Under lÄgkonjunkturer Àr det ofta ungdomar som drabbas hÄrdast pÄ arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger pÄ en nivÄ över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lÀgsta Äterfanns i NederlÀnderna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mÀtningar i mars 2012 vÀxt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för NederlÀnderna. Denna uppsats Àmnar att utifrÄn teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jÀmföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa tvÄ lÀnder.Genom en deskriptiv studie av de bÄda lÀndernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsÄtgÀrder finner vi stora skillnader mellan lÀnderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet Àr mer Àn fem gÄnger sÄ stor som NederlÀndernas. Vi fann skillnader mellan de bÄda lÀndernas utbildningssystem och vilka ÄtgÀrdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att lÀnderna drabbats olika svÄrt av den senaste recessionen..

Denna studie har genomförts för att skapa större förstÄelse för hur generation y uppfattas i arbetslivet. Det har gjorts utifrÄn tre teman: Vad som karaktÀriserar generationen, hur man leder dem samt vilka utmaningar organisationerna stÄr inför i och med den nya generationens intÄg pÄ arbetsmarknaden. Detta gjordes genom en kvalitativ studie i form av tre semistrukturerade intervjuer med fyra personer med personalansvar fördelade pÄ tre olika organisationer. Resultatet av studien visar att organisationerna till stor del har negativa uppfattningar av generation y i arbetslivet, men pÄpekar Àven att det till viss del handlar om mognad och att den nya generationen kommer att Àndra sina attityder och vÀrderingar med tiden. Den största utmaningen man sÄg med den nya generationen var att attrahera dem till att vilja jobba i just deras organisation.

Youth unemployement in Sweden is at an all-time high, a fifth of all university and college students live in poverty and the number of young on welfare is increasing. This study attempts to answer the question of how youth deprivation has been made possible as a consequence of political action, focusing on youth unemployment. I critically examine the role of the Swedish government, the Swedish Labour Organisation (LO), and the various government departments through text analysis, in order to answer the question of how the current discourse on youth position in the labor market. Because youth unemployment is not an isolated phenomena the analysis covers several policy areas, such as education policy, labor market regulation and housing policy. I use discourse theories drawn from Laclau and Mouffe to expose how language is used as an instrument of political power. I conclude that the current situation is a result of policy choices where the young have fallen behind due to lack of political organization. Their situation is not problematized to the required degree and is often explained on an individual level rather than on a structural level. .

FriÄrreformen genomfördes i hela Sverige vid Ärsskiftet 2004/05 med tvÄ huvudsyften, att underlÀtta för arbetslösa att komma in pÄ arbetsmarknaden och att erbjuda arbetstagare möjlighet till ledighet. Reformen har vÀckt stort intresse, hos arbetstagare och i media. MÄnga artiklar har skrivits om de positiva effekterna men Àven negativa sidor har lyfts fram. Syftet med denna uppsats Àr att försöka uppnÄ en förstÄelse för de motiv och övervÀgande som ligger bakom valet att ta ut friÄr sett ur ett arbetstagarperspektiv. Syftet Àr ocksÄ att i viss mÄn stÀlla detta mot arbetsgivarens syn pÄ friÄrsledighet.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma dÄ de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bÀttre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshÀlsovÄrd och arbetsmiljö för att stimulera och behÄlla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjÀlper företag att verka konkurrenskraftiga i en förÀnderlig miljö. Dock har det pÄvisats svÄrigheter i att mÀta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen fÄ en bÀttre uppfattning kring investeringens effekt.

Detta Àr ett examensarbete inom Sociologi (C/D) vid LuleÄ Tekniska Universitet med det övergripande syftet: Att undersöka och definiera mÀnniskors upplevelse av trygghet i förhÄllande till sjukförsÀkringen och hur viktig tjÀnstemÀn som möter berörda individer och individerna sjÀlva uppfattat att individens upplevelse av trygghet Àr för rehabilitering till arbete.Det Àr en mycket liten andel personer som blir nekad/fÄr indragen sjukpenning eller utförsÀkras. Men Att risken finns, och att regelverket upplevs svÄrt att förstÄ för det egna konkreta Àrendet gör att upplevelsen av trygghet minskar. Att regelverket förÀndras och vilken praxis som tillÀmpas kan göra det svÄrt för individen att kÀnna tillit till systemet eftersom praxis inte alltid samstÀmmer med regelverket. Samtidigt som reglerna för sjukskrivning harförÀndrats sÄ att fler sjukskrivna förlorar sina arbeten, har arbetsmarknaden förÀndrats vilket kan göra det Ànnu svÄrare för den med begrÀnsad arbetsförmÄga eller sjukskrivningshistorik att finna nytt arbete.Studien har en teoretisk grund utifrÄn Anthony Giddens Modernitet och sjÀlvidentitet och Ulrich Beck RisksamhÀllet men ocksÄ senare sociologisk forskning gjord av Daniel Melén SjukförsÀkringssystemet och andra relevanta artiklar, böcker och aktuella studier bland annat SocialförsÀkringsrapporter.Studien Àr genomförd under hösten 2014 och omfattar 13 intervjuer med tjÀnstemÀn inom Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan, Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet samt personer som inte yrkesmÀssigt möter sjukskrivna, hÀlften av alla informanterna har egen erfarenhet av lÀngre sjukskrivning. Urvalet inför intervjuerna har gjorts med en kombinationav subjektivt urval och snöbollsurval.I denna studie framgÄr det att trygghet rörande individens ekonomi Àr av stor betydelse för en gynnsam rehabilitering och ÄtergÄng i arbete/att klara av att hantera förÀndringar och vara förÀndringsmotiverade.

