I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera Talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan Talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar Talaren i en nationell/internationell kontext.

Denna rapport är en projektering av ett webbaserat utbildningsmaterial för meänkieli. Under projekttiden har det också producerats en långt utvecklad prototyp i form av en webbplats. Denna finns tillgänglig på http://www.meankieli.com Meänkieli är ett av Sveriges fem minoritetsspråk. Idag talas eller förstås språket av omkring 150 000 personer i Sverige men var tidigare mer utbrett. Det blev nästan utrotat på grund av Sveriges tidigare hårda språkpolitik.

Denna uppsats handlar om hur en Talare skapar trovärdighet hos sin publik med hjälp av actio och pronuntatio. Framställningen innehåller en analys av gestik, mimik och prosodi hos föredragshållaren och scenartisten Klas Hallberg. Därutöver ges en historisk tillbakablick om actio och pronuntatio contra pistis, tillit och förtroende.Slutsatsen i arbetet är att icke-verbal kommunikation har stor betydelse för en Talares trovärdighet. Genom kunskap och träning i actio och pronuntatio går det att öka förmågan att övertyga med alla uttrycksmedel. Därtill maximeras den personliga utstrålningen..

Tal till text för relevant metadatataggning av ljudarkiv hos Sveriges RadioSammanfattningUnder åren 2009-2013 har Sveriges Radio digitaliserat sitt programarkiv. Sveriges Radios ambition är att mer material från de 175 000 timmar radio som sänds varje år ska arkiveras. Det är en relativt tidsödande process att göra allt material sökbart och det är långt ifrån säkert att kvaliteten på dessa data är lika hög hos alla objekt.        Frågeställningen som har behandlats för detta examensarbete är: Vilka tekniska lösningar finns för att utveckla ett system åt Sveriges Radio för automatisk igenkänning av svenskt tal till text utifrån deras ljudarkiv?        System inom tal till text har analyserats och undersökts för att ge Sveriges Radio en aktuell sammanställning inom området.        Intervjuer med andra liknande organisationer som arbetar inom området har utförts för att se hur långt de har kommit i sin utveckling av det berörda ämnet.        En litteraturstudie har genomförts på de senare forskningsrapporterna inom taligenkänning för att jämföra vilket system som skulle passa Sveriges Radio behov och krav bäst att gå vidare med.        Det Sveriges Radio bör koncentrera sig på först för att kunna bygga en ASR, Automatic Speech Recognition, är att transkribera sitt ljudmaterial. Där finns det tre alternativ, antingen transkribera själva genom att välja ut ett antal program med olika inriktning för att få en så stor bredd som möjligt på innehållet, gärna med olika Talare för att sedan även kunna utveckla vidare för igenkänning av Talare.

Syftet med denna studie är att beskriva olika elevers syn på muntlig kompetens utifrån deras självbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgångspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strävar efter att förstå hur elever upplever en del av sin verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig åt mellan olika elever. Studien utgår från en kvalitativ ansats och åtta semistrukturerade intervjuer med elever från handelsprogrammet i årskurs tre på gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. I intervjusvaren går det att relatera elevers syn på muntlig kompetens främst till tryggheten i klassrummet och hos dem själva, möjligheterna att öva in en muntlig säkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att få kunskap om hur de kan utvecklas till en bättre Talare..

Att få support eller att tolka information via telefon kan ibland vara problematiskt. Eftersom individer uppfattar och tolkar saker på olika sätt kan det vara svårt att förklara något. Genom att förklara något man ser framför sig, för någon annan, som i sin tur ska tolka och förstå vad det är som sägs, kan ibland vara problematiskt för båda parter. Syftet med denna uppsats i informatik är att testa hur en experimentuppsättning kan se ut. Experimentet går ut på att undersöka hur kommunikation kan uppstå verbalt när en person ska förklara ett skärminnehåll.

Binaurala inspelningar används när man önskar kunna bibehålla en 3- dimensionell upplevelse vid uppspelning, antingen genom hörlurar eller via högTalare. Vid inspelning används två mikrofoner som placeras antingen i öronen på en person eller i öronen på ett konsthuvud (en förenklad modell av ett medelhuvud). Man vill oftast använda ett konsthuvud för att underlätta inspelningarna och öka repeterbarheten, nackdelen är att konsthuvudet är en förenkling/modell av ett medelhuvud och man riskerar därför att försämra riktningshörandet jämfört med om man gör inspelningen i sina egna öron. En möjlig tillämpning för den binaurala tekniken är i cockpitmiljöer där det är höga störnivåer (brus) och ofta förekommande att flera personer talar samtidigt. Tack vare den binaurala tekniken kan man då jämfört med en mikrofon få ett riktningshörande och det blir lättare att separera de olika rösterna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare ser på de villkor som råder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskämnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien är bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/Talare och läsare/lyssnare och synen på svenskämnet som ett stoffämne. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem lärare vid två olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lärarna uttrycker sig positivt om de tillfällen då deras elevers texter framställs och används i autentiska sammanhang.

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, även när L2 är svenska? Finns det någon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jämfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av språkanvändning respektive språkbehärskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-Talare? För att finna svar på dessa frågor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar på tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter både inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen är av annat slag än de som legat till grund för tidigare forskning..

Syftet med denna studie var att undersöka flerspråkiga elevers syn på sin identitet. Materialet som användes i studien för att belysa undersökningsfrågan bestod av en enkät som besvarades av 5 stycken informanter. Materialet analyserades genom att informationen från informanterna tolkades på ett individuellt och generellt plan. I nästa steg analyserades materialet genom att informationen kopplades ihop med de teoretiska utgångspunkterna, som sökte förena språk och identitet. Resultatet visade att samtliga informanter identifierade sig med sina modersmål och majoriteten av informanterna identifierade sig även med svenskan.

Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga Talare.Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden.

SammanfattningDen här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk.

Som i många andra dialekter och språkvarieteter har det vokabulär som är specifikt skånskt förändrats under årens lopp och det befaras att dialekten kommer att förändras för att bli mer lik rikssvenska. I föreliggande uppsats studeras betydelseutveckling hos adjektiv i den skånska dialekten.Omkring femtio ord har undersökts med avsikt att beskriva förändring av betydelse i förhållande till bland annat ålder. Valet av adjektiv gjordes med hänsyn till det faktum att betydelse hos denna ordgrupp i vissa avseenden kan anpassas och följa med tiden på ett annat sätt än ord ur andra ordklasser. Undersökningen visar att förändring i relation till betydelse har ägt rum under den tidsperiod som behandlas. Tidsomfånget är hundrafemtio år, med avstamp i 1800-talets mitt och med ändpunkt bland dagens skånska Talare..

The aim of this paper was to investigate how 40 typical speakerswith Finnish accent, aged 65-84 years, performed in speech assessmentthrough Dysartribedömningen, a Swedish dysarthria assessment instrument.Their results were compared with results of a matched Swedish nativespeaking reference group. Both groups were assessed in areas offunction/structure, prosody/intelligibility and through a survey oncommunication. Results indicated that the performances of the Finnishparticipant group were estimated as more deviant than the Swedish,considering all areas. The Finnish participants were deviant in articulationand they had a significantly lower speech rate in reading. They also hadsignificantly lower scores in intelligibility compared to the reference group.The results of the survey of communication showed that the Finnishparticipants estimated their levels of activity and participation to besignificantly more limited compared to the reference group.

Vi vill genom den genomförda undersökningen få en bild av hur elever ser på muntlighet, dels den som förekommer på lektionstid, dels den som förekommer på fritid. Som blivande lärare vill vi öka vår medvetenhet kring elevers syn på talets funktion och på eleverna som Talare. Metoderna vi valt är en inledande enkätundersökning där 26 elever från en årskurs tre på gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som något väldigt betydelsefullt. Vi kom också, trots elevernas positiva inställning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.