Huvudsyftet med detta arbete var att fÄ en ökad förstÄelse kring stödets betydelse och hur undervisning kan anpassas till allas bÀsta. Jag har anvÀnt mig att lÀmplig litteratur, enkÀtundersökningar samt intervjuer för att samla in den information jag behövt. Jag har vÀnt mig bÄde till elever, lÀrare, skolhÀlsan, rektorer och annan personal runt eleverna sÄsom specialpedagoger och resurspedagoger. Enligt eleverna kan det stöd de fÄr vara skillnaden mellan att klara av skolan eller att misslyckas med Àmnen eller till och med hoppa av skolan. Det som Àr viktigt att tÀnka pÄ Àr att alltid ha den enskilda individen i Ätanke dÄ alla individer Àr olika Àven om det finns likheter i form av t ex en diagnos..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Uppsatsen behandlar Àmnet genus och genusframstÀllningen i barnböcker nu, och för 50 Är sedan. För att komma fram till ett resultat har tvÄ analysmetoder anvÀnts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förÀndring av genusframstÀllandet i barnböcker de senaste femtio Ären och att den största förÀndringen skedde i mitten pÄ 60-talet..

Uppsatsen behandlar tillrÀknelighet i svensk straffrÀtt frÄn 1800-talet fram till idag. Den be-handlar de olika regleringar som funnits tidigare och de förÀndringar som skedde i samband med brottsbalkens införande 1965. DÀrutöver behandlas situationen efter brottsbalken, hur man ser pÄ tillrÀknelighetsfrÄgan idag samt vad som Àr pÄ gÄng inför framtiden..

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i vÄra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivÄer förekommer. Syftet var ocksÄ att besvara frÄgan om ljudmiljön kan ge negativa effekter pÄ elever och lÀrares hÀlsa samt pÄ elevernas kognitiva och perceptuella förmÄgor. Resultaten baserades pÄ 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade pÄ att ljudnivÄerna i de svenska skolorna nÀstan aldrig översteg den lagstadgade grÀnsnivÄn 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivÄer. Ljud inne iklassrummet som egenljud, skrapljud frÄn bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkÀllorna.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att fÄ ta del av pedagogers syn pÄ hur vi kan nÄ ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsÀrskolan. Och hur skolan kan bli bÀttre pÄ att möta alla elever i behov av sÀrskilt stöd.De senaste Ären har det skett en ökning till sÀrskolan men ÀndÄ har samhÀllet en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp sÀrskolan och deras arbetssÀtt och vilka elever som sÀrskolan Àr till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetÀnkande tas upp i ett eget kapitel och dÀr ges frÄgor som rör ett nÀrmande av de bÀgge skolformerna.

Dagens skola har sin utgÄngspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebÀr att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmÄlen. Ett stöd som finns att tillgÄ Àr elevassistenter. Syftet med denna forskning Àr att öka insikten i lÀrare och elevassistenters syn pÄ samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutÀndan gagna elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lÀrare och tre elevassistenter.

Ryms de sÀrbegÄvade elevernas sÀrskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar nÄgra sÀrbegÄvade elevers syn pÄ sin skolvardag och sitt lÀrande. Dess syfte Àr att se om, och hur, individanpassad undervisning pÄverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser pÄ sitt eget lÀrande. Studien baseras pÄ intervjuer med tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldrarna 9-12 Är. Eleverna gÄr i skolor belÀgna i Stockholm.

Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra sambandet mellan lÀrare och specialpedagog/ speciallÀrare och vilken instÀllning lÀrare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkÀtform med 32 medverkande klasslÀrare för skolÄren 1-6 pÄ tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lÀrarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frÄgor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utstrÀckning Àn idag. Regelbunden handledning, sÄvÀl individuellt som i arbetslaget, Àr dock relativt sÀllsynt förekommande enligt studien.

Syftet med min studie var att utvÀrdera ett första steg i ett treÄrigt pilotprogram i karriÀrvÀgledning pÄ gymnasiet. KarriÀrvÀgledningen genomfördes i tvÄ klasser pÄ Hotell- och restaurangprogrammet. MÄlet med karriÀrvÀgledningen var att elever i mindre grupper skulle fÄ chansen att identifiera och formulera sina behov, intressen, egenskaper och förutsÀttningar för att se sin egen karriÀrutveckling och ta ansvar för sin karriÀrprocess. För att försöka fÄ en djupare förstÄelse för hur faktorer som intresse av valt program, trivsel och studiemotivation pÄverkat elevernas karriÀrutveckling, intervjuades Ätta elever. Som ett sammanfattande svar pÄ min frÄgestÀllning, blir svaret att samtliga faktorer har en stor inverkan pÄ elevernas karriÀrutveckling.

Ett ökat antal frÄgor frÄn verksamma lÀrare kring hur undervisningen kan anpassas för elever som har en kombinerad flersprÄkighet och sprÄkstörning ligger till grund för uppsatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur stödet vid flersprÄkighet kombinerad med sprÄkstörning Àr utformat. Fokus Àr att studera hur stödet Àr organiserat, vilka insatser som lÀrare och elever anser utgör ett stöd i skolarbetet samt hur stödet kan utvecklas. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet och ifrÄn KoRP, ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, har en fallstudie i tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner genomförts. Data har samlats in genom observationer och intervjuer, varav tvÄ med elever.Resultatet Àr en mÄngfald av trÄdar men bland annat visar studien att hur kommunen vÀljer att organisera sitt stöd pÄverkar hur specialpedagogen pÄ den enskilda skolan agerar i sin yrkesroll.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever pÄ högstadiet med lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag dÄ 20 % som slutar nian inte har tillÀgnat sig funktionellt tillrÀckligt goda lÀs- och skrivfÀrdigheter. LÀs- och skrivkompetens Àr ett villkor för att mÀnniskan ska fungera bra ute i samhÀllet samt skolkulturen bygger pÄ att vi lÀser och skriver för att lÀra. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger pÄ olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhÀlle.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur elever upplever muntlig framstÀllning inom Àmnet svenska. Dessutom vill vi fÄ lÀrares syn pÄ hur de arbetar med detta. Vi har intervjuat Ätta elever, hÀlften pojkar och hÀlften flickor, samt tvÄ lÀrare i Är 5. I undersökningen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervju.I kursplanen i svenska stÄr det att eleverna ska ? utveckla en sprÄklig sÀkerhet i tal och skrift och kan, vill och vÄgar uttrycka sig i mÄnga olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tÀnkande, lÀrande, kontakt och pÄverkan?.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.