Stress och trÀning Àr ett omdiskuterat fenomen bland mÀnniskor, i media och i reklam i dagens samhÀlle. Allt fler mÀnniskor studerar ocksÄ pÄ universitet och högskolenivÄ för att lyckas ta sig in pÄ arbetsmarknaden. PÄ högskolenivÄ krÀvs det stor ambition av individen för att klara av de krav som finns. VÄr studie vill öka förstÄelsen för hur unga högskolestudenter upplever stress samt hur deras fysiska trÀning kan vara ett verktyg för stresslindringen och identitetsskapandet. Socialpsykologiska teorier om identitetsskapande i ett senmodernt samhÀlle var utgÄngspunkten för att belysa fenomenet.

This qualitative study investigates the conditions on the labour market for disabled people by examining which factors and processes contribute to disabled peoples inclusion to, or exclusion from the open labour market. Stigmatisation is also used as an analytical tool to better understand the exclusion of disabled people from the open labour market. The material to this study is drawn from qualitative interviews with the employees of the Swedish Employment Agency which specialises in supporting disabled people to find employment.  In conclusion, disabled people face several barriers which makes them more susceptible to become excluded from the open labour market. Such excluding barriers include a demand for high efficiency and productivity from employers, bigger cooperation?s and public organisations unwillingness to employ disabled people and prejudices from employers, especially against people with psychiatric disabilities. The employees of the Swedish Employment Agency suggest that they would be able to work more efficiently to help disabled people find employment if they had to do less administrative work, and would be able to work with fewer clients per employee.

UndersökningsomrÄdet i detta examensarbete Àr karriÀrcoaching och studie- och yrkesvÀgledning. Inom dessa bÄda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som anvÀnds och pÄ vilket sÀtt yrkesverksamma vÀgledare och karriÀrcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks ocksÄ, detta för att fÄ kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna pÄ arbetsmarknaden men ocksÄ för att uppmÀrksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkÀtundersökning med 115 studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom bÄde vÀgledning och karriÀrcoaching. Syftet med enkÀtundersökningen var att fÄ en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriÀrcoaching hos dessa studenter och om de önskade fÄ mer kunskap i omrÄdet.

BÄde officiell statistik och talet kring ungdomsarbetslöshet har i vÄr studie visat sig stÀmma överens dÄ olika empirikÀllor talar för en hög arbetslöshet och lÄg sysselsÀttningsgrad hos de unga (16-24 Är) i Göteborgs kommuns stadsdelar Angered, Gamlestaden och Hisingen. Det Àr ocksÄ dessa stadsdelar vi har undersökt dÄ vi har utfört kvalitativa intervjuer med bÄde arbetsförmedlare som Àr verksamma inom ungdomsgrupperna vid de respektive Arbetsförmedlingarna samt arbetssökande unga.Syftet med vÄr studie Àr att studera hur unga arbetssökande och arbetsförmedlare gör diskursiva framstÀllningar kring ungdomsarbetslösheten samt kring ungas identitetsskapande och olika möjligheter utifrÄn deras olika sociala samanhang. I resultatdelen presenteras en analys gÀllande hur det diskursviva talet kan bidra till att kategorisera och positionera unga pÄ arbetsmarknaden och i samhÀllet. Vi har utgÄtt frÄn ett diskurspsykologiskt och socialkonstruktionistiskt förhÄllningssÀtt i utförandet av vÄr diskursanalys (som presenteras i analyskapitlet). Detta innebÀr att vi har studerat hur diskurser om unga arbetssökande transformeras och/eller reproduceras samt hur de diskursiva ordningarna skapas i olika sociala kontexter.

Generation Y gör sitt intÄg pÄ arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det Àven skapats nya krav, förvÀntningar och förutsÀttningar för dagens arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förÀndra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som pÄverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gÀller lojalitet. Sex personer frÄn samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar lÀnge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med nÄgot till organisationen.

Studiens avsikt vara att studera huruvida mÀnniskor tar hÀnsyn till utseendet vid personbedömningar som gÀller egenskaper och kompetenser vilka inte pÄverkas av utseendet. Vidare Àven undersöka vilka de rÄdande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva mÀnniskor Àr. HÀr undersöktes Àven eventuella kön och Älderskillnader.Totalt bestÄr studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" Äldersgruppen och 129 Àldre vuxna tillhörande den "Àldre" Äldersgruppen. Deltagarna fick med hjÀlp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrÄn nio st.

Vad innebÀr dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppvÀxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrÄn studenters syn pÄ dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen Ät om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien Àr 200 enkÀter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens Àr beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppvÀxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande Àr vÀl förankrade i arbets- och familjeliv.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för att stödja personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i att erhÄlla anstÀllning. Fem personal som stödjer personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i processen att erhÄlla anstÀllning samt fyra personer som tar emot stöd avseende detta har intervjuats. Materialet har bearbetats utifrÄn en induktiv tematisk analysmetod med empowerment som teoretisk ansats. Huvudresultatet visade att det var viktigt att genomföra individuellt anpassad kartlÀggning samt stödja utifrÄn motivation. Handledaren bör arbeta med inkludering, ta parti för personer med intellektuell funktionsnedsÀttning, utveckla personens förmÄgor och sjÀlvmedvetenhet.

I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för Ären 2008 till 2010. Syfte Àr att titta pÄ hur integrationspolitiken Àr organiserad, vilka beskrivningar och förestÀllningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan fÄ i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgÄngspunkten Àr diskursteori dÀr fokus ligger pÄ sprÄket och hur förestÀllningar om verkligheten organiseras. I studien pÄvisas hur integrationspolitiken bygger pÄ en förestÀllning om ett homogent och harmoniskt samhÀlle. ?Utanförskap? och ?mÄngfald? upprÀttas som yttre grÀnser för samhÀllet och som hot mot ordningen.