Denna studie behandlar hur genus i serietidningen Kalle Anka & C:o ser ut jÀmfört med den svenska genusuppfattningen. En kvalitativ metod för att kunna förstÄ och deskriptivt kunna redogöra för detta tillÀmpades. Metoden utformades till en specificerad metod för just denna undersökning utefter tvÄ redan existerande forskningsmetoder; en semiotisk bildanalys och en textanalys. Urvalet bestod av en serie ur en tidning med en tioÄrsperiod mellan varje tidning. Detta för att kunna ÄskÄdliggöra den förÀndring som finns i genusbeskrivningen i sÄvÀl verkligheten som i tidningarna.Studien syftade till att undersöka hur genus gestaltades i de utvalda serierna för att sedan kunna koppla detta till, och undersöka hur det sÄg ut i en jÀmförelse med genusförestÀllningen i Sverige.

En viktig faktor för mÀnniskans förmÄga att arbeta Àr hÀlsa. PÄ arbetsplatsen tillbringar mÀnniskan mer Àn en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hÀlsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sÀmre hÀlsa samt högre sjukfrÄnvaro bland sina anstÀllda Àn andra arbetsgivare. De som jobbar inom vÄrd och omsorg har generellt dÄliga psykosociala arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dÄligt socialt stöd kan pÄverka hÀlsan negativt, vilket kan öka rörligheten pÄ arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb pÄ grund av dÄliga arbetsförhÄllanden.Syftet Àr att undersöka samband mellan sjÀlvskattad psykosocial arbetsmiljö, sjÀlvskattad hÀlsa och övervÀgandet att byta jobb bland kommunanstÀllda inom Àldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvÀrsnittsstudie och Àr en del av en störres studie.

Vi utgÄr frÄn ett diagram över utvecklingen av andelen sysselsatta i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjÀnster under 1900-talet i Sverige. I detta diagram syns nÄgon gÄng pÄ 1960-talet en kraftig förÀndring, industrisysselsÀttningens andel ger sken av att minska kraftigt frÄn ett Är till ett annat. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vad som ligger bakom denna markanta förÀndring,"knÀet". Vi vill ta reda pÄ om det verkligen sker en sÄ kraftig förÀndring som diagrammet ger sken av eller om andra faktorer som omdefinieringar av statistiken kan förklara"knÀet". Vidare vill vi ta reda pÄ hur industrisysselsÀttningens utveckling vid denna tid kan förklaras.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer ingenjörsstudenter tror kommer vara attraktiva och motiverande vid kommande val av arbetsgivare/arbetsplats. FrÄgestÀllningarna studien besvarar Àr följande: ?Vad tror ingenjörsstudenter attraherar och motiverar dem vid val av kommande arbetsplats?? samt ?Vilka faktorer tror ingenjörsstudenterna kommer vara avgörande vid val av arbetsplats??. Ingenjörer arbetar inom mÄnga olika omrÄden pÄ arbetsmarknaden och i dagens lÀge Àr det stor efterfrÄgan pÄ ingenjörer. Den teoretiska referensramen denna studie lutar sig mot, och diskuteras kring, gÀller teorier kring generation Y, arbetsgivares strategier för att vara attraktiva, motivationsteorier, motivationsfaktorer i arbetet och utveckling i arbetet.

I denna studie försöker jag skapa en förstÄelse för nÄgra gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna gÄr sista Äret pÄ ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste Ären har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förÀndrats. Det har fÄtt följden att allt fler ungdomar vÀljer studieförberedande program pÄ gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har dÀrmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva nÄgon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.

I följande uppsats undersöker vi hur rekryteringsprocessen ser ut i teori och praktik. Ämnet Ă€r aktuellt eftersom rekryteringsprocessen förĂ€ndras i takt med samhĂ€llsutvecklingen. Vidare Ă€r Ă€mnet relevant dĂ„ arbetsmarknaden stĂ€ndigt utvecklas vilket bland annat medför nya riktlinjer inom mĂ„ngfald och jĂ€mstĂ€lldhet. Detta stĂ€ller nya krav pĂ„ rekryterare av anledningen att de aktivt bör förhĂ„lla sig till aktuella rekommendationer inom rekrytering. Studiens syfte Ă€r att studera hur rekryteringsprocessen tillĂ€mpas i bemanningsföretag respektive övriga privata företag samt undersöka i vilken utstrĂ€ckning den ideala rekryteringsmodellen förekommer i de olika företagsformerna.

Den hÀr studien handlar om den etniska bostadssegregationen i Norrby, ett bostadsomrÄde i BorÄs. I Norrby bor en majoritet av mÀnniskor tillhörande etniska minoriteter och ett högt antal av dessa mÀnniskor Àr arbetslösa. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka de bidragande faktorerna som ett antal personer frÄn myndigheter och lokala organisationer anger till den etniska bostadssegregationen i Norrby och vad man gör frÄn myndigheters och lokala organisationers hÄll för att integrera och motverka segregationen. Studien Àr en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer frÄn myndigheter och lokala organisationer kopplade till Norrby. Resultatet visar att de bidragande faktorerna som de intervjuade anger till den etniska bostadssegregationen Àr mÄnga.

