I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framstÀlldes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd frÄn Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta pÄ likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet frÄn min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det sÄ kallade husmoderskontraktet. Det Àr alltsÄ deras erfarenheter, tankar och Äsikter som stÄr i fokus. För att ta reda pÄ detta anvÀnde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lÀrande dÀr syftet Àr att utveckla förstÄelse för samverkan mellan utbildningsvÀsende och arbetsliv. SkÀlet till den valda inriktningen baserades pÄ förÀndringen av samhÀllet dÀr bland annat bristande balans mellan utbud pÄ utbildningar och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden inneburit svÄrigheter att gÄ frÄn studier till arbete. Till grund lÄg Àven synen pÄ teoretisk och praktisk kunskap, vilken prÀglar samhÀllet. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades dÀrför pÄ teorier kring utbildning, kunskap och lÀrande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats dÀr förstÄelse för samverkan lÄg till grund.

Syftet med min studie Àr att beskriva arbetsgivares upplevelser och erfarenheter, av arbetet med att integrera anstÀllda med funktionsnedsÀttning i verksamheten. Arbetsgivarna har tagit emot arbetstagare med funktionsnedsÀttning och nedsatt arbetsförmÄga, via sÄ kallad övergÄng frÄn Samhall AB. MÀnniskor med funktionsnedsÀttning har svÄrare att nÄ, fÄ och behÄlla arbete och exkluderas frÄn arbetsmarknaden, vilket regeringen har som ambition att förbÀttra. SamhÀllet ska prÀglas av mÄngfald och allas lika rÀttigheter. Detta innebÀr bland annat allas rÀtt till arbete för en fortsatt vÀlfÀrd.

Studiens syfte Àr att undersöka utsatta ungdomar som har haft stora svÄrigheter med intrÀdet pÄ arbetsmarknaden och dÀrför behövt socialtjÀnstens stöd. Fokus ligger pÄ de ungas berÀttelser i ett tillbakablickande perspektiv och hur de har upplevt vÀgen in i arbetslivet. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet:? Vad upplever ungdomarna kan ha hindrat deras intrÀde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna kan ha bidragit till deras intrÀde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna att arbete tillför dem? UtifrÄn en kvalitativ ansats inhÀmtades empirin genom intervjuer gjorda med fem ungdomar. Materialet analyserades dÀrefter med hjÀlp av tvÄ olika perspektiv av social exklusion som kompletterades med hjÀlp av begreppen socialiseringsprocess samt kommunikation och relation.

MÀnniskors ohÀlsa pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr nÄgot som under senaste tid flitigt debatterats i media. Denna uppsats vill undersöka hur intresset för hÀlsa inom en kommunal förvaltning ser ut. Studien tar sig an problematiken utifrÄn tvÄ aspekter, dels utifrÄn ett synsÀtt som utgÄr frÄn ett politiskt och arbetsledningshÄll, vad styr att de vÀljer att arbeta med friskvÄrd för sina anstÀllda. Dels utifrÄn ett synsÀt som lÀgger fokus pÄ arbetstagarna, varför vÀljer dessa mÀnniskor att delta respektive avstÄ frÄn förvaltningens friskvÄrdsaktiviteter. Syftet med denna kvalitativa uppsats Àr att undersöka vilka sociala faktorer som pÄverkar politiker och arbetsledningens handlande i arbetet med friskvÄrd för de anstÀllda, samt att Àven undersöka vilka sociala faktorer som gör att de anstÀllda deltar respektive avstÄr frÄn förvaltningens friskvÄrdssatsning.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss pÄ den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i nÄgon slags projektform Àr nÄgot som blir mer pÄ arbetsmarknaden. De krav som stÀlls pÄ en projektgrupp men framförallt pÄ projektledaren kan ibland strÀcka sig till att bli omÀnskliga. Genom att ha en vÀl fungerad intern kommunikation sÄ kan man förhindra mÄnga onödiga konflikter som kan uppstÄ i en miljö som krÀver hög effektivitet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att pÄvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebÀr och hur en projektledare kan vÀlja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda pÄ hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det Àr den data som ligger till grund för vÄr analys.

SammanfattningRegeringens intention med den nya lagen om sjukförsÀkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gÄ frÄn en passiv lÄngtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till ÄtergÄng till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap.  Den mediala debatten i samklang med vÄra praktikplatser gjorde oss nyfikna pÄ hur förÀndringen har pÄverkat livet för den enskilde individen. VÄrt syfte Àr sÄledes att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsÀkring frÄn sjukförsÀkringen. Vi ville utan att ha nÄgra förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berÀttelse sÄ vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad pÄ tre teman som vi ville veta mer om. Temana Àr; ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhÀllets syn och deras syn pÄ sin sjÀlvbild. Resultaten Àr komplexa och visar att de teman vi valt ut pÄverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar pÄ det andra. De teorier vi valt att anvÀnda i analys av materialet Àr Ekonomi- skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning.

Det har skett stora förĂ€ndringar pĂ„ arbetsmarknaden, dĂ€r visstidsanstĂ€llning/ behovsanstĂ€llning blivit alltmer vanligare anstĂ€llningsformen i Sverige. Individer som inte har fast anstĂ€llning har Ă€ven sĂ€mre psykosociala arbetsförhĂ„llanden och upplever större stress pĂ„ arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till mental ohĂ€lsa. Även kvinnor upplever sig ha sĂ€mre psykosociala arbetsförhĂ„llanden jĂ€mfört med mĂ€n. I denna studie undersöks sambandet mellan psykosociala arbetsförhĂ„llanden, arbetsbelastning, anstĂ€llningsform samt kön och mental ohĂ€lsa. De psykosociala förhĂ„llanden mĂ€ts genom den sĂ„ kallade krav- och kontrollmodell som omfattar vilken typ av arbete individen utför.

Bakgrund: God sömn motverkar stress och kan dÀrmed sÀgas verka rustande mot stressupplevelser, den Àr pÄ sÄ vis nödvÀndig för god hÀlsa. De flesta vÄrdcentralsbesök görs av patienter med sömnsvÄrigheter. Kvinnor har sömnproblem i större utstrÀckning Àn mÀn. Stress, dator- och mobildisplayanvÀndning, skiftarbete associeras med sömnsvÄrigheter.  Kvinnor har genom Ären tagit sig in pÄ arbetsmarknaden och arbetar nu ungefÀr i lika stor utstrÀckning som mÀn Àven om de har tjÀnster med mindre inflytande, makt och lÀgre lön.

I dagens samhÀlle Àr pÄtagliga skillnader i hÀlsa mellan olika sociala klasser ett vÀlkÀnt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, Àr arbetsvillkoren som Àr direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hÀlsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som pÄverkar sambandet mellan klass och hÀlsa nÀmnas. FrÄgan som uppstÄr och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjÀlp av en regressionsanalys, Àr hur mycket av sambandet mellan klass och hÀlsa som kan förklaras med hjÀlp av yrkesrelaterade faktorer, sÄsom krav, kontroll och stöd. Vidare Àr vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknÀrvaro, och om den kan ge nÄgon implikation pÄ vÄrt samband.

Vi har i vÄrt arbete undersökt ett ideellt projekt, New City i Malmö - ett utvecklingspartnerskap som arbetar för att underlÀtta för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Grunden till dess tillkomst ligger i en statlig utredning, som belyser en kategori unga utanför med svÄrigheter att fÄ sina behov tillgodosedda i myndighetskontakter och genom ordinarie arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder. Förslag ges i utredningen till en försöksverksamhet med s.k. navigatorcentra, som New City, som söker upp ungdomarna och ger dem stöd utifrÄn ett helhetsperspektiv pÄ deras situationer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka metoder som anvÀnds inom projektet, jÀmfört med i kommunala arbetsmarknadsÄtgÀrder för ungdomar.

Arbetsmarknadens förÀndring de senaste decennierna med ökad global konkurrens, har lett till att arbetsgivare efterfrÄgar större flexibilitet pÄ arbetsmarknaden. Inhyrning av personal har blivit en strategi för att möta behoven av flexibilitet. De senaste Ären har bemanningsbranschen ökat kraftigt i Sverige och har idag 65 500 anstÀllda. Tidigare internationella studier visar att bemanningsanstÀllda kÀnner en lÀgre arbets-tillfredsstÀllelse Àn andra anstÀllda. Eftersom bemanningsanstÀllda i Sverige generellt har bÀttre anstÀllningsförhÄllanden Àn anstÀllda i andra lÀnder kan utlÀndska studier inte enkelt överföras till svenska förhÄllanden.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka om bemanningsanstÀllda uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö i enlighet med teori och tidigare forskning och att undersöka hur de upplever sin arbetstillfredsstÀllelse.Tre olika teorier med olika faktorer som förklaringsgrund anvÀnds för att utvÀrdera den psykosociala arbetsmiljön.

Demografiska förÀndringar i form av en Äldrande befolkning kommer att medföra att andelen arbetande minskar samtidigt som andelen icke arbetande ökar vilket leder till en arbetskraftsbrist i Sverige. Ett sÀtt att lösa bristen Àr att öka arbetskraftsinvandringen. Arbetsgivare har redan nu svÄrt att hitta den kompetens de letar efter inom landets grÀnser, men till deras hjÀlp finns nÀtverket Eures vars uppdrag Àr att underlÀtta för matchningen av arbetskraft inom EU/EES och Schweiz. DÄ konkurrensen om arbetskraft Àr hög krÀvs att organisationerna anpassar sin kompetensförsörjning för att kunna attrahera arbetskraft. Studien syftar till att undersöka hur organisationer anpassar sin kompetensförsörjning genom att utlandsrekrytera samt utreda vilken roll Eures spelar för organisationerna.Syftet undersöktes genom kvalitativ metod dÀr sex intervjuer genomfördes med personer som utlandsrekryterat.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga attityder pÄ ledningsnivÄ till att anvÀnda fysisk aktivitet för de anstÀllda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.FrÄgestÀllningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrÄn ett ledningsperspektiv pÄ företaget?? Hur ser företagsledningen pÄ kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgÄr ifrÄn en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person pÄ ledningsnivÄ pÄ fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes Àven med tvÄ ledande organisationer pÄ den svenska arbetsmarknaden, en pÄ arbetsgivarsidan respektive en pÄ arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hÀlsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktÀr.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.