SÄ kallad organisatorisk rÀttvisa kan pÄverka anstÀlldas arbetstillfredstÀllelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att fÄ en större förstÄelse för hur organisatorisk rÀttvisa upplevs av individer pÄ arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, Ätta kvinnor och sex mÀn, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rÀttvisa kan upplevas som svÄrt att uppnÄ dÄ det Àr kontext- och personberoende men att rÀttvisa bland annat kan skapas genom att alla anstÀllda behandlas lika samt att alla fÄr vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.

Äldre yrkesverksamma Ă€r en ökande grupp pĂ„ arbetsmarknaden. Det Ă€r inte ovanligt att stereotypa uppfattningar kring denna grupp resulterar i Ă„ldersdiskriminering. Det Ă€r Ă€ven kĂ€nt att mĂ€nniskor förĂ€ndras, bĂ„de till det bĂ€ttre och sĂ€mre, genom Ă„ren och att detta pĂ„verkar individens yrkesutövande. Sex grundskolelĂ€rare intervjuades med syftet att beskriva och förstĂ„ hur de ser pĂ„ Ă„ldrandet, pensionen, hur de upplever att de utvecklats under Ă„ren samt hur de upplever att omgivningen ser pĂ„ dem. Erfarenheter ansĂ„gs vara det mest positiva med att vara Ă€ldre medan distansen till eleverna var det negativa.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

NÀr konkurrensen pÄ arbetsmarknaden ökar sÄ krÀvs det en funktionell strategi hos företagen för att behÄlla kvar kompetent personal inom organisationen. Genom att motivera de anstÀllda med tydliga mÄl och klara visioner skapas goda förutsÀttningar för ett bra arbetsklimat. Syftet med studien var att undersöka hur fem medarbetare i ett spelutvecklingsföretag upplever motivationsstrategins konstruktion, funktion och inverkan. En hermeneutisk metodansats valdes och data samlades in genom fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna transkriberades, kodades och analyserades med hjÀlp av Atlas.ti och NCT-modellen.

Trots att Sverige har kommit lÄngt med sitt jÀmstÀlldhetsarbete Àr arbetslivet fortfarande inte jÀmstÀllt. SamhÀllet prÀglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebÀr av att mÀn och kvinnor hÄlls isÀr och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebÀr den att kvinnan Àr underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta Àr kulturellt betingat och uppfattas dÀrför som nÄgot naturligt.

AbstraktPÄ dagens globala och konkurrensutsatta arbetsmarknad stÀlls höga krav pÄ att individen sjÀlv ska ta allt mer eget ansvar för sin sysselsÀttning. DÀrmed stÀlls det krav pÄ att medborgare utvecklar sig sjÀlva och sin kompetens för att bli attraktiva pÄ arbetsmarknaden. Dessa krav kan sammanfattas i det aktuella begreppet anstÀllbarhet. En grundförutsÀttning för att anstÀllbarhet ska fungera och skapa vÀlfÀrd Àr att stat och företag ger goda möjligheter för individen att öka sin anstÀllbarhet. Samtidigt som anstÀllbarhetsdiskursen vÀxer har en expansion skett av alternativa former för arbete, sÄsom inom den vÀxande bemanningsbranschen vilken blivit en allt viktigare del av arbetsmarknaden.

Abstract Vi lever i ett samhÀlle dÀr arbetsmarknaden stÀndigt utvecklas och aktörerna pÄ arbetsmarknaden blir allt fler. Vi har valt att belysa begreppet mÄngfald och anledningen till att vi valde att studera mÄngfald Àr att inom svensk forskning berörs knapp mÄngfaldsfrÄgor. Vi har valt att studera mÄngfald utifrÄn ett ledarskapsfilosofiskt perspektiv, teorin Diversity Management. Organisationen som vi har valt att undersöka Àr Skatteverket. VÄr förförstÄelse Àr att flera företag belyser begreppet mÄngfald i och med att vi lever i ett land med mÄnga olika nationaliteter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför elever skolkar frÄn skolidrotten. I gymnasiet Àr det i genomsnitt 8% av eleverna som har hög frÄnvaro. FrÄnvaron kan leda till att eleverna fÄr en negativ syn pÄ fysisk aktivitet och att det bildar handlingsmönster som i framtiden leder till fysisk inaktivitet. Detta kan fÄ konsekvenser för samhÀllet dÄ fysisk inaktivitet leder till övervikt som i sin tur leder till följdsjukdomar sÄsom diabetes typ 2 och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Sjukskrivningar, rehabiliteringar och dylikt betyder frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och Àr kostsamt för samhÀllet.

Arbetsmarknaden i Sverige har under de senaste decenniernaförÀndrats. Organisationer som tidigare drivits i offentlig regi harfÄtt nya driftsformer. Detta gÀller bland annat sjukvÄrden dÀr detskett bolagiseringar och privatiseringar. Det finns en delundersökningar om organisationsförÀndringars inverkan pÄpersonalen men inte lika mycket om hur olika personalgrupper pÄolika hierarkiska nivÄer inom samma organisation pÄverkas iförhÄllande till varandra. För att undersöka detta anvÀndesmaterial frÄn en longitudinell studie vid S:t Görans sjukhus somprivatiserades.

Bemanningsbranschen har eskalerat under 2000-talet och Àr hÀr för att stanna. Branschen Àr enorm och avser att underlÀtta samhÀllets arbetssituation. För mÄnga unga Àr det den första sprÄngbrÀdan in pÄ arbetsmarknaden. ArbetstillfredsstÀllelse och motivation Àr en viktig aspekt att ta till vara pÄ i rekryterarnas vardag för att kontinuerligt behÄlla den goda atmosfÀren. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som Àr utmÀrkande för rekryterarnas arbetstillfredsstÀllelse.

Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn pÄ arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta pÄverkar deras anstÀllningsbarhet. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet hÄller deltagarna sig sjÀlva som frÀmst ansvariga för arbetslösheten. Synen pÄ arbetspraktik Àr generellt sett god, men det framhÄlls att arbetspraktiken Àr i behov av förbÀttringar. AnstÀllningsbarhet likstÀlls med att hÄlla sig attraktiv pÄ arbetsmarknaden och att sjÀlva ansvara för framgÄng och motgÄng, vilket kan hÀrledas till individualiseringsteorin.

Individuell lönesÀttning Àr idag det dominerande lönesystemet bÄde inom privat och offentlig sektor. Trots det Àr dess effekt relativt outforskad. En allmÀn förestÀllning Àr att det Àr ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesÀttning fungerar som motivation för individen, om motivationen pÄverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet fÀrgas av jÀmstÀlldhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom frÄn en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att Àven andra faktorer i arbetet motiverar och ibland Àr viktigare.

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .