Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av mÀnniskor har beroende pÄ att de delar likartade grundlÀggande materiella, sociala och existentiella villkor. Den sociala bakgrund som en elev har pÄverkar hur han eller hon ser pÄ skolan, kunskap, sina möjligheter, sin framtid mm. Det Àr entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund och skolprestation. Fram till och med grundskolans införande pÄ 60-talet och femton till tjugo Är efter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvÀrdig utbildning försöka utjÀmna klasskillnader. DÄ var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principen om alla elevers rÀtt till en likvÀrdig utbildning finns fortfarande i skollagen.

 Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förÀndring i svenskans adjektivkomparation under de senaste Ärtiondena. Undersökningen bestÄr av tvÄ moment. I moment ett har jag jÀmfört korpusarna Talbanken, som innehÄller presstexter frÄn 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-UmeÄ Corpus), som innehÄller presstexter frÄn 1990-talet, med fokus pÄ förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment tvÄ har bestÄtt av att undersöka hur 50 utvalda adjektiv kompareras i SprÄkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i anvÀndning, men Àven att suffixkomparation har ökat bland vissa adjektiv.

Uppsatsen beskriver vad lÀrares respekt för elever i skolan kan innebÀra. UtifrÄn intervjuer med lÀrare och elever samt litteraturstudie framkommer synen pÄ respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn dÀr lÀrare och elever har gemensamma Äsikter, men dÀr ocksÄ olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lÀrares respektfulla bemötande kan innebÀra lÀrares lyssnande, elevers medbestÀmmande, grÀnssÀttning, ömsesidighet, hÀnsyn till barns sociala miljö samt lÀrares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lÀrare inte lyssnar, har förutfattade meningar, anvÀnder ironi och sarkasm, Àr irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur synen pÄ det manliga och kvinnliga talsprÄket utvecklats frÄn 1900-talet fram till början av 2000-talet och om denna utveckling Àven syns i elevers ageranden i skolan. De frÄgestÀllningar uppsatsen bygger pÄ Àr: Hur beskriver och förklarar forskare frÄn 2000-talet mÀns och kvinnors muntliga sprÄkbruk? Hur beskriver och förklarar forskare frÄn 2000-talet pojkars och flickors muntliga ageranden i skolan? Kan de allmÀnna teorierna kring mÀns och kvinnors muntliga sprÄkbruk relateras till de muntliga ageranden som pojkar och flickor uppvisar i skolan? För att besvara frÄgestÀllningarna och leva upp till syftet har en litteraturundersökning genomförts. Forskningen som bearbetas i studien Àr frÄn 2000-talet och representerar sÄvÀl samband mellan sprÄk och kön, som samband mellan sprÄk, kön och skola. Resultatet visar en generell attitydsförÀndring kring det kvinnliga och manliga talsprÄket, dÀr de kvinnliga dragen idag vÀrdesÀtts mer Àn tidigare.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vad som gÀller angÄende rÀttigheten för sÀrskilt stöd för elever i gymnasieskolan. MÄlet för denna undersökning Àr att belysa omrÄdet omkring alla elever i behov av sÀrskilt stöd med tanke pÄ deras möjligheter att erhÄlla adekvata stödinsatser. Vi ville oocksÄ lÀra oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom omrÄdet. Vi har gjort vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor.

Hur ser lÀrare och skolledare pÄ de sÀrbegÄvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn pÄ sÀrbegÄvade elever. Med sÀrbegÄvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begÄvning i ett eller flera Àmnen. Vi utgick ifrÄn skolledares och lÀrares syn pÄ dessa elever. VÄrt resultat visade att alla intervjupersoner ansÄg att alla elever i skolan har nÄgon form av begÄvning.

