Bakgrund: Vid livslång sjukdom ställs den sjuke inför kravet att förändra sitt levnadssätt för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten måste lära sig klara av den egenvård som sjukdomen kräver. För att patienten skall lära sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnå anpassning och handlingskraft, d v s skall lära sig nya sätt att klara av och anpassa sig till dem ändrade levnadsförhållanden och behöver då få ny kunskap och nya färdigheter. Vårdarens uppgift är att göra det möjligt och underlätta lärandet samt att hjälpa patienten att åter bli självständig.

Rapportens huvudfokus handlar om ifall det är möjligt att skapa mjuka kroppar med hjälp av många små fasta kroppar. Det kollas även ifall det går att ge ett realistiskt beteende vid kollision med dessa. Biblioteken som har används för att testa detta är Microsoft XNA och fysikmotorn Farseer Physics.Spelet som byggdes är ett 2D plattform spel där spelaren spelar en boll som kan hoppa på vattendroppar och löv som båda är mjuka kroppar. Vattendroppen är uppbyggd av små hårda kroppar medan lövet är en större hård kropp som med hjälp av en Distance Joint kan vrida på sig vid kollision.Det går att göra en mjuk kropp med realistiska kollisioner men fysik motorn som används i detta fallet ger vissa restriktioner..

Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de näringar som finns etablerade i Sápmi och de naturresurser som ännu inte exploaterats. Norrländska älvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhälleligt intresse i att ge goda förutsättningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker är intressanta etableringar i både fjäll- och skogsland och högaktualiserar frågan om rennäringens fortsatta bedrivande. Det finns även andra ekonomiska intressen i fjällområdena bortom energiproduktion, gruvnäring och skogsbruk som gör anspråk på mark och vatten som omfattas av renskötselrätt. Omfattande intrång i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nämligen också av turism och friluftsaktiviteter.

På SAAB Aerostructures i Linköping utvecklas och tillverkas delsystem, så som dörrar och skevroder, till kommersiella flygplan åt framförallt Boeing och Airbus. Inom flygindustrin går utvecklingen mot en större användning av kompositmaterial i denna typ av strukturer. För att befästa sin position på marknaden och bygga kunskap kring konstruktion i och tillverkning av kompositmaterial har SAAB startat ett forskningsprojekt kallat GF Demo. Projektet syftar till att ta fram nästa generations kompositstrukturer för civilflygplan, samt att utveckla effektiva produktionsprocesser för detta. En utmaning med konstruktioner i kompositmaterial är den dyra och komplexa tillverkningsprocessen.

Under sommaren 2008 och 2009 har Jönköpings räddningstjänst inventerat radhusen och undersökt deras brandskydd i kommunerna Habo, Mullsjö, Vaggeryd och Jönköping. Arbetet utfördes av undertecknad. Detta examensarbete berör inventeringsarbetet i Jönköpings kommun. Ett radhus har i denna studie definierats som: ?En byggnad där bostäderna på något sätt är sammanbyggda.

År 2010 infördes en ny lag där de små aktiebolagen inte längre behöver använda sig av revision. Aktiebolagen kan avskaffa revision då verksamheten inte får överstiga två av dessa tre gränsvärden;1 - 3 anställdaUnder 1,5 miljoner kronor i balansomslutningUnder 3 miljoner i nettoomsättningSyftet med studien är att noga undersöka vilka faktorer som är avgörande när små aktiebolag väljer att avskaffa eller behålla revision samt att försöka se tydliga mönster och motiv av vilka faktorer samt omständigheter som varit avgörande vid bolags beslut rörande fri revision. Tio bolag som valt att behålla revision och tio bolag som valt att avskaffa revision har intervjuats, tillsammans med tre revisionsbyråer. Jag har endast använt mig av primärdata. Mina primärdata är de kvalitativa intervjuerna med bolagsägarna och revisionsbyråerna.För att besvara mitt syfte och problemformulering har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod.

