsliga förpliktelserna genom att de tillämpar svenska interna regler framför ett gällande skatteavtal.???