Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka stöd det finns för barn med ADHD i skolan. Studien bygger pÄ intervjuer med tvÄ klasslÀrare, en speciallÀrare, tvÄ rektorer samt en observation av en elev med diagnosen ADHD. Skolorna i undersökningen har varit en kommunal f-5 skola samt en f-9 friskola. För att belysa detta Àmne ur en ny synvinkel har jag valt att undersöka lÀrarnas erfarenheter av sambanden mellan sprÄkutveckling och ADHD. Intervjuerna visar att lÀrarna underströk att barn Àr olika och att man dÀrför mÄste arbeta utifrÄn den enskilde individen.

Syftet med studien var att undersöka hur Rydaholmsmetoden kan fungera för elever i lĂ€ssvĂ„righeter pĂ„ högstadiet. Syftet var ocksĂ„ att undersöka hur eleverna uppfattade arbetet med metoden. Som utgĂ„ngspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie med 15 elever i Ă„rskurs 7. Även en kvalitativ ansats i form av samtal anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ hur eleverna uppfattat arbetet.Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever ökade testresultaten vad gĂ€ller avkodning. Interventionen genomfördes under fem veckor med för- och eftertest, vilket kan ha bidragit till viss inlĂ€rningseffekt av testresultaten.

AbstractExamensarbete inom LÀrarprogrammet LP01Titel: Most schools teach you how to move around it but?Neuropedagogik? vad, hur och varför?Författare: Caroline Bandgren och Emelie MöllerTermin och Är: VÄrterminen 2014Kursansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universi-tetHandledare: Ulla BerglindhExaminator: Anna-Lena LilliestamRapportnummer: Vt14-2910-122Nyckelord: Neuropedagogik, neuroplasticitet, inlÀrningssvÄrigheter, elever i behov av sÀrskilt stöd, Eaton Arrowsmith School, lÀrandeteorierSyfte:Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om neuropedagogik och varför det Àr positivt att anvÀnda sig av i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr en litteraturbaserad uppsats som har grunden i en studie gjord pÄ en skola i Kanada.Metod:Undersökningen som gjordes i Kanada genomfördes pÄ Eaton Arrowsmith School som riktar in sig pÄ elever som har inlÀrningssvÄrigheter dÀr de med tar hjÀlp av neuroplasticitet och egna metoder för att hjÀlpa eleverna. Det intervjuades fyra pedagoger, en rektor, en vise rektor och tvÄ elever. Skolans metoder samt kanadensisk litteratur stÀlls sedan emot svensk forskning som behandlar samma Àmne.Resultat:Baserat pÄ undersökningen i Kanada och den svenska litteratur som anvÀnts sÄ har vi kommit fram till att för elever som har inlÀrningssvÄrigheter kan neuropedagogik vara dem till stor nytta.

The aim of this study was to, from a special educational approach, describe and analyse nine teachers and headmasters experiences and perceptions of the use of laptos, ?1-1?, as a tool for working with 13-16 year old pupils born outside of Sweden and with special educational needs (SEN). Interviews were used for data collection. The interview material was analysed with the phenomenografic analysis method and with meaning condensation method. The result was analysed through three perspectives on special education and the concept of inclusion as the study?s frame of reference.

I arbetet undersöks lÀrarrollens yrkesroll inom skolans vÀrld hur man arbetar med elever som drabbats av OCD. OCD stÄr för ?obsessive compulsive disorder? och det innebÀr mÀnniskor som lider av ett tvÄngssyndrom och tvÄngstankar. FrÄgor som arbetet Àmnar besvara Àr: Hur mÀrker man om ett barn lider av OCD? Vilka Àr de utmÀrkande symptomen? Finns det nÄgon koppling kring OCD och andra psykiska sjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det nÄgon specifik handlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjÀlpmedel finns? Hur kan man anpassa undervisningen efter behov? Arbetet bestÄr i att ta reda pÄ vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barn och ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lÀrare jobbar för att gynna elevernas utveckling och lÀrande samt hur man kan kÀnna sig om man lider av syndromet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod nÀr vi har intervjuat mÀnniskor som vi anser har haft en stor relevans för undersökningen. VÄr slutsats har varit att vi har fÄtt reda pÄ vad man ska ha i Ätanke nÀr man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohÀlsa samt vad det innebÀr att lida av syndromet..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en inblick i statens förestÀllning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka tvÄ statliga utredningar frÄn 1940- och 2000-talet. De tvÄ utredningar heter BetÀnkande om sinnesslövÄrden (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjÀlp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda pÄ statens förestÀllningar.  För att specificera förestÀllningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt Àr begreppsanvÀndning, vÄrden och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat pÄ att förestÀllningen om psykiskt funktionshinder har förÀndrats enormt genom historisk tid.

