Syfte. Studiens syfte Àr att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med aktörer inom arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen [AF].Metod. Kvalitativ intervjustudie genomfördes. Semistrukturerad intervjuguide anvÀndes vid datainsamling dÀr Ätta legitimerade arbetsterapeuter deltog. Arbetsterapeuterna arbetade pÄ AF i tvÄ olika regioner i Sverige.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss pÄ den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i nÄgon slags projektform Àr nÄgot som blir mer pÄ arbetsmarknaden. De krav som stÀlls pÄ en projektgrupp men framförallt pÄ projektledaren kan ibland strÀcka sig till att bli omÀnskliga. Genom att ha en vÀl fungerad intern kommunikation sÄ kan man förhindra mÄnga onödiga konflikter som kan uppstÄ i en miljö som krÀver hög effektivitet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att pÄvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebÀr och hur en projektledare kan vÀlja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda pÄ hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det Àr den data som ligger till grund för vÄr analys.

Syftet med denna studie Àr att se hur socionomstudenters professionella sociala nÀtverk pÄverkas av organiserade mentorskap under utbildningen. Den teoretiska ramen utgörs av the Strength of Weak Ties, en teori om de svaga nÀtverkens betydelse för en individs professionella utveckling och framgÄng, samt nÀtverksteoretiska grunder och en litteraturgenomgÄng kring fenomenet mentorskap. Studien Àr genomförd som en fallstudie och fallet ifrÄga Àr mentorsprogrammet inom ramen för socionomutbildningen med inriktning verksamhetsutveckling pÄ Malmö högskola. Datainsamlingen har skett genom en enkÀtundersökning bland de mentorer och adepter som genomfört och avslutat mentorsprogrammet samt intervjuer med nyckelpersoner inom organiseringen av det. Resultatet och analysen visar att det finns mÄnga indikationer pÄ att studenternas sociala nÀtverk utökats med hjÀlp av mentorskapet.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n Herzbergs tvĂ„faktorteori studera inhyrd lagerpersonals arbetsmotivation. Fokus ligger ocksĂ„ pĂ„ att redogöra för positiva och negativa aspekter med att arbeta som inhyrd samt vilka motiv som finns för att söka sig till bemanningsbranschen. Studien belyser Ă€ven de inhyrdas syn pĂ„ arbetets betydelse och yrkesstatus.Tidigare forskning i uppsatsen utgörs av studier om bemanningsbranschen och inhyrdas flexibla roll. Även forskning som berör lagerarbete tas upp samt studier om arbetsmotivation och arbetets betydelse, Ă€ven utifrĂ„n generationstillhörighet.Metoden för uppsatsen utgörs av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Metodvalet baseras pĂ„ att studien syftar till att fĂ„nga informanternas upplevelser av sina arbetssituationer.Resultatet av undersökningen ger en bild av att inhyrda lagerarbetare inte upplever nĂ„gon arbetsmotivation, vilket enligt Herzbergs tvĂ„faktorteori kan förklaras med att bĂ„de hygien- och motivationsfaktorer saknas i arbetet.

Introduktion: Personer med funktionsnedsÀttning betraktas ofta som vÄrd och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rÀttigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsÀttning beskrivs ofta vara bristfÀlligt och de tillfrÄgas sÀllan om vad de sjÀlva vill. Att ha ett arbete Àr en viktig del av livet och för personer som pÄ grund av funktionsnedsÀttning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, nÀr det gÀller övergÄng till samt första Ären av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrÄn intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning mellan 21 och 23 Är och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet.

LuleÄ kommuns organisation genomgÄr sedan Är 2010 en omfattande generationsvÀxling som stÀller höga krav pÄ kommunens rekryteringsarbete. Kommunens arbete med att tillgodose den egna organisationens behov av kompetent personal Àr av ett stort vÀrde för stadens möjligheter att utvecklas och fungera i enlighet med den kommunala visionen LuleÄ 2050. Syftet med denna studie Àr dÀrför att skapa en översiktlig bild av LuleÄ kommuns behov av kompetens. Den ska Àven beskriva vilken kompetens som kommunens tre största förvaltningar efterfrÄgar under de kommande fem Ären. DÀrefter ska förslag kunna ges till hur behovet skall kunna tillgodoses.Studien har i huvudsak genomförts med hjÀlp av intervjuer och djupgÄende litteraturstudier som sedan kompletterats med och sekundÀr statistik.Analysen baseras pÄ de tre idealtyper som vÀxer fram under studien.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

En halv miljon svenskar i arbetsför Älder har funktionshinder som medför att deras arbetsförmÄga Àr nedsatt. Endast varannan person i denna grupp Àr sysselsatt. Trots att det Ärligen avsÀtts cirka 12 miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionshinder ökar skillnaden i sysselsÀttningsgrad mellan gruppen och övriga befolkningen. Den mest omfattande arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden Àr lönebidraget som ekonomiskt kompenserar arbetsgivaren vid anstÀllning av personer med nedsatt arbetsförmÄga. MÄlsÀttningen med lönebidraget Àr att det skall trappas ned över tid och att arbetstagaren skall övergÄ till osubventionerad anstÀllning.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Bakgrund VÄr utgÄngspunkt, att en hÀlsosam livsstil Àr gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebÀr att vi ser hÀlsa som en resurs - hÀlsa kan utnyttjas i positiv bemÀrkelse för att marknadsföra sig sjÀlv.Syfte och frÄgestÀllningar Studien Àmnar skapa insikt i huruvida hÀlsofrÀmjande faktorer efterfrÄgas av arbetsgivare i dagslÀget, om efterfrÄgan kommer att förÀndras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.FrÄgestÀllningarna Àr:- EfterfrÄgar arbetsgivare hÀlsofrÀmjande faktorer vid rekrytering av personal?- PÄ vilket sÀtt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?Metod KartlÀggning av registrerade CV:n upplagda pÄ Arbetsförmedlingens webbplats, insÀnda CV:n till en utlyst tjÀnst samt genomgÄng av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av tvÄ yrkesverksamma rekryterare.Resultat Det rÄder en ojÀmnvikt mellan tillgÄng och efterfrÄgan. Arbetsgivare efterfrÄgade faktorer som berör livsstilen i lÄg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nÀmnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrÀmjande faktorn att lyfta fram av mÀnnen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.Slutsatser Det man vÀljer att lyfta fram i sin livsstil Äterger vilka vÀrderingar/vÀrdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumÀrket.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga attityder pÄ ledningsnivÄ till att anvÀnda fysisk aktivitet för de anstÀllda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.FrÄgestÀllningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrÄn ett ledningsperspektiv pÄ företaget?? Hur ser företagsledningen pÄ kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgÄr ifrÄn en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person pÄ ledningsnivÄ pÄ fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes Àven med tvÄ ledande organisationer pÄ den svenska arbetsmarknaden, en pÄ arbetsgivarsidan respektive en pÄ arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hÀlsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktÀr.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de anstÀllda har upplevt apoteksmarknadens omreglering samt hur förÀndringarna har kommit att pÄverka dem. Uppsatsen behandlar omregleringen genom att kritiskt granska de frÀmst framtrÀdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förÀndringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anstÀllda upplevt omregleringen av apoteksmarknaden, beror pÄ att forskningen kring hur personalen pÄverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader Ànnu inte Àr utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig pÄ Àr insamlat frÄn tvÄ apoteksverksamheter i VÀrmland dÀr de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya Àgare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrÄgan om personal som kunde tÀnka sig att stÀlla upp pÄ intervju.

Arbetet dominerar mÄnga mÀnniskors liv och att allas rÀtt till arbete innebÀr ofta Àven allas skyldighet till arbete. Det politiska systemet förutsÀtter att alla som kan, ska och vill jobba. Ett av kriterierna för att fÄ ekonomiskt bistÄnd frÄn socialtjÀnsten Àr att alla som anses vara arbetsföra ska stÄ till arbetsmarknadens förfogande. Ekonomiskt bistÄnd medför en skyldighet att söka arbete och att tacka ja till erbjudna arbetsmarknadsÄtgÀrder.Forskning som presenteras i denna uppsats visar att utrikesfödda har svÄrare Àn svenskfödda att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Som ett exempel pÄ en arbetsmarknads- och integrationspolitisk ÄtgÀrd kommer uppsatsen att titta pÄ ett integrationsprojekt i Karlstads kommun.