Sametingets geografiska myndighet
Syftet med föreliggande rapport är att analysera samernas politiskt-geografiska aspirationer samt att relatera dessa till Sametingets nuvarande myndighet. Analysen görs utifrån formeln rap/SAI. Recognition (r), access (a) och participation (p) kräver inga geografiska arrangemang medan separation (S), autonomi (A) och independence (I) kräver geografiska avgränsningar. Vilka uttalade aspirationer framförs då av samerna i denna studie? Den slutsats som studien visar på är att samernas krav kan sammanfattas med ap/A. Det kan i och för sig vara något diskutabelt om access skall vara med som ett uttalat krav. Det torde vara självklart att samerna inte vill bli utsatta för diskriminering och att de vill ha lika möjlighet som andra i exempelvis arbetsmarknaden. Det som fällde avgörandet i denna fråga var att samerna eftersträvade ett särskilt samiskt samordningskansli på regeringskansliet. Att participation ska vara med som en uttalad aspiration förefaller vara självklart. Samerna har nämligen uttryckt krav på att vara med i beslutsprocessen, att samernas status uttrycks i grundlagen och att en särskild samelag antas. Autonomi, eller självbestämmande, är också ett uttryckligt krav som samerna fört fram under processen med att inrätta ett Sameting i Sverige. Dessa uttalade aspirationer och krav bemöttes av statsmakten med att samerna fick möjlighet att rösta in representanter till en statlig myndighets styrelse, d.v.s. Sametingets plenum. Genom inrättandet av Sametinget fick också samerna, enligt detta synsätt, möjlighet att delta i beslutsprocessen i alla fall till den grad att man får vara med i vissa offentliga utredningar och att man får avge yttranden som så att säga skall representera den samiska synen. Detta är också grunden till de problem som Sametinget brottats med. Sametinget är en statlig myndighet samtidigt som det är ett folkvalt organ för samerna. Sametinget är med andra ord en institution för två samhällen med sisnemellan olika förhoppningar.