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

Vår kandidatuppsats (Informationsteknologin påverkan på management-konceptet - Förändring inom en verksamhet) kommer att ta upp ämnet kring managementkonceptets förändring under en tidsperiod som sträcker sig i ca 20 år bak i tiden. Vi har tittat på hur den förändringen har skett med IT som en påverkan, och vilken roll IT som informationshanterare i ett företag har haft under denna tidsperiod. Syftet med arbetet är att få en förståelse med kopplingen mellan IT-influensen i en verksamhet och managementkonceptet över en tidsperiod som sträcker sig bakåt i tiden. Vi vill även visa på fördelar och nackdelar som IT kan medföra i ett företag. Vi kommer i denna uppsats välja en kvalitativ metod för utformningen av uppsatsen för att inhämta en djupare kunskap av ämnesområdet, vilket vi anser är den nödvändiga vägen för att uppnå målet med uppsatsen. Den empiriska kunskapen planerar vi på att inhämta främst via intervju från ett plastindustriföretag. Vi har genom analys på hur IT har påverkat de olika processerna som finns i företaget med analys på affärssystemet, kommunikationen, systemstruktureringen och ledningskonceptet skapat en förståelse för hur managementkonceptet genom ovannämnda faktorer/processer har förändrats. Den viktigaste direkta påverkan som IT har haft på managementkonceptet i rollen som ledare är ledarens möjlighet till säkra och rationella beslut genom tillgång till säkra beslutsunderlag. Valmöjligheterna som uppstår kräver samtidigt analytiskt insikt och kunskap om analysområdet vilket sätter högre krav på ledaren för att komma underfund med vilka konsekvenser varje beslut orsakar. Det intervjuade företagets brist på kommunikationsstruktur som de idag anser inte är nödvändigt då företaget är relativt litet, anser vi tvärtom är en viktig förutsättning vid tillväxt av företaget. Det är viktigt att idag investera i systemstrukturering än att i framtiden när företaget har växt till sig att det blir komplicerat med införelse och kartläggning av kommunikationsstrukturen. Den nuvarande organisationsstrukturen behöver revideras så att den har möjlighet att hantera större tillväxt i framtiden och där i ligger vikten med att lägga fokus på IT som en del av verksamheten och en resurs till den snarare än att IT bara fungerar som ett verktyg..

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven på dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbättring, något som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt präglas av de nya omvärldsförhållanden som strukturomvandlingen fört med sig är IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch där immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB är ett Växjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus på företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gällande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen är utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anställda, verksamma inom olika avdelningar på företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess består av fem stycken olika faser, nämligen initiering, informationsinsamling, utvärdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

Detta examensarbete har utförts på SNA Europe i Bollnäs där en ny produktionscell för märkning, montering och paketering av handsågar planeras. Den främsta anledningen till uppkomsten av detta projekt är arbetsrelaterade problem orsakade av manuellt arbete vilket ger värk och besvär i skuldror, rygg och nacke hos operatörerna. Ett annan skäl är märkmaskinen, som med stigande antal stillestånd och ett växande behov av underhåll och reparationer, snart behöver bytas ut. Målet med arbetet var att ta fram ett förslag på en kostnadseffektiv halvautomatisk produktionscell med ett förbättrat arbetsmiljöförhållande jämfört med den nuvarande situationen. Projektet begränsas till att ta fram övergripande funktionslösningar.

Forskning har visat att mekanisk rekryteringsmetod är den metod som bäst kan predicera framtida arbetsprestation. Många rekryterare litar dock på sin intuition istället och det finns således ett gap mellan vad forskningen visar och hur rekryterare gör i praktiken. Syftet med undersökningen var att studera individfaktorers relativa betydelse för rekryterares grad av subjektivitet vid beslutsfattande. En webbenkät skickades ut till rekryterare och 106 svar erhölls. En multipel regressionsanalys visade att en känslobaserad beslutstil i vardagen var en statistiskt signifikant prediktor för rekryterares grad av subjektivitet.

This case study aims to explore how decision making is performed under circumstances characterised by high uncertainty. We have identified and interviewed two types of organisations dealing with investments in pharmaceutical drug development, a business characterised by high uncertainty. We have found that the two types of organisations we have interviewed display different decision making behaviour evaluating the same type of investment. Further we have explained these differences in decision making behaviour by using relevant decision making theories. This study has showed that different forms of decision making are appropriate depending on the conditions facing the decision maker..

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Centrallasarettet i Västerås är en verksamhet som innefattar många typer av vårdfunktioner. I alla dessa finns ett konstant behov av förbrukningsmateriel av olika slag. Allt från gem och kopieringspapper till sprutor och desinfektionsmedel måste finnas på varje avdelnings lagerhylla för att verksamheten ska fungera. Landstinget Västmanland måste, som många andra organisationer, göra stora besparingar för att verksamheten ska överleva. Den stora volym artiklar och de stora kostnader som knyts till förbrukningsmaterielen gör att det är ett ypperligt område att granska och effektivisera.

Den första januari 2006 trädde en ny lagändring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lärarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen är ett politiskt beslut som lärarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien är att undersöka tre lärares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i årskurs fem på samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem själva. Men även undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever är enligt dem själva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna..