Syftet med denna uppsats Àr att utveckla vÄr kunskap om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Vad Àr det som gör att studenter vÀljer som de gör och hur upplever de sedan, utifrÄn social bakgrund, det faktiska mötet med högskolan? För att fÄ grepp om detta valde vi att genomföra sex intervjuer med studenter pÄ en högskola som tillhandahÄller elitutbildningar. Tre av dem hade förÀldrar med högskoleexamen och tre av dem hade förÀldrar utan högskoleexamen. Analysen baseras pÄ Phil Hodkinson och Andrew C.

Studiens syfte Àr att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna frÄn Högskolan VÀsts distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och VÀstervik. Studien belyser ocksÄ hur de före detta studenterna ser pÄ sin utbildning och pÄ det socialpedagogiska kunskapsomrÄdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhÄllningssÀtt, utgör fokus och stÀlls i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsomrÄde och praxisfÀlt. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkÀter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid Ärsskiftet 2006/2007. FrÄgor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frÄgor av berÀttande karaktÀr, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll.

Arbetets syfte har varit att genom kvalitativt metodtillÀmpning undersöka och jÀmföra vilka arbetsmetoder tvÄ ungdomsvÀgledare vid ett ungdomscentra, vilka saknar den treÄriga studie- och yrkesvÀgledarutbildningen anvÀnder sig av i jÀmförelse med tvÄ utbildade studie- och yrkesvÀgledare vid AIC. Dessutom ville jag undersöka vilka deras huvudsakliga arbetsuppgifter och pÄ vilket sÀtt dessa bemöter de vÀgledningssökande ungdomarna. NÀr det gÀller perspektiv frÄn tidigare forskning behandlas professioner, ungdomsgrupper, vÀgledningssamtal samt samtalsmetodik och Àven om hur trender, tekniska innovationer kan inverka bÄde pÄ individen, samhÀllet som vÀgledaren. De teorier som har anvÀnts har fokuserat pÄ att tydliggöra det eklektiska perspektivet i vÀgledningsteorierna och att dessa i grunden utformats för andra ÀndamÄl Àn just enbart ren studie och yrkesvÀgledning. UtifrÄn kommunikationsteori samt professionella samtalsmodeller, vÀgledningsmodeller samtalar vÀgledarna, och skapar en bild tillsammans genom interaktioner med de vÀgledningssökande via det sagda och osagda.

Flottningen lÀngs PiteÄ Àlv var en nÀring som existerade i nÀrmare hundra Är. Den snabba förÀndring som skedde inom arbetsmarknaden, skogsbruket och tekniken efter det andra vÀrldskriget pÄverkade Àven flottningens förutsÀttningar. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för vilka ÄtgÀrder som PiteÄ Àlvs flottningsförening vitog för att förbÀttra flottledens effektivitet under perioden 1950-1970. Flottningen har i denna uppsats tolkats som ett socioekonomiskt system. De frÄgestÀllningar som behandlats utifrÄn denna teori Àr hur arbetskraftens förÀndrade vilkor, förÀndringar i virkeskvaliteérna och den tekniska utveckling av flottleden pÄverkade dess produktivitet.

Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial bestĂ„r av 124 stycken före detta journaliststudenter frĂ„n Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frĂ„gor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pĂ„ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frĂ„n Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

The aim of this essay is to investigate how a demarcation is made between employees? right to religious freedom next to employers? interest in running their enterprise in an efficient way. Case law shows that the Arrowsmith-principle forum internum and forum externum could be used when a demarcation has to be made. Furthermore, case law shows that that the employee?when accepting a contract of employment?have accepted certain restrictions of his or her religious freedom.

Arbetsmarknaden Àr stÀndigt under utveckling vilket stÀller krav pÄ anstÀllda att vara effektiva, anpassningsbara, motiverade och vÀlmÄende. Syftet med studien var att undersöka om anstÀllda kan inneha arbetsengagemang under en lÀngre tid genom mÄluthÄllighet, alltsÄ om det finns ett samband emellan dem. AnstÀllda som besitter mÄluthÄllighet kan bli framgÄngsrika dÄ mÄluthÄllighet innebÀr att anstÀllda uthÄlligt arbetar mot mÄl. FramgÄngsrika kan Àven anstÀllda som innehar arbetsengagemang bli dÄ de besitter entusiasm, begeistring och kÀnslan av att vara fÀngslad i arbetet. UtbrÀndhet förknippas ofta med arbetsengagemang och har sedan 90-talet blivit vanligare pÄ Svenska arbetsplatser.

En utbildning pÄ ett PA-program förbereder studenter till ett arbete med personal och arbetsrelaterade frÄgor, och i utbildningen lÀrs allt frÄn beteendevetenskap till ekonomi och arbetsrÀtt ut. Studien syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom personalvetaryrket upplever att de haft anvÀndning av sin utbildning senare i arbetslivet. En kvalitativ ansats valdes och det genomfördes intervjuer med relativt nyligen examinerade personalvetare som tillsammans utgör tvÄ olika yrkesroller inom personalvetaromrÄdet. Resultatet visar att praktik samt rÄdande konjunktur pÄ arbetsmarknaden, kan spela viss roll nÀr det kommer till vilken yrkesroll en individ fÄr. Beroende pÄ vilken yrkesroll en individ har, ökar eller minskar möjligheten att fÄ anvÀnda sig av den kunskap som skapades i universitetet senare i arbetslivet.

Kvinnors och mÀns relativa vilkor pÄ arbetsmarknaden Àr intimt sammanknippade med fördelningen av betalt och obetalt arbete inom hushÄllet. Denna fördelning kan pÄverkas genom ekonomiska incitament och familjepolitiken har en viktig roll i detta sammanhang. Sverige stÄr nu inför en familjepolitisk reform, bestÄende av ett vÄrdnadsbidrag, en jÀmstÀlldhetsbonus och ett skatteavdrag för hushÄllsnÀra tjÀnster. Denna uppsats diskuterar dessa reformers förvÀntade effekter pÄ tidsallokeringen inom hushÄllet och hur dessa effekter kan förvÀntas skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper. Den teoretiska ramen utgörs av Gronaus tidsallokeringsmodell och en hushÄllsmodell utformad av Blau et al.

För att arbetsgivare ska kunna avsluta anstÀllningar krÀvs att det finns en saklig grund för uppsÀgning. Arbetsgivare kan avskeda arbetstagare om denne grovt Äsidosatt sina Äligganden mot arbetsgivaren. Det Àr svÄruppnÄdda rekvisit vilket skapar trygghet för arbetstagare. Hos arbetsgivare Àr rekvisiten sannolikt inte lika uppskattade, eftersom det försvÄrar möjligheten att avsluta anstÀllningsförhÄllandet med en misskötsam eller underpresterande anstÀlld.Skulle uppsÀgning dÀremot ske av arbetstagare finns inga formkrav. Det finns dÀrmed incitament för arbetsgivare att fÄ uppsÀgningen att framstÄ som utförd av arbetstagare.

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhĂ€llet ofta stĂ„r utan arbete, eller Ă€r överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss pĂ„ de invandrade akademiker som vĂ€l har kommit in pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sĂ„dant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger pĂ„ tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna Ă€r gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak frĂ„n Iran, och tvĂ„ med företrĂ€dare för arbetsmarknadspolitiska projekt.

Begreppet organisationsidentitet har vuxit i popularitet, bÄde som teori för forskare och som strategi för företagsledning. Samtidigt ser vi en trend pÄ den svenska arbetsmarknaden dÀr det blir allt vanligare att hyra in arbetskraft istÀllet för att anstÀlla direkt i organisationen. Men vad hÀnder med organisationsidentiteten nÀr de anstÀllda Àr tillfÀlligt dÀr och dessutom har en dubbel organisationstillhörighet, bÄde till konsultföretag och till kundföretag?Den hÀr studien riktar in sig pÄ konsulternas upplevelser av organisationsidentitet. Syftet Àr att bidra med kunskap till det teoretiska begreppet organisationsidentitet som tidigare inte har inkluderat tillfÀlliga medlemmar i en organisation, som till exempel konsulter i bemanningsbranschen.

Bakgrund: I dagens informations- och kunskapssamhÀlle har kunskapen fÄtt allt större betydelse, vilket har stÀrkt individens stÀllning gentemot andra produktionsfaktorer. Dagens unga generation, som Àr uppvuxen i detta nya samhÀlle, har andra krav, förvÀntningar och vÀrderingar i jÀmförelse med sina förÀldrar. Det Àr viktigt för företag att ta hÀnsyn till de nya krav som finns pÄ arbetsmarknaden och ett sÀtt att tillgodose dessa Àr för företaget att erbjuda kompetensutveckling i form av traineeprogram. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur deltagandet i ett traineeprogram pÄverkar individens vilja att stanna kvar i ett företag efter avslutat program samt vilka effekter deltagandet fÄr för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Genomförande: För att kunna besvara vÄrt syfte har vi genomfört en fallstudie av Danske Banks traineeprogram.

Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.

Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial bestĂ„r av 124 stycken före detta journaliststudenter frĂ„n Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frĂ„gor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pĂ„ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frĂ„n Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.