En uppsats om vodouns inblandning under slavupproret i kolonin Saint-Domingue under slutet av 1700-talet till början av 1800-talet. Uppsatsen försöker bevisa vodouns pÄverkan pÄ ett lyckat slavuppror dÀr andra slavuppror misslyckats. .

Idag har vi en skola för alla dÀr varje elev ska fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Den hÀr studien handlar om hur högpresterande elever i matematik upplevde grundskolan. Syftet med studien Àr att belysa vilket stöd högpresterande elever fÄtt och velat ha under sina Är pÄ grundskolan och samtidigt undersöka hur de definierar sin förmÄga i matematik.Tretton semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod med elever pÄ gymnasiet. Resultatet visar att de högpresterande eleverna har svÄrt att definiera sina kunskaper och förmÄgor. Studiens fokus ligger vid vilket stöd de intervjuade eleverna upplevt och vilket stöd de önskat.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjÀlp av dessa, förmedla en förstÄelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom Àr en diagnos inom autismspektrat. MÀnniskor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sÀtt att se pÄ och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, sÄ krÀvs det att personen uppvisar symtom inom nÄgra av dessa omrÄden: BegrÀnsad förmÄga till socialt umgÀnge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstÄ andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmÀnhet egendomliga eller originella sinnesintryck.

Detta Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att utreda vilka möjligheter, fötrjÀnster och problemomrÄden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien Àr sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frÄgestÀllningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Litteraturstudien bygger pÄ en sammanstÀllning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. KÀllmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan Är 2000-2013. Vidare Àr urvalet av kÀllmaterial baserat pÄ nÄgra valda inklusions- och exklusionkriterier.

Syftet med denna studie Àr att belysa de (sÀr-)begÄvade elevernas upplevelser av sin begÄvning, hur de ser pÄ sin begÄvning samt synliggöra vilka behov de sjÀlva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som Àr kopplat till begÄvningsbegreppet, dels problematik kring begÄvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som Àr i behov av stöd, vidare beskrivs sÀrbegÄvningens kÀnnetecken, understimulans och underprestation, hur de sÀrbegÄvade ser pÄ sig sjÀlva och vilka undervisningsmetoder som kan tillÀmpas pÄ de sÀrbegÄvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begÄvningar i Äldrarna 10-25 Är.Resultatet visar att de (sÀr-)begÄvade barnens sjÀlvbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de pÄverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar sÀrbegÄvningarna sig som medvetna om samt vÀrderande av sin begÄvning, de lÀr sig ofta lÀsa tidigt samt passar i skolans vÀrld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov Àr utmaningar, mindre behov av repetition och lÀxlÀsning, lÀrare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjÀlplÀrare..

Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en sÀrskoleklass. Med hjÀlp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute pÄ skolgÄrden. Syftet Àr att se om den Àr anpassad utifrÄn sÀrskoleelevers sÀrskilda behov. Med hjÀlp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i sÀrskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrÄn elevers sÀrskilda behov. Detta bör uppmÀrksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utstrÀckning detta pÄverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening..

Tidigare forskning har visat att olika bollsporter dominerar i Àmnet idrott och hÀlsa och att idrottsÀmnet har formats av den redan organiserade föreningsidrotten. En intressant frÄga Àr om de elever som redan en gÄng har sagt nej till, eller aldrig har lockats av, den organiserade föreningsidrotten Àr motiverade för Àmnet idrott och hÀlsa? Genom en kvalitativ ansats undersöktes detta och tio elever intervjuades för att skapa en förstÄelse för den enskilda elevens motivation till Àmnet idrott och hÀlsa. UtgÄngspunkten var vilka upplevelser icke föreningsaktiva elever har av Àmnet idrott och hÀlsa och vilka tidigare erfarenheter de har av fysisk aktivitet. Examensarbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt i Deci och Ryans (2000) Self-determination Theory i vilken tre grundlÀggande psykologiska behov; tillhörighet, kompetens och sjÀlvstÀndighet, alla med likvÀrdig betydelse för individens motivation och vÀlbefinnande ingÄr.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av hinder i matematiklÀrande ur ett lÀrarperspektiv med avseende pÄ sÀrskilt stöd i matematik och hÀnsyn till inkludering. DÄ vi vill ha en fördjupad förstÄelse vÀljer vi en kvalitativ inriktning pÄ vÄr studie. Vi har genomfört tolv intervjuer med lÀrare. Det framkom en rad olika teman nÀr det gÀller hinder i matematiklÀrandet. Teman som lÀrmiljön, sjÀlvförtroendet och motivation, koncentrationssvÄrigheter samt sociala svÄrigheter. NÀr eleverna uppvisar svÄrigheter i matematik sker en rad olika extra anpassningar, vilka görs inom ramen för undervisning.

Denna studie handlar om lĂ€rares Ă„sikter och uppfattningar om högpresterande elever i matematik. Mer precist vad lĂ€rare menar med en högpresterande elev och vilka behov lĂ€rare anser att högpresterande elever har, samt hur lĂ€rare arbetar med dessa elever. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lĂ€rare frĂ„n fyra grundskolor i Östergötland. Samtliga lĂ€rare undervisar bland annat i matematik i skolĂ„r 7 ? 9.Att definiera vad en högpresterande elev i matematik Ă€r tycks vara svĂ„rt.

Den hĂ€r uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsĂ„ngböcker under 1900-talet. Med hjĂ€lp av kanonbegreppet, innefattande kringgĂ€rdande aktiviteter, analyseras sĂ„ngböckernas innehĂ„ll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen pĂ„ andra kulturer fungerar i sĂ„ngböckerna som ett sĂ€tt att upphöja den egna kulturen och nationen pĂ„..

 Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förÀndring i svenskans adjektivkomparation under de senaste Ärtiondena. Undersökningen bestÄr av tvÄ moment. I moment ett har jag jÀmfört korpusarna Talbanken, som innehÄller presstexter frÄn 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-UmeÄ Corpus), som innehÄller presstexter frÄn 1990-talet, med fokus pÄ förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment tvÄ har bestÄtt av att undersöka hur 50 utvalda adjektiv kompareras i SprÄkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i anvÀndning, men Àven att suffixkomparation har ökat bland vissa adjektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken instÀllning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrÄn ett lÀrarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger pÄ tre olika skolor; tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebÀra för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhÄller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

Sammanfattning: Denna studie handlar om vÀnskapen mellan en grupp kvinnor. Det finns en hel del forskning och litteratur i Àmnet men dock inte inom sociologin samt under 2000-talet vilket varit upptakten till denna studie samt ett starkt intresse i Àmnet. Uppsatsen besvarar frÄgestÀllningen: Vad Àr och innebÀr vÀnskap för de kvinnor som ingÄtt i denna studie? FörÀndras vÀnskap med tiden, i sÄ fall varför och vad pÄverkas förÀndringen utav? Vad speglar vÀnskapen idag under 2000-talet bland de kvinnor som deltagit i denna studie? Metoden bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr urvalet baserats pÄ en grupp kvinnor över 30 Är i syfte att just denna Äldersgrupp uppskattats ha hunnit med en hel del genom livet samt att de förvÀntades ha en stor erfarenhet i Àmnet. Denna studie visar att vÀnskapen Àr ett behov som hela tiden Àr i förÀndring beroende pÄ de behov som uppkommer hos en individ.

Är det möjligt att arbeta med grafik frĂ„n 1980-talet för att forma om och lansera pĂ„ nytt? Kan man komma bort ifrĂ„n klyschor och retro stil för att visa upp en modern syn pĂ„ 1980-talets stil som gĂ„r att anvĂ€nda i dag? Design finns överallt runt omkring oss, det Ă€r en del av vĂ„ra liv och en bestĂ„ndsdel som stĂ€ndigt Ă€ndras av medias rörliga plattform. Den stĂ€ndiga förĂ€ndring som design för med sig blir mĂ„nga gĂ„nger ifrĂ„gasatt och diskuterad inom mediebranschen. Ofta kommer rĂ€tt och fel upp som begrepp inom design om vad som fungerar eller inte, begrepp som jag i mitt arbete lyfter fram och arbetar kring. Genom olika manipulationer och arbete med digital grafik, som pĂ„lĂ€gg av texturer och fĂ€rg/form pĂ„ fotografier, visar mitt arbete en bildserie som Ă€r skapad med fĂ€rg och form frĂ„n 1980-talet. En bildserie som Ă€r framtagen för att fĂ„ svaret pĂ„ om det gĂ„r att lansera gammal grafik pĂ„ nytt och fĂ„ det accepterat i dagens mediala samhĂ€lle..

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..