Syftet Àr att undersöka tre konstnÀrers olika tillvÀgagÄngssÀtt att förmedla politiska budskap i bildvÀvnader under 1960- och 1970-talet i Sverige.Med utgÄngspunkt i Siri Derkert, Maria Adlercreutz och Sandra Ikses konstnÀrskap och formvÀrld görs en kvalitativ litteraturstudie. UtifrÄn motiv, material och hantverkstekniker undersöks hur de arbetar med det politiska budskapet.Siri Derkert producerar tvÄ bildvÀvar under 1960-talet. Att som konstnÀr prova de textila materialen ligger till viss del i tiden. Med Edna Martin som konstnÀrlig ledare pÄ Handarbetes VÀnner (HV) uppstÄr flera samarbeten mellan konstnÀrer och HV som utvecklar textilvÀven mot konsten frÄn nyttotextil.Miljöengagemanget Àr ett tydligt budskap i vÀven Vad sjunger fÄglarna???? av Siri Derkert som Àr en av Sveriges första textila vÀvnader med ett politiskt budskap.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om intentionerna till integrering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar sÄvÀl intervjuer som en enkÀtundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gÄtt mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spÄr kvar av en syn dÀr man ser eleven som bÀrare av problemet vid svÄrigheter i skolan. Den empiriska delen framhÄller att skolans personal mÄnga gÄnger likstÀller specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsomrÄdet. Intervjuer och enkÀter visar ocksÄ att majoriteten av lÀrarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Uppsatsen handlar om skolans bemötande av kinestetiska och taktila elevers inlÀrningsstilar. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur kinestetiska och taktila inlÀrningsstilar tillgodoses i förhÄllande till de auditiva och visuella inlÀrningsstilarna. För att fÄ svar pÄ detta görs intervjuer som inriktar sig pÄ hur lÀrare bemöter eleverna och planerar undervisningen för att tillgodose kinestetiska och taktila inlÀrningsstilar. Undersökningen visar pÄ en skillnad i medvetenhet hos lÀraren i arbetet för att tillgodose de kinestetiska och taktila eleverna För att stimulera kinestetiska och taktila elever krÀvs rörelse och praktiska uppgifter. I undersökningen framkommer att det finns flera hinder för detta till exempel platsbrist, brist pÄ laborativt material samt att skolan upplevs som alltför ?teoretiskt? inriktad.

Syftet med denna uppsats belyser hur lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd, upplever att lÀrare kan underlÀtta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra informanter bestÄr av en fritidspedagog, en lÀrare och fyra specialpedagoger. VÄra informanter arbetar pÄ resursskolor respektive ?vanliga? skolor.

Förberedelseklasser Àr nÄgot som blir allt mer vanligt i dagens skolor. SÄ snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna pÄ skolan. I lÀroplanen stÄr det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmÀnna riktlinjer för utbildning av nyanlÀnda elever. Genom en kvalitativ studie pÄ KörsbÀrsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhÀllet har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhÀlle. Digitala lÀrverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för bÄde elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur verksamma lÀrare undervisar elever i behov av sÀrskilt stöd med hjÀlp av digitala lÀrverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. PÄ vilket sÀtt undervisas elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan anvÀnder sig av? PÄ vilket sÀtt integreras digitala lÀrverktyg för att gynna lÀrandet, kommunikation och delaktighet gÀllande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv pÄ den verklighet som studeras.

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

För min studie har jag valt kvalitativa intervjuer med 7 elever frÄn naturvetenskapsprogrammet pÄ en mindre gymnasieskola i södra Sverige. I undersökningen framkommer flera olika strategier för hur man genomför sitt skolarbete. NÄgra av eleverna i min undersökning sitter vÀldigt lÄng tider med lÀxor och arbeten, medan andra försöker planera sitt arbete noggrant och gör sedan nÄgot annat nÀr de anser sig vara klara. De flesta elever i intervjuerna framhÄller vikten av bra lokaler och tillgÄngen pÄ datorer i skolan om man skall anvÀnda tiden under hÄltimmar och lÄnga raster till skolarbete. Det jag kommer fram till Àr att de elever i min undersökning som kÀnner sig nöjda med sin tidsanvÀndning oftast inte Àr lika stressade som de elever som sÀllan Àr nöjda.