Rekrytering Àr ett aktuellt Àmne pÄ arbetsmarknaden detta för att rekryteringar sker dagligen i organisationer. Att rekrytera fram rÀtt person Àr viktigt dÄ personalen Àr organisationens frÀmsta resurs. RÀtt kompetens, kvalifikationer och erfarenheter hos kandidaten stÀrker organisationens position pÄ marknaden. Syftet med rekryteringsprocesser Àr att finna organisationens frÀmsta resurs och dÀrför ses rekryteringsprocessen som en ÄtgÀrd för att uppfylla organisationens behov.Denna studie behandlar ÀmnesomrÄdet rekrytering och dess applicering pÄ marknaden. Vi har samlat in vÄrt empiriska material genom intervjuer med rekryteringskonsulter frÄn tvÄ bemanningsföretag och en kommun.

Tre organisatoriska (inflytande, karriÀrsutveckling, organisationsstorlek) och tre individuella (anstÀllningsotrygghet, utbildningsnivÄ, anstÀllningstid) variablers samband med organisationssamhörighet undersöktes i studien. Syftet var att utveckla kunskapen kring vad som pÄverkar organisationssamhörighet pÄ den svenska arbetsmarknaden. Befintliga data (N=2295) i form av svar frÄn telefonintervju samt enkÀt frÄn yrkesverksamma individer i Sverige mellan 25 och 50 Är, varav 51 % mÀn, analyserades. Resultatet visade pÄ signifikant samband för inflytande och karriÀrsutveckling gentemot organisationssamhörighet, men inte för de övriga variablerna. Förklarad varians för studien var 11 %.

För fyrtio Är sedan stiftades lag (1974:12) om anstÀllningsskydd. DÀrefter utarbetades lagen och ersattes senare av en nyare version. Lagen har till syfte att skydda den svagare parten pÄ arbetsmarknaden, arbetstagaren. För att LAS ska bli tillÀmplig krÀvs att ett anstÀllningsavtal föreligger mellan parterna. Det finns sÄledes flera arbetsrÀttsliga situationer som inte regleras av LAS.

Som snart nyutexaminerade vÀcktes vÄrt intresse att studera hur konkurrenskraftiga nyutexaminerade personalvetare Àr pÄ arbetsmarknaden idag. Enligt en enkÀtundersökning vid Göteborgs Universitet bland tidigare personalvetarstudenter ansÄg över 80 % av studenterna att de har en tillrÀcklig eller mer Àn tillrÀcklig kompetens i förhÄllande till sina arbetsuppgifter. DÀremot önskade majoriteten av de tidigare studenterna att Personalvetarprogrammet bör kompletteras med mer praktisk anknytning som t.ex. en praktiktermin. Uppgifterna kan tyckas vara motsÀgelsefulla och vi önskar dÀrför bringa klarhet i arbetsgivares kompetenskrav Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en större förstÄelse kring vilka förestÀllningar som Àr framtrÀdande i arbetsgivares krav pÄ personalspecialisters kompetens.

Syftet med denna uppsats var att genom en operationalisering av David Beethams legitimitetsteori utreda om bemanningsavtalet har legitimitet. Efter operationalisering av legitimitetsteorin och presentation av bemanningsavtalet och dess aktörer, lagar och domar som alla pÄverkar legