Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ?Hur arbetar lärarna för att utveckla eleverna till säkra Talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?? Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor.Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flerspråkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung ålder la?rt sig mer a?n två språk och har sedermera varit i kontakt med sju språk på en signifikant kunskapsnivå.

Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ?Hur arbetar lärarna för att utveckla eleverna till säkra Talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?? Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor.Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt.

This thesis examines and measures differences in effciency between L1- and L2 language use for solving referential problems. Quantitative measures used in the study were time and error frequency. Qualitative measures, such as how the tasks and the participants own performance were experienced, were measured by an post interview and two questionaires. Two different tasks, a sorting task and a construction task, in which each informant was given the role as a constructor or instructor, were used for data gathering. A total of 20 dyads, divided in two language groups (English and Swedish) participated in the study.

Uppsatsen bygger på en undersökning där ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares är upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvänligt uttal hos andraspråksTalare, och durationen av de långa ljuden i betonade stavelser hos andraspråksTalare utreds. En lyssnargrupp bestående av 20 personer med svenska som förstaspråk fick lyssna på inspelningar av 6 andraspråksTalare som utifrån en bild och tio stödord skapade en berättelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal på skala från 1 till 6 utifrån kriterierna begriplighet och lyssnarvänlighet, och vid sidan av betygen gav de även skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jämföra hur väl talarna lyckades realisera den komplementära längden användes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte påvisa något samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmåga att realisera den komplementära längden, men detta kan hänga samman med metodologiska problem.

Syftet med uppsatsen är att se hur Garcías (2009a: 318ff) principer om social rättvisa och social träning kan tillämpas i grupper med flera olika förstaspråk. I min studie undersöker jag hur en lärare förhåller sig till dessa två strategiska principer vid arbetet med flerspråkighet som resurs i en femteklass. Jag har använt mig av fallstudie och metodologisk triangulering, en metodkombination bestående av observation, enkät och intervju. Resultatet visar att lärarens arbete till stor del tar fasta på Garcías två strategiska principer. Läraren arbetar mycket för att elevernas attityd till varandras språk ska vara positiv och uppmuntrande. Skolan har ett flerspråkigt perspektiv med fokus på positiv förstärkning men det saknas utsmyckningar i skolans lokaler och litteratur på andra språk.

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lärarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idéer och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var också då som rätten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton år gammal, samma år som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och håller föredrag om utilitarismen.

Att tala inför andra är för de allra flesta både nervöst och svårt. I skolan ställs krav på elever att de ska vara goda Talare. Vad händer om eleverna inte har de rätta förutsättningarna och kanske rent av lider av talängslan? Genom att undersöka fenomenet talängslan, som är något långt mer än bara nervositet, vill vi belysa komplexiteten i fenomenets karaktär. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för elever med talängslan i skolan och hur man som pedagog kan arbeta praktiskt för att bidra till elevernas utveckling.

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lärarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idéer och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var också då som rätten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton år gammal, samma år som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och håller föredrag om utilitarismen.

I samhället är kommunikativ kompetens en förutsättning för att kunna vara med och påverka och delta i den demokratiska processen. En kommunikativ kompetens förutsätter en förmåga att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt och denna studie fokuserar på den muntliga framställningen kopplad till skolan. Med GY11 kommer muntlig framställning att få mer utrymme på schemat än tidigare och syftet med denna studie är att genom kvantitativ enkätundersökning och fördjupade kvalitativa intervjuer få en bild av elevers syn på muntlig framställning. Vad har eleverna för associationer och känslor till muntlig framställning? Hur mycket spelar elevernas självkänsla och självförtroende in vid muntlig framställning? Hur ser de på sin egen förmåga som Talare? Denna studie fokuserar på elevernas egna tankar, känslor och syn på muntlig framställning.Syftet är att utmana uppfattningen av elevers motvilja till muntlig framställning och se förbi tidigare diskussioner som ofta handlar om talängslan.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmärksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som stammar och deras samtalspartner förhåller sig till stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.

I denna uppsats beskrivs en studie av attityder till brytning. Genom ett masktest har attitydernatill finsk och engelsk brytning hos ett femtiotal gymnasieelever på en skola i Mellansverigeundersökts. I en enkät har eleverna angett bedömningar av egenskaper hos sex påhittade läraresom ansöker om att bli deras nya samhällskunskapslärare. Dessa sökande har bedömts utifrånröstprov. En av dessa har talat med stark finsk brytning, en med stark engelsk brytning, en medlätt engelsk brytning och tre har talat standardsvenska.

Disfluenser innebär naturliga tvekfenomen och de förekommer med individuella variationer hos samtliga Talare. Förekomsten av disfluenser i barntal har hittills inte studerats i så stor utsträckning, vilket motiverar föreliggande uppsatsarbete.Syftet med studien var att undersöka förekomsten av disfluenser hos svenska 6-åringar med typisk utveckling. Syftet var även att analysera huruvida förekomsten av disfluenser skiljer sig mellan könen. Slutligen undersöktes huruvida det förelåg ett samband mellan mängden disfluenser och lexikal förmåga innefattande ordförråd samt ordmobilisering.I studien deltog 55 barn med svenska som modersmål, 25 flickor samt 30 pojkar i åldrarna 6;0?6;12 (M 6;5) år.

I denna uppsats har jag undersökt akustiska skillnader och likheter mellan diftongerna på tre skånska orter: Bara, Broby och Tågarp. Skånska bör inte betraktas som en enhetlig dialekt utan snarare som en samling av olika dialekter, dock med en hel del likheter. Dessa skillnader mellan dialekterna skulle kunna innebära att det även varierar hur diftongerna realiseras. Frågan jag ville ha svar på var om diftongerna på dessa orter är så pass olika att de uppvisar mätbara skillnader. Eventuellt är de individuella skillnaderna större än skillnaderna mellan orterna.

Ordet ironi definieras som ett yttrande där "betydelsen är motsatsen till orden". Denna rapport är en fortsatt studie på Peder Palmérs studie Vad är ironiskt tal: att hitta de auditiva ledtrådarna (2013). Materialet som ligger till grund för denna uppföljande studie består av inspelningar av tre olika Talare med fem olika meningar i fem olika sinnesstämningar; glädje, ilska, allvar, ironi och sarkasm. Trettio män och kvinnor i åldern 18-60 år har lyssnat på dessa meningar och kategoriserat dem utifrån tolkad sinnesstämning. Till detta användes avsedd blankett.