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

I Varbergs kommun startade ett samverkansprojekt inom vÀgledning i mitten pÄ 90-talet. Projektet fick namnet VY, Varbergs YrkesvÀgledare och var ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen i Varberg och kommunens studie- och yrkesvÀgledare. Meningen med min studie Àr att undersöka framvÀxten av Varbergs YrkesvÀgledare (VY). Vad var orsaken till att VY skapades Àr frÄgestÀllningen som jag kommer att arbeta efter. Jag kommer att undersöka om det fanns nÄgra fördelar med projektet och vad som hÀnde pÄ vÀgen. Under 1990-talet etablerades vÀgledningscenter pÄ olika platser runt om i landet.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera hur skolelever i NÀssjö stad uppfattar innebörden av vÄldtÀkt samt hur detta förhÄller sig till tidigare forskning.Undersökningen som genomfördes bland niondeklassarna pÄ tvÄ högstadieskolor i NÀssjö stad 2007 var bÄde kvantitativ i form av en enkÀtundersökning och kvalitativ i form av kompletterande intervjuer. Den tidigare forskning som anvÀndes under huvuddelen av studien var Stina Jeffners avhandling Liksom vÄldtÀkt, typ ? om ungdomars förstÄelse av vÄldtÀkt som publicerades 1998. Jeffner hade i sin avhandling kommit fram till en rad olika förhandlingsutrymmen som var förmildrande omstÀndigheter kring ungdomarnas syn pÄ vad som Àr en vÄldtÀkt.Huvudresultatet visade att i förhÄllande till tidigare forskning finns det delar av denna studie som stÀmmer överens med tidigare forskning gÀllande ungdomarnas attityder till Àmnet vÄldtÀkt. de som deltog i denna studie stödde vissa av dessa förhandlingsutrymmen.Det fanns Àven delar av denna studie som inte stÀmde överens med tidigare forskning.

ProblemNÀr elever med Aspergers syndrom ska inkluderas i ordinarie klass stÀlls lÀrarna inför vissa svÄrigheter. Dessa elever behöver individuellt utformade anpassningar och ofta saknar lÀraren kunskapen för att kunna genomföra detta. Anpassningarna blir istÀllet generella och inte utifrÄn elevens specifika behov. SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att studera hur man förberett sig pÄ en skola för att ta emot elever med Aspergers syndrom i ordinarie klass. Undersökningen syftar Àven till att undersöka vilka stödbehov lÀrarna pÄ skolan upplever att det finns.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur skolorna och Barn- och utbildningsnÀmnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket nÀr det gÀller mÄlstrategier för att sÄ mÄnga som möjligt av eleverna ska nÄ de nationella mÄlen. Ett delsyfte var ocksÄ att belysa pÄ vilka grunder elever ska fÄ eller fÄr stöd. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, dÀr vi anvÀnde Ärsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar frÄn de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnÀmndens Ärsredogörelser för Ären 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej nÄr mÄlen fÄr ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och vÀrdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet fungerar mellan klasslÀrare och specialpedagoger pÄ en skola i StockholmsomrÄdet samt dess pÄverkan pÄ berörda elever. FrÄgestÀllningarna som har fungerat som stöd för undersökningens genomförande Àr följande: Vilka problem upplever klasslÀrare och specialpedagoger i sin undervisning i förhÄllande till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur fungerar samarbetet mellan klasslÀrare och specialpedagoger pÄ skolan? Hur pÄverkas berörda elever av detta?Metoden som har anvÀnts för att genomföra undersökningen har frÀmst varit kvalitativ i form av intervjuer. Undersökningen utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ klasslÀrare samt tvÄ specialpedagoger pÄ en skola i Stockholms lÀn. Resultatet för studien visar att problemen som klasslÀrarna och specialpedagogerna upplever i undervisningen i förhÄllande till elever som krÀver extra stöd framför allt relateras till tidsbristen.

Alla gymnasieprogram har nu, pÄ grund av samhÀllets ökade kunskapskrav, en bred teoretisk grund vilket har lett till att dyslexi och andra lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr mer synliga i skolan. Enligt Lpf 94 ska lÀrare ge extra stöd till elever som behöver det och i undervisningen utgÄ ifrÄn elevernas skilda behov och erfarenheter. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur gymnasielÀrare planerar och organiserar sin undervisning med tanke pÄ elever med dyslexi dÄ det finns en viss brist pÄ forskning nÀr det gÀller dyslexi hos gymnasieelever. För att göra detta genomförde jag en enkÀtundersökning, svarsfrekvensen Àr dock inte sÄ hög att det gÄr att dra nÄgra allmÀngiltiga slutsatser. Vad som framkom av svaren Àr att de flesta gymnasielÀrare har inte fÄtt nÄgon större utbildning i Àmnet dyslexi i sin lÀrarutbildning.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i tvÄ för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betÀnkande FramtidsvÀgen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade ocksÄ till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och mÄluppfyllelse samt vad detta kan fÄ för specialpedagogiska implikationer.FrÄgestÀllningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av sÀrskilt stöd framtrÀder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebÀr dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av sÀrskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien Àr en diskursanalys dÀr teori och metod Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestod av tvÄ för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjÀlp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrÄn Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anstÀllningsbar, framtida arbetskraft kan sÀgas vara den övergripande.