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anstÀllningsavtalet Àr arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten Àr ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar rÀknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten Àr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer dÀr han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten Àr inte generellt reglerad i lag, Àven om vissa lagregler förekommer för speciella omrÄden. Innebörden av denna framgÄr istÀllet i första hand av rÀttspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom Ären varit föremÄl för prövning i en rad olika mÄl och Arbetsdomstolen har vid flera tillfÀllen gett vÀgledning kring pliktens omfattning.

Syftet med föreliggande rapport Àr att analysera samernas politiskt-geografiska aspirationer samt att relatera dessa till Sametingets nuvarande myndighet. Analysen görs utifrÄn formeln rap/SAI. Recognition (r), access (a) och participation (p) krÀver inga geografiska arrangemang medan separation (S), autonomi (A) och independence (I) krÀver geografiska avgrÀnsningar. Vilka uttalade aspirationer framförs dÄ av samerna i denna studie? Den slutsats som studien visar pÄ Àr att samernas krav kan sammanfattas med ap/A.

En omfattande generationsvÀxling har precis pÄbörjats pÄ den svenska arbetsmarknaden, dÀr 40 % av arbetskraften bestÄende av 40/50-talister ska ersÀttas av 70/80-talister. De frÄgor vi vill belysa Àr vilka skillnader det finns i synen pÄ ledarskap mellan 40/50-talister och 70/80-talister. Vad beror skillnaderna pÄ och hur kommer ledarskapet i organisationer att pÄverkas av generationsskiftet. Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att fÄ en förstÄelse för vad det kommande generationsskiftet kan innebÀra. Vi har valt den kvalitativa forskningsmetoden, dÄ vi genomför fem semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: För att platsa pÄ arbetsmarknaden mÄste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstÄlig m.m. Kroppen reagerar pÄ orimliga arbetskrav med onormal utmattning, vÀrk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmÄga. Detta leder till att ett stort antal mÀnniskor Àr sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohÀlsan pÄ arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvÄrdskostnaderna, samt öka produktiviteten pÄ arbetsplatsen.Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmÄga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan pÄverka arbetsförmÄgan.Metod: EnkÀter delades ut till 200 respondenter. Totalt analyserades 127 enkÀter.

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Arbetet Ă€r i mĂ„nga kulturer basen för det ekonomiska systemet. I vĂ„r kultur spelar arbete ofta en mycket central roll för meningen med individens liv. Detta kan leda till stora problem vid just arbetslöshet. DĂ„ Ă€ldres etablering pĂ„ arbetsmarknaden i större utstrĂ€ckning Ă€n yngres Ă€r begrĂ€nsad fann vi detta intressant att undersöka vidare.Syftet med denna studie var att med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer samt tidigare forskning och teorier fĂ„ en fördjupad förstĂ„else av de Ă€ldres upplevelse av arbetslöshet och vilka strategier de anvĂ€nder för att hantera sin livssituation.För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi genomfört sju kvalitativa intervjuer med fyra kvinnor och tre mĂ€n. ÅldersmĂ€ssigt befann de sig alla över 55 Ă„r.

SAMMANFATTNINGStudien syftar till att undersöka och belysa hur ett fackförbunds introduktionsutbildning för deltidsanstÀllda ser ut, samt de nyanstÀlldas upplevelse av introduktionen och om den genererat kunskap. Undersökningen avser att skapa en ökad förstÄelse för vilka moment som pÄverkar upplevelsen av introduktionsutbildningen hos studentinformatörerna. DÄ hundratusentals mÀnniskor runt om i Sverige varje kvartal introduceras i nya arbetsuppgifter och arbetsplatser behövs mer kunskap om hur företag och verksamheter bör bemöta de nyanstÀllda för att frÀmja en kunskapsutveckling. Detta medför att studien har hög relevans för pedagogik som forskningsfÀlt men ocksÄ för oss studenter som snart tar steget ut pÄ arbetsmarknaden.Empirin i studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr analys och diskussion sedan har skett utifrÄn de tre teman som valts ut med utgÄngspunkt ur studiens frÄgestÀllningar. Studiens teman Àr följande: Introduktionsutbildningens upplÀgg, upplevelse av introduktionsutbildningen samt förvÀrvad kunskap och kunskapsanvÀndning.

Studiens syfte var att skapa en förstÄelse för och belysa hur Àktenskapsmigrerade kvinnors identitetsarbete och integrationsprocess upplevs, det vill sÀga den samtidiga och ömsesidiga process dÀr identitet och integration pÄverkar varandra. En avgrÀnsning gjordes till att fokusera pÄ kvinnor som migrerat frÄn Thailand till Sverige pÄ grund av en relation med en svensk man. I studien har motivet till migration uteslutits pÄ grund av att det redan finns forskning som förklarar varför migration Àger rum och vilka fak-torer som Àr involverade. Studien Àr kvalitativ och datainsamling har skett via intervjuer genomförda med hjÀlp av en intervjuguide. Att pÄbörja en kÀrleksrelation och ingÄ Àktenskap Àr en omvÀlvande hÀndelse i en mÀnni-skas liv och migration och integrering i ett nytt land innebÀr anstrÀngningar för individen.