Den här uppsatsen utreder möjligheterna att realisera e-Deltagande genom webb 2.0.Genom att kombinera teori från de båda ämnena och observationer från nämnvärda utförda realiseringar, utvecklas en mall till en webbtjänst för e-Deltagande som nyttjar funktioner från webb 2.0.Ur litteraturstudier och observationer identifierades ett antal nyckelfunktioner samt vilka aktuella problem som finns inom realisering av e-Deltagande. Dessa problemområden var: anonymitet, moderation, att slutplacering baseras på exponeringstid, att liknande bidrag tar röster från varandra samt röstningsmetod. För att lösa dessa genomfördes en process för deltagande design med testdeltagare från olika intressegrupper i området. Utvecklingen genomgick tre iterationer med framställning av prototyp och testsessioner under vilka mallens olika lösningar och funktioner optimerades och validerades.Uppsatsen bidrar med ett steg i utforskningen av området. Genom att tillämpa den mall som tagits fram kan offentliga instanser konsultera sina medborgare för att generera fram nya idéer och engagera dem i samhällsutformningen. .

Katten är ett mycket populärt sällskapsdjur som blir allt vanligare, framför allt i västvärlden. Trots att kattdjur är solitära djur tenderar människan att hysa dem i grupp. Domesticeringen har gjort att katten har minskat i storlek, utvecklat en mångfald i pälstyper, längd och färger samt blivit mer tolerant för grupphållning. För att kommunicera använder katten auditoriska, visuella, olfaktoriska och taktila signaler och domesticeringsprocessen har förändrat kommunikations-mönstret vilket underlättar grupplevnad. Domesticerade katter formar grupper efter födotillgången och efter en längre period bildas en relativt stabil grupp.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

I denna studie underso?ks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer fra?n Fo?rsa?kringskassan. Det som underso?ks a?r om broschyrerna inneha?ller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i sa? fall finns na?gra mo?nster i anva?ndningen.Resultaten visar att det fo?rekommer ytterst fa? metaforer och metonymier i materialet: endast tre bela?gg hittades. Tva? av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero pa? att dessa avsnitt handlar om hur en la?sare kan agera, medan o?vriga avsnitt har en informerande funktion.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

I takt med att Internethandeln ökar och fler och fler använder smartphones, introduceras alternativa betallösningar pa? marknaden. En betalmetod som redan är etablerad a?r SMS-betalning. Med tanke pa? detta borde inte steget till att använda mobilbetalningstjänster i fysisk butik vara så stort.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

I vår studie har vi kommit fram till att det inte finns någon entydigt och klart svar på våra frågeställningar. Vårt exempelföretag Previa visar och mäter att kundens investering ger effekt genom ett unikt kommunikationsverktyg som heter Hälsoeffekten. Verktyget fungerar så att företagets alla siffror förs in i ett system som ger en överblick av företaget. Previa kan sällan garantera att den önskade effekten av investeringen verkligen uppstår, det vill säga att den kommer företaget till del. Det föreligger vidare ett problem att kunna bevisa att förebyggande insatser kommer att ge effekt, eftersom det ibland inte kan påvisas att problem i framtiden kommer att uppstå och då inte heller åtgärdas.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera huruvida stimulans av sinnen leder till att kunden agerar genom taktilt berörande av en produkt ämnad för hudnära användande. Vi önskar undersöka om kunden reagerar på ett modifierat servicelandskap, samt om kombinationen av doft och möjlighet till taktil beröring leder till förändringar i beteende vid köpbeslut.Metod: Arbetet med denna uppsats är baserat på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring det experiment, med tillhörande observationer, författarna har utfört vid toalettpappersavdelningen på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar. Ur instuderad teori har hypoteser formats, som sedan under experimentet har testats. Följaktligen har ett deduktivt arbetssätt tillämpats under uppsatsskrivandets gång.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Bakgrund:Det som några av mina senaste projekt bottnar i är min fascination för att skapa ytor i textila material. Jag strävar efter att skapa en spänning eller en rörelse i materialet men det är också mitt sätt att uttrycka mig i. Det som jag verkligen uppskattar är att en yta kan innehålla egenskaper eller kvalitéer som står i opposition till varandra. Det gäller både den känslomässiga undertonen och ytans fysiska uppenbarelse. Många gånger föreställer jag mig att relieferna i textilen är som en blindtext som man skulle kunna läsa genom att stryka med fingerspetsarna över ytan.

Människan inhämtar och bearbetar information via sina sinnen för att skapa en bild av omvärlden. Mängden information som människan kan bearbeta är begränsad, speciellt i komplexa miljöer där flera uppgifter ska utföras. Fokus för denna studie är att reducera piloters kognitiva belastning för att underlätta i svåra flygsituationer. Ett stort problem idag är att när en pilot förlorar yttre visuella referenser så kan spatial desorientering uppstå. Ett resultat av det kan vara att helikoptern börjar driva utan att piloten märker något.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.