VÄrt Àmnesval Àr den problematik som det moderna samhÀllet idag för med sig vilket kantas av snabba förÀndringar inom utbud och efterfrÄgan pÄ arbetskraft. Detta leder till alltfler byten av karriÀr samt konsekvenser av arbetslöshet för den enskilda individen. Den traumatiska kris som individen hamnar i vid uppsÀgning pÄverkar ofta sjÀlvbilden negativt. Privata aktörer sÄsom Trygghetsfonden TSL ökar pÄ arbetsmarknaden och ger individen ett komplement till Arbetsförmedlingens brist pÄ stöd. Syftet med studien var att undersöka vilka funktioner omstÀllningsprogrammet har för individen efter uppsÀgning.

Som grafisk formgivare kan du bredda din kunskap och kompetens för att bli mer eftertraktad pÄ arbetsmarknaden och en av de vÀgar du kan gÄ Àr att lÀra dig om mönster och mönsterdesign. Detta kandidatarbete tar upp grunderna i hur en mönsterdesignprocess kan se ut och vad man som mönsterdesigner bör tÀnka pÄ och ha i Ätanke nÀr man skapar mönster. Vi stÀrker det vi har kommit fram till under vÄr teoridel med en produktionsdel dÀr vi tillÀmpar det vi kommit fram till, vi stÀrker det Àven genom en undersökning bland mönsterdesigners som arbetar aktivt med mönsterdesign idag. Under produktionen i detta kandidatarbete har vi skapat mönster dÀr vi har haft i Ätanke de olika aspekter som man som grafisk formgivare och mönsterdesigner bör tÀnka pÄ, vi har Àven kommit fram till hur dessa aspekter kan pÄverka varandra och det slutgiltiga mönstret..

BAKGRUND: I samband med att industrialismen tog fart i början av 1900-talet blev det en tydlig uppdelning mellan mĂ€n och kvinnors sysslor, kvinnorna ansvarade för hushĂ„llssysslorna medan mĂ€nnen försörjde hushĂ„llet (Löfström, 2005). Även de demokratiska rĂ€ttigheterna i Sverige skiljdes Ă„t, kvinnor fick allmĂ€n röstrĂ€tt Ă„r 1919 till skillnad frĂ„n mĂ€nnen som fick allmĂ€n röstrĂ€tt Ă„r 1907 (NE, 2011a; NE, 2011b). Kvinnors möjligheter pĂ„ arbetsmarknaden har dock förbĂ€ttrats med tiden, idag Ă€r det 72 % av de arbetsföra kvinnorna och 76 % av de arbetsföra mĂ€nnen pĂ„ arbetsmarknaden (SCB, 2011). Den tydliga uppdelningen mellan mĂ€n och kvinnors sysslor och rĂ€ttigheter i början av 1900-talet har dock gjort att vi idag lever i en könsindelad arbetsmarknad (Löfström, 2005). Att vi lever i en könsindelad arbetsmarknad syns tydligt inom byggbranschen, en bransch dĂ€r det Ă€r 4 % kvinnor och 96 % mĂ€n pĂ„ chefsposterna (SCB, 2008).

SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.

I denna uppsats har vi undersökt Àmnet personal branding. Inom personal branding har vi studerat hur rekryteringsföretaget ser pÄ detta omrÄde men Àven vilka faktorer de tycker Àr viktiga för att skapa ett personal brand, samt om det Àr möjligt i en arbetsrelaterad situation att dra nytta av sitt personal brand och pÄ sÄ sÀtt skapa fördelar gentemot sina konkurrenter. Vi tycker detta omrÄde Àr viktigt att studera dÀrför att det Àr ett relativt nytt Àmne/ begrepp. DÄ vi lever i ett mer individualistiskt samhÀlle och konjunkturen skiftar samt att konkurrensen hÄrdnar pÄ arbetsmarknaden tycker vi det Àr viktigt att undersöka olika alternativa medel som kan vara till hjÀlp i sökandet pÄ det nya jobbet. Vi valde dÀrför att studera Priens (1992) modell över anstÀllningsförloppet för att fÄ en bÀttre förstÄelse för rekryteringens olika delmoment men Àven för att kunna identifiera i vilka arbetsprocesser man kan förmedla sitt personal brand.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) Àr lÀttja en obenÀgenhet hos mÀnniskor att utföra arbete. ObenÀgenhet till arbete Àr nÀr man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. LÀttja Àr ett relativt outforskat fenomen pÄ arbetsmarknaden och ett svÄrt begrepp att definiera. Arbetstagare som Àgnar sig Ät lÀttja Àr nÄgot som vi insett förekommer i de flesta organisationer. LÀttja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svÄrt att hantera.

Att studera de ekonomiska effekterna av migration Àr tyvÀrr ett för stort Àmne för den Àr uppsatsen sÄ vi har valt ut vissa delar av detta Àmne att studera och i möjlig mÄn undersöka hur dessa effekter pÄverkar Sverige. De effekter som behandlas Àr effekter pÄ tillvÀxt för utvandrarlÀnder nÀr högutbildade emigrerar och hur invandrarlandets arbetsmarknad pÄverkas av immigration. Vi har undersökt bÄde teoretisk och empirisk litteratur och sedan jÀmfört slutsatser som dragits pÄ internationella data med de förhÄllanden som rÄder för Sverige. VÄra slutsatser Àr att en liten utflyttning av högutbildad arbetskraft kan medföra en positiv effekt pÄ humankapitalsnivÄn i ett utvecklingsland under vissa omstÀndigheter. Effekterna pÄ arbetsmarknaden i invandrarlandet Àr omtvistade men enligt de senaste empiriska undersökningarna medför en högre invandrartÀthet i en yrkesgrupp negativ pÄverkan för arbetskraften i denna yrkesgrupp.yrkesgrupp..

This thesis examines the Swedish labour market with a focus on the immigrant part off the population. There are big differences between the immigrant and particular non-European immigrant part off the population and native Swedes. In the first part off this thesis I will show that immigrants in Sweden have a higher rate of unemployment, lower rate off employment, lower wage incomes, higher risk off unemployment and are overrepresented in low skilled, low status jobs. Even when controlling for different factors such as education level, knowledge in the Swedish language, age etc. a big gap remains.

Sverige Àr idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt omrÄde. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgÄngspunkt. Undersökningen genomfördes pÄ personalvetaralumner frÄn UmeÄ universitet som varit yrkesverksamma högst tre Är.

Denna uppsats handlar om studieval. Studien baserar sig pÄ tolv kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med förstaÄrsstudenter pÄ Halmstad Högskola frÄn utbildningsprogrammen AffÀrssystem inriktning företagsekonomi och Statsvetenskap inriktning politisk kommunikation. De centrala frÄgestÀllningarna i denna studie Àr för det första vilka övervÀganden som styr studenter till att vÀlja att studera pÄ en högre utbildning och pÄ en specifik utbildning. För det andra handlar uppsatsen om vilka vÀrderingar som speglas i individens studieval samt för det tredje, huruvida individen upplever val och vÀrderingar som personliga respektive pÄverkade av omgivningen. För att nÀrma sig dessa frÄgestÀllningar studeras studenters vÀrderingar, attityder och förhÄllande till den egna omgivningen.

Som grafisk formgivare kan du bredda din kunskap och kompetens för att bli mer eftertraktad pÄ arbetsmarknaden och en av de vÀgar du kan gÄ Àr att lÀra dig om mönster och mönsterdesign. Detta kandidatarbete tar upp grunderna i hur en mönsterdesignprocess kan se ut och vad man som mönsterdesigner bör tÀnka pÄ och ha i Ätanke nÀr man skapar mönster. Vi stÀrker det vi har kommit fram till under vÄr teoridel med en produktionsdel dÀr vi tillÀmpar det vi kommit fram till, vi stÀrker det Àven genom en undersökning bland mönsterdesigners som arbetar aktivt med mönsterdesign idag. Under produktionen i detta kandidatarbete har vi skapat mönster dÀr vi har haft i Ätanke de olika aspekter som man som grafisk formgivare och mönsterdesigner bör tÀnka pÄ, vi har Àven kommit fram till hur dessa aspekter kan pÄverka varandra och det slutgiltiga mönstret..

Brytpunkter innebÀr skiften mellan olika sysselsÀttningar och omrÄden pÄ utbildnings- och arbetsmarknaden. För att hantera en brytpunkt anvÀnder individen olika rutiner. Syftet med studien Àr att studera sex kvinnors berÀttelser om brytpunkter och rutiner i karriÀren. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vid bearbetningen och analysen av kvinnornas berÀttelser har en hermeneutiskt ansats anvÀnts.

Uppsatsen utgÄr frÄn det moderna samhÀllets tro pÄ den rationella individen och pÄ en liberal frihetskatalog bestÄende av sÄvÀl ekonomiska, sociala, kulturella rÀttigheter och medborgerliga, politiska rÀttigheter. UtifrÄn denna teoriram belyser uppsatsen hur vi kan förstÄ kollektivavtalens rationalitet och funktion samt kopplar dessa till de mÀnskliga rÀttigheterna. Ett kollektivavtals huvudsakliga syfte och rationalitet kan kort beskrivas som att det reglerar arbetsmarknaden utan statligt inflytande och pÄ en sÄdan nivÄ att sÄvÀl kapitalismen som arbetskraften ges en möjlighet att överleva, reproducera sig och bli starkare. Genom att detta sker utan statliga ingripande sÄ riskerar inte heller staten att drabbas negativt vid missnöje med anstÀllnings och arbetsvillkoren, men fÄr ÀndÄ in de skattemedel som behövs för att fylla den liberala frihetskatalogen med ett sÄdant innehÄll att de mÀnskliga rÀttigheterna kan hamna pÄ en hög nivÄ..

Abstract Vi lever i ett samhÀlle dÀr arbetsmarknaden stÀndigt utvecklas och aktörerna pÄ arbetsmarknaden blir allt fler. Vi har valt att belysa begreppet mÄngfald och anledningen till att vi valde att studera mÄngfald Àr att inom svensk forskning berörs knapp mÄngfaldsfrÄgor. Vi har valt att studera mÄngfald utifrÄn ett ledarskapsfilosofiskt perspektiv, teorin Diversity Management. Organisationen som vi har valt att undersöka Àr Skatteverket. VÄr förförstÄelse Àr att flera företag belyser begreppet mÄngfald i och med att vi lever i ett land med mÄnga olika nationaliteter.

Det traditionella anstÀllningssystemet som lÀnge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmÀrks av fler tidsbegrÀnsade och otrygga anstÀllningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fÄtt en ny innebörd.  Traditionellt sett innebar lojalitet att anstÀllda troget stannade kvar i organisationen, men förÀndringarna pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda istÀllet blivit mer lojala mot sig sjÀlva. Detta innebÀr att anstÀllda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istÀllet för att vara kvar i samma organisation och hÄlla hÄrt i den anstÀllning man har. PÄ sÄ vis kan organisationer idag ses som sprÄngbrÀdor som anstÀllda anvÀnder sig av för att komma vidare till nÀsta jobb. Denna förÀndring pÄverkar inte bara organisationerna utan fÄr Àven konsekvenser pÄ bÄde individ och samhÀllsnivÄ.