Sök:

Sökresultat:

428 Uppsatser om Tag 2 betala för 1 - Sida 12 av 29

Momskrav för ideella iföreningar : En studie om hur EU:s momsdirektiv kan komma att pÄverka Sveriges ideella idrottsföreningar

Vi Àmnar att i denna uppsats undersöka hur ideella idrottsföreningar pÄverkas av de nya bestÀmmelserna frÄn EU om att Àven ideella föreningar ska betala och redovisa moms. Undersökningen har visat att redovisningen för ideella föreningar kommer att alltmer likna vanliga företags redovisning. Hur ideella föreningars respektive ekonomi kommer att pÄverkas skiljer sig mellan de olika respondenterna. Majoriteten av föreningarna menar att nÄgot kommer att behöva Àndras i deras administrativa arbete. FrÀmst Àr det tal om att behöva öka kompetensen i föreningen för att kunna hantera momsredovisningen, men ocksÄ en ökad svÄrighet att rekrytera kassör eller ekonomiansvarig belystes.

Aspekter pÄ prissÀttningsstrategier av mobila InternettjÀnster

För att mobila InternettjÀnster ska blir framgÄngsrika Àr det viktigt att de tillfredstÀller konsumentens behov. Priset Àr den viktigaste faktorn för vilken tjÀnst en konsument vÀljer. Det Àr viktigt att konsumenten har en uppfattning om vilka variabler som priset sÀtts efter, samt kan uppskatta det pris denne fÄr betala för en tjÀnst. Idag Àr volymprissÀttning den vanligaste variabeln som mobiloperatörer anvÀnder för att debitera mobila InternettjÀnster. Den verkliga kostnaden kan vara svÄr att uppskatta.

Overkliga objekt-verkliga pengar. NÄgot om hanteringen av virtuella resurser.

I takt med att allt fler mÀnniskor spenderar allt mer av sin tid i virtuella vÀrldar har efterfrÄgan pÄ virtuella föremÄl vÀxt i explosionsartad takt. Den ökade efterfrÄgan har i sin tur föranlett ett marknadsmÀssigt genomslag för virtuella objekt, en vÀxande kategori mÀnniskor anser det inte lÀngre vara en frÀmmande tanke att betala riktiga pengar för overkliga objekt. Att virtuella föremÄl erhÄllit ett reellt vÀrde har dock samtidigt skapat en ny rÀttslig konfliktyta; nÀr man har betalat tusentals kronor för sitt virtuella svÀrd ligger det nÀra till hands att man efterfrÄgar samma egendomsskydd som för ett riktigt svÀrd. Juridiken har emellertid inte hunnit ikapp verkligheten. I dagslÀget hanteras virtuella föremÄl endast som en integrerad del av de olika program som utvecklare av virtuella vÀrldar tillhandahÄller.

MALMÖ AVIATION ñ€“ EN STUDIE I VARUMÄRKE OCH POSITIONERING

Vi har undersökt hur Malmö Aviation arbetar och hur marknaden uppfattar företagets positionering och varumÀrkesidentitet samt jÀmfört likheter och skillnader. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar, har vi först utgÄtt frÄn en teoretisk bakgrund som behandlar varumÀrke och positionering. DÀrefter har vi genomfört en intervju med Eva Rodenstam, marknadschef pÄ Malmö Aviation. Vidare har en enkÀtundersökning samt djupintervjuer gjorts med Malmö Aviations resenÀrer. Djupintervjuerna visade med större fördel hur Malmö Aviations varumÀrke uppfattas av redan existerande kunder Àn hur Malmö Aviation positionerat sig pÄ den inhemska flygmarknaden.

I vilken omfattning tillÀmpar sÄgverksindustrin target costing?: en fallstudie pÄ tvÄ trÀindustriföretag

I takt med ökad globalisering och konkurrens, runt om i vÀrlden, har kundernas preferenser förÀndrats. Detta har gjort att företagen mÄste kunna kalkylera bÀttre med faktorerna pris och kvalitet. Mot bakgrund av detta behandlar denna uppsats i vilken omfattning stora sÄgverksföretag arbetar med kalkylering i sin ekonomistyrning. Dels har jag beskrivit den arbetsgÄng som tillÀmpas vid kalkylering i branschen och dels har jag jÀmfört denna med arbetsgÄngen vid sÄ kallad ?target costing? (mÄlkostnadskalkylering).

Maskinstyrning: skapandet av en anlÀggningsmodell och dess inverkan pÄ byggprocessen

Utvecklingen inom byggbranschen har traditionellt sett varit lÄngsam. Dock har pressen pÄ byggföretagen att bygga effektivare och billigare ökat de senaste Ären. Studier har pÄvisat att mycket av arbetet i produktionen inte Àr vÀrdeskapande utan bestÄr istÀllet av att rÀtta till tidigare fel. Ett led i utvecklingen mot att effektivisera byggandet Àr modellbaserad projektering. Genom att konstruera en anlÀggning i en 3D-datormodell kan fler byggfel och andra oklarheter upptÀckas redan i projekteringsstadiet.

Sabotagerisken vid kvarstad pÄ fartyg i internationella rÀttsförhÄllanden

Enligt svensk rÀtt Àr en förutsÀttning för att ansökan om kvarstad pÄ ett utlÀndskt fartyg skall beviljas, att det skÀligen kan befaras att motparten genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara pÄ annat sÀtt undandrar sig att betala skulden. Denna sÄ kallade sabotagerisk Àr ett villkor för att kvarstad pÄ fartyg i internationella rÀttsförhÄllanden skall beviljas, vilket framgÄr av att 4 kap SjöL hÀnvisar till de allmÀnna reglerna om kvarstad i 15 kap RB, dÀr sabotagerisken uppstÀlls som villkor.Det har inom den sjörÀttsliga doktrinen varit en allmÀn uppfattning att det inte skall krÀvas nÄgon utförligare utredning om sabotagerisk i det enskilda fallet för att utverka kvarstad pÄ fartyg i internationell trafik. Det förhÄllandet att kvarstaden avser ett utlÀndskt fartyg som förvÀntas lÀmna landet har ansetts tillrÀckligt, i vart fall om svaranden inte har andra tillgÄngar i Sverige. Trots att det kan anses vara en etablerad uppfattning har underrÀtterna i flera avgöranden beslutat i strid mot den. Ett flertal underrÀttsdomar har inneburit att kvarstad inte beviljats trots att de omstÀndigheter förelegat som tidigare varit tillrÀckligt för kvarstad.Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rÀttslÀget rörande sabotagerisken vid kvarstad pÄ fartyg i internationella förhÄllanden.

Betalningsviljan för RÀttvise- och KravmÀrkt choklad: Ett valexperiment bland studenter

Konsumentens miljömedvetenhet ökar. Kakao Àr en rÄvara vars produktion har kantats av dÄliga arbetsförhÄllanden och anvÀndning av kemiska bekÀmpningsmedel. RÀttvise och Krav Àr tvÄ mÀrkningar som ska garantera goda arbetsförhÄllanden och miljövÀnlig odling. Med mÀrkningen kommer ofta en merkostnad. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mycket konsumenten Àr villig att betala för detta.

"Varf?r ska vi betala??: En studie om r?tten till bostad i Sverige och kvinnors upplevelser av sina bost?der, omr?det och renoveringar i L?vg?rdet.

The purpose of this study is to investigate how the process and result of renovations in socioeconomic vulnerable areas affect the residents' right to housing; with a focus on women's experiences of their homes, their area, the housing company's apartment renovations. The study is conducted through two research questions: How do the women in L?vg?rdet experience their homes and the area? And how do the women in L?vg?rdet experience the process and the result of the renovations of the rental apartments? The methodology used is qualitative research interviews. The empirical material was gathered through qualitative interviews. Eight women living in L?vg?rdet have been interviewed.

Unga musikkonsumenter : En studie av vad som pÄverkar unga konsumenters val av populÀrmusik

Den uppsats som i följande beskrivs har syftat till att ur ett konsumentperspektiv undersöka och förstÄ vad som gör att unga konsumenter vÀljer att lyssna pÄ den populÀrmusik de lyssnar pÄ. Detta för att förstÄ hur marknadsförare ska marknadsföra artister i den förÀndrade musikindustrin. För att uppnÄ detta syfte har tre stycken fokusgrupper genomförts med ungdomar i Äldrarna 16-18 Är frÄn Stockholm. De frÄgor vi formulerat till fokusgrupperna baserades pÄ hur unga konsumerar musik, hur de skaffar information om musik, vilken roll spelar andra ungdomars musikval, vad som skulle fÄ dem att betala för musik, hur de definierar sin personlighet, samt hur de visar grupptillhörighet. Svaren tolkades utifrÄn teorier inom konsumentbeteende och marknadskommunikation.

Varför betala?: En uppsats om varför vissa betalar för musik och andra inte

The end of the 20th century brought a dramatic change to the music industry. The then predominant models for music consumption and sales were forever altered when the possibility to distribute music over the internet emerged. It has now become evident that it is virtually impossible to stop the distribution of digital music files. Music has turned into a non-excludable and non-rival product, which in economic terms is described as a public good. Public goods theory serves as a starting point for this study, which explores some of the factors that might explain why some consumers pay for music, while others choose to download music illegally.

Möjligheter pÄ bostadsgÄrden : en jÀmförelse mellan befintliga och föreslagna skötselkostnader

Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida det Àr möjligt att göra mindre förÀndringar pÄ en bostadsgÄrd som dels leder till att fastighetsförvaltaren kan tillgodose vad de boende efterfrÄgar i utemiljön, dels till att kostnaderna för skötsel kan minskas. De boende pÄ flerbostadsgÄrdar efterfrÄgar ofta en vackrare, mer levande och mer vÀlskött utemiljö samtidigt som de flesta inte Àr beredda att betala nÀmnvÀrt högre hyror för att fÄ detta. Bostadsbolagens förvaltare vill Ä sin sida mÄnga gÄnger undvika vad man uppfattar som fördyrande förÀndringar och nyanlÀggningar. Generellt vill man Àven hÄlla skötselnivÄn sÄ lÄg som möjligt. De önskemÄl som studien grundats pÄ framkom ur den intervju som hölls med en fastighetsförvaltare i startskedet av uppsatsen. Vid kostnadsberÀkningarna avseende de olika önskemÄlen framkom det att minskade skötselkostnader kan uppnÄs genom att Àndra skötsel pÄ en befintlig yta eller genom Àndrad utformning.

Att vÀlja standardsystem Ät smÄ företag : vidareutveckling av SIV-metoden för konsulter

Standardsystem idag Àr, Àven nÀr det gÀller de mindre systemen, sÄ omfattande att det Àr svÄrt att vÀlja det bÀsta systemet för en verksamhet om man inte vet vad man egentligen behöver. Risken Àr dÄ stor att företaget fÄr betala för onödiga funktioner eller inte fÄr den funktionalitet i systemet som de anser vara viktig.NÀr man blickar bakÄt i tiden kan man konstatera att eftersom det framförallt varit större verksamheter som intresserat sig för standardsystem har Àven större delen av forskningen som gjorts inom omrÄdet bedrivits med större anskaffningsprojekt som bas. Exempel pÄ en stor metod för anskaffning av standardsystem Àr SIV-metoden. Valet av ett affÀrssystem pÄ ett litet företag skulle bli enklare och ge ett bÀttre resultat med en anskaffningsmetod som Àr mer anpassad till de mindre företagens behov. Eftersom vi antar att verksamhetsanalysen ska genomföras av utomstÄende krÀvs dessutom att analysmetoden lÀmpar sig för detta.

Kostar det sÄ smakar det? : Ett experiment för att se om varumÀrkeskonsumenter upplever högre produktkvalitet vid ett högre pris.

Vi har sett trender i samhÀllet som tyder pÄ att vÄr konsumtion har flyttats mot mer immateriella produktegenskaper. Med en hög levnadsstandard konsumerar vi mycket och vi lÀgger mycket pengar pÄ varumÀrken. Vi tittar pÄ fenomenet prispremium, att betala mycket för ett varumÀrke och hur pris pÄverkar konsumenters upplevda produktkvalitet. Vi försöker besvara frÄgan om varumÀrkeskonsumenter, konsumenter som ofta betalar prispremium, fÄr ut ett mervÀrde i form av en högre upplevd kvalitet just pÄ grund utav ett högt produktpris. Vi frÄgar oss samtidigt om varumÀrkeskonsumenter har ett högre acceptanspris för produkter i allmÀnhet dÄ de betalar mer Àn bara för varans fysiska egenskaper.

Elektronisk parkeringsskiva

Mobiway AB Àr ett Sundsvallsbaserat företag som har utvecklat en tjÀnst föradministrering och bevakning av elektroniska parkeringsbiljetter. De vill nuexpandera sin verksamhet och skapa en egen parkeringstjÀnst ? en elektroniskparkeringsskiva. Mitt uppdrag har varit att utveckla och utvÀrdera enelektronisk parkeringsskiva för mobila enheter byggd i jQuery mobile. För attskapa en sÄ anvÀndarvÀnlig och smidig sida som möjligt kommer alltinformationsutbyte att ske med AJAX kommunikation mot en RESTwebbtjÀnst.Projektet bestÄr av utveckling och utvÀrdering av en mobilwebbklient, en affÀrslogik byggd som en REST webbtjÀnst, en databas för attlagra all information samt en kundtjÀnst för att administrera tjÀnsten.Utvecklingen kommer att ske med en agil utvecklingsmetod.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->