Tanken att sĂ€rskilja de elever som avviker frĂ„n det som anses normalt Ă€r ingalunda en ny företeelse inom skolans vĂ€rld. Hur vĂ€lmenande Ă€n tanken i grunden mĂ„ vara, kan den dock leda till stigmatisering av den sĂ€rskiljda eleven i frĂ„ga. Norrköpings kommun anvĂ€nder sig, i dagslĂ€get, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. MĂ„let med denna studie Ă€r att genom anvĂ€ndandet av intervjuer sĂ„vĂ€l som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsĂ€ttningar samt förutsĂ€ttningar för Ă„tergĂ„ng till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan Ă€r innehavare av en komplexitet dĂ€r eleven pĂ„verkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet Àr att ge ett förslag pÄ hur man som lÀrare kan engagera och motivera fler elever till att strÀva efter att nÄ mÄlen i Àmnena svenska och historia pÄ högstadiet. UtifrÄn tidigare forskning, olika teoretiker, lÀroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgÄr frÄn ett tematiskt arbetssÀtt dÀr skönlitteratur har en central roll i temat och dÀr lÀromedel ersÀtts med olika varierade moment som film, museum besök, gÀstförelÀsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus pÄ Franska revolutionen, ideologier och de samhÀllströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar bÄde i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet strÀcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

Syftet med detta arbete var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter av tysta elever och vad som kan göras för att fÄ dessa elever att prata samt vad som faktiskt görs. Den metod som anvÀndes för undersökningen var kvalitativa intervjuer. Fem intervjuer gjordes med lÀrare verksamma i Ärskurs 7-9, varvid det framkom att de tysta eleverna oftare Àr flickor Àn pojkar och att situationer sÄsom diskussioner i klassen och muntliga redovisningar Àr problematiska. LÀrarna upplevde det svÄrt att hjÀlpa de tysta eleverna, dÄ de oftast undervisade i helklass, och kÀnde sig hÀnvisade till att endast vara lyhörda för de tysta elevernas behov och uppmuntra dessa till att vÄga mer. TaltrÀning i mindre grupper var den metod som ansÄgs kunna anvÀndas för att hjÀlpa de tysta eleverna.

Syftet med studien Àr att utforska och förtydliga vad likvÀrdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmÀn, rektorer och lÀrare, samt hur likvÀrdighet efterstrÀvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmÀrksamma en problematik med strÀvan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsÀga likvÀrdighetsmÄlet att alla elever ska utvecklas sÄ lÄngt som möjligt.Studien har utförts i Linköpings kommun dÀr huvudmÀn, rektorer och lÀrare inom grundskolans högstadie har intervjuats. LikvÀrdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgÄng för att nÄ kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att smÄ resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte efterstrÀvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvÀrdigheten.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagogen kan arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor utifrÄn en saga och koppla detta till elevernas vardag. Den kvalitativa undersökningen gjordes under en treveckorsperiod i en förskoleklass. Undersökningsgruppen bestod av fyra slumpmÀssigt utvalda elever. Resultatet visade att tre av fyra elever ganska omgÄende förstod sagans innehÄll och budskap, medan en elev behövde lÀngre tid pÄ sig att se sambandet och förstÄ sagans budskap, det vill sÀga den vÀrdegrund som sagan ger uttryck för. Samtliga elever sÄg kopplingen mellan sagans budskap och den egna verkligheten.

Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hĂ€mtat frĂ„n Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

I aktuella styrdokument stÄr det skrivet att utbildningen i Sverige ska vara likvÀrdig oavsett var i landet den organiseras. Detta innebÀr dock inte att utbildningen ska utformas likadant överallt eller att resurserna ska fördelas lika. DÀremot innebÀr det att utbildningen ?ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov? (Lgr 11, 2011:8).Syftet med denna uppsats Àr att genom en fallstudie vid en skola som endast undervisar utlandsfödda elever ge en bild av hur organisationen i Àmnet svenska som andrasprÄk kan se ut samt ta reda pÄ vilken funktion denna typ av skolverksamhet kan fylla. En kvalitativ intervju har genomförts med en lÀrare som undervisar analfabeter och tre observationer har gjorts.

Denna undersökning behandlar idrottslÀrares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingÄr ocksÄ en redogörelse för hur idrottslÀrare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi stÀller oss exempelvis frÄgan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslÀrare med inkluderande undervisning?Undersökningen har kvalitativ ansats dÀr intervjuer med sju idrottslÀrare anvÀnds som utgÄngspunkt för metod. Det framgÄr av vÄrt resultat att, enligt lÀrarna, kan inkludering översÀttas som alla elevers lika rÀtt att delta i idrottsundervisningen.

Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur lÀrandet pÄverkas av specialpedagogiska insatser, hur den har utvecklats och hur den har bedrivits inom det svenska skolvÀsendet. Gruppens betydelse för individen och de sociala kontakterna i klassen belyses. Syftet med föreliggande uppsats Àr att ge röst Ät elever frÄn Är 6 - 9 om hur deras lÀrandesituation pÄverkas av att specialpedagogiska insatser sker utanför klassens ram och hur den individuella utvecklingsplanen kan vara ett stöd i deras lÀrande. Med hjÀlp av intervjuer av fem elever framtrÀder olika bilder av hur de uppfattar sig sjÀlva, skolan och specialpedagogiken. De ger ocksÄ sin syn pÄ den individuella utvecklingsplanen.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlÀtta och hjÀlpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger frÄn förskoleklass till och med skolÄr 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvÄrigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel pÄ utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrÄn olika perspektiv exemplifieras ocksÄ. Samtliga pedagogerna i denna studie framhÄller elevernas sprÄkliga kompetens som betydelsefull.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med studien Àr att se hur ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som Àr aktuella för samma elever i behov av sÀrskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan pÄverka innehÄllet i ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fÄnga syftet har jag anvÀnt en kvalitativ metod med hjÀlp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i sÄ hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten frÀmjar inte positiv utveckling alls i den utstrÀckning som man kan förmoda. FörutsÀttningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gÀller dÄ att dokumenten skrivs pÄ det sÀtt som olika kriterier förutsÀtter.

Syftet med min uppsats Àr alltsÄ att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken pÄ att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgÄng. Den metod jag har anvÀnt mig av i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit Àr att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likvÀl anvÀnda i det vanliga klassrummet, med smÄ förÀndringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet sÄ funkar de intervjuades arbetssÀtt Àven i det vanliga klassrummet. NÄgot som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen lÀroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke pÄ att dem ibland kan behöva mer trÀning inom det som hör till det sociala livet sÄ att sÀga och att man inte hinner med det pÄ samma sÀtt eftersom man har lÀroplanen att följa till punkt och pricka..