Uppsatsen redogör för svenska undantagsregler för smÄföretagare pÄ anstÀllningsskyddets omrÄde. Den utreder Àven under vilka omstÀndigheter som undantagsregler kan behövas samt varför just smÄföretagare i sÄ fall skall omfattas av dessa undantag. Syftet har varit att ta reda pÄ ovanstÄende samt redogöra för den tidigare utformningen av 22 § 2 st lagen om anstÀllningsskydd. Förslag pÄ olika utformningar av undantagsregeln tas upp och de svenska förhÄllandena belyses genom internationella jÀmförelser och den historiska utvecklingen pÄ arbetsrÀttens omrÄde i Sverige. Slutsatserna Àr att undantagsregler inom arbetsrÀtten generellt behövs i de fall dÀr flexibiliteten pÄ arbetsmarknaden inte Àr tillrÀckligt stor för att kunna tillgodose marknadens behov av arbetstillfÀllen.

I och med den stora generationsvÀxlingen som den svenska arbetsmarknaden stÄr inför ville vi undersöka kompetensöverföringen mellan de avgÄende 40 ? talisterna och den nya arbetskraft som ska ta över. Vi utförde vÄr undersökning pÄ Uddeholms AB i Hagfors och undersökningen berörde de anstÀlldas syn pÄ kompetens, vad de tyckte var viktigt att föra över till nÀsta generation samt vilka skillnader som fanns generationerna emellan. Som utgÄngspunkt har vi anvÀnt oss av fem stycken teoriomrÄden som alla rör kompetens men har olika infallsvinklar. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod och utförde sju stycken intervjuer med bÄde yngre och Àldre representanter ur arbetsstyrkan samt pÄ bÄde tjÀnstemÀn och kollektivanstÀllda.

Ur ett internationellt perspektiv anses Sverige vara ett jÀmstÀllt land. Trots detta finnsen utprÀglad könssegregering pÄ arbetsmarknaden som ett resultat av traditionellaförestÀllningar om vad som Àr kvinnliga och manliga yrken. TrÀindustrin harhistoriskt sett varit en mansdominerad bransch och det Àr fortfarande svÄrt för kvinnoratt fÄ anstÀllning inom den branschen. Vid rekrytering av personal finns möjligheterför företag att förÀndra den demografiska strukturen hos arbetsstyrkan.Med denna bakgrund Àmnade denna studie att undersöka rekryteringsprocessen ur ettjÀmstÀlldhetsperspektiv pÄ ett utvalt företag inom trÀindustrin. Företaget har delat insina anstÀllda under tvÄ yrkeskategorier, tjÀnstemÀn och kollektivpersonal.Underrepresentationen av kvinnor Àr mest mÀrkbar bland kollektivpersonal och dÀrförstuderades skillnader i hur rekryteringsprocessen ser ut mellan yrkeskategorierna.Studiens resultat visade att jÀmstÀlldhetsperspektivet inte beaktas i samtliga momentav rekryteringsprocessen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka valda delar av AllmÀnna bestÀmmelser, AB. AB Àr en avtalsbilaga till det centrala huvudavtalet mellan parterna inom den kommunala och landstingskommunala sektorn. I uppsatsen undersöks AB:s regler om arbetsskyldighet, förflyttning och avstÀngningar. Resultatet visar att arbetsskyldigheten kan sÀgas vara mer begrÀnsad inom den kommunala och landstingskommunala sektorn Àn pÄ den privata arbetsmarknaden. I allmÀnhet anses arbetsskyldigheten omfatta hela kollektivavtalets tillÀmpningsomrÄde i varje given bransch.

EfterfrÄgan pÄ arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en generationsvÀxling. DÀrav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behÄlla unga medarbetare. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vad unga som redan arbetar pÄ ett IT-företag anser Àr viktigt, bÄde för att attrahera och behÄlla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare pÄ företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som Àr viktiga för att attrahera och behÄlla unga medarbetare.

EfterfrÄgan pÄ arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en generationsvÀxling. DÀrav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behÄlla unga medarbetare. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vad unga som redan arbetar pÄ ett IT-företag anser Àr viktigt, bÄde för att attrahera och behÄlla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare pÄ företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som Àr viktiga för att attrahera och behÄlla unga medarbetare.

Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhÀllet för personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsÀttning in pÄ arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare frÄn projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhÀllet. UtifrÄn en innehÄllsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt normaliseringsprincipen har deltagarnas berÀttelser analyserats.

Our purpose was to research the new reform amendment" Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlÀnda invandrare", and whether the establishment of the reform is good and if it was a necessary amendment. For that reason, we have chosen to answer our purpose in these issues with this question formulation; how can the change of the law establishing operations influence the newcomers in the labour market, the problems the law intends to address, how the new change in the law is different from when the municipality "kommun" was responsible, and how the law can be discussed based on theories of social capital and weak ties. The method used in this study is from a adductive approach where the research is based on both empirical evidence and existing theory that interact between these two. The results that emerged in our work was that the newcomers within the labour market has been remote, the way the municipality?s addressed the problem did not work and the result of this was a new reform amendment, where a new participant established.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

The aim of my work was, from the point of view from my respondents and literature, to create a picture of why so many highly educated people born abroad don't have an employment that coincides with their education.The question at issue was: How come highly educated people born abroad don't have an employment that coincides with their education from the native country?In my work, I carried out interviews with six highly educated people born abroad that moved to Sweden in the 1990's. In my results and my conclusion I started with the view of the respondents and the literature, linked together to some theories I have found fruitful for my understanding of the respondents' answers.The theoretical starting point for analysis of my work was the human capital theory, the theory of growth, the signal and filter theory and Habermas' theory.The result of my studies show that there are several factors that causes many highly educated people born abroad to have difficulties in getting an employment that coincides with their education. Such factors are weaknesses in the language, the lack of networks within one's profession and the fact that it takes a long time to complement the education..

Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om faktorer i arbetslivet och inkomst utgör en del av villkoret för BMI och psykosomatiska symptom. Vi kan se ett vÀxande fettförakt som blivit normerande i det vÀsterlÀndska samhÀllet, men förÀndrar det villkoren pÄ arbetsmarknaden? Efter att ha studerat tidigare relevant forskning i Àmnet formulerades tre hypoteser: Hypotes 1 Det finns samband mellan BMI och inkomstnivÄ. Hypotes 2 Det finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivÄ och yrkeserfarenhet. Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska symptom beroende pÄ inkomstnivÄ och BMI.

Youth unemployement in Sweden is at an all-time high, a fifth of all university and college students live in poverty and the number of young on welfare is increasing. This study attempts to answer the question of how youth deprivation has been made possible as a consequence of political action, focusing on youth unemployment.I critically examine the role of the Swedish government, the Swedish Labour Organisation (LO), and the various government departments through text analysis, in order to answer the question of how the current discourse on youth position in the labor market. Because youth unemployment is not an isolated phenomena the analysis covers several policy areas, such as education policy, labor market regulation and housing policy. I use discourse theories drawn from Laclau and Mouffe to expose how language is used as an instrument of political power.I conclude that the current situation is a result of policy choices where the young have fallen behind due to lack of political organization. Their situation is not problematized to the required degree and is often explained on an individual level rather than on a structural level..

Syftet Àr att analysera pÄ vilka sÀtt akademikerna kan uppmuntras till att Àndra synen pÄ egenföretagande. Fokus lÀggs pÄ att ta fram förslag pÄ vad som kan göras bÀttre för att underlÀtta för akademikerna vid Karlstads universitet och ge dem insikt i egenföretagarens vÀrld.Arbetsmarknaden för de akademiker som examineras idag Àr inte lika öppen som den var för 15 Är sedan. Parallellt med den försÀmrade arbetsmarknaden ser vi svÄrigheterna i nybildningen av företag. Idag behöver man förhÄllandevis mer kapital, mer kunskap, fler kontakter och dessutom i de flesta fall en sÀregen innovation eller idé för att ha nÄgon chans att lyckas. Trots detta ökar nyföretagandet successivt enligt institutet för tillvÀxtpolitiska studier (ITPS).Universiteten runtom i landet erbjuder olika kurser och utbildningar med entreprenöriell inriktning.

Denna uppsats behandlar kompetensplanering, kompetensanskaffning och intern kompetensutveckling i kunskapsföretag. Vi har sett pÄ kompetensutvecklingen ur tvÄ perspektiv. Dessa perspektiv Àr företagens omgivning och dess strategier. Beroende pÄ hur företagets struktur Àr formad skapas större eller mindre förutsÀttningar för den individuella kompetensutvecklingen. Den kompetensplanering företagen gör pÄverkas i olika stor utstrÀckning av företagets strategier och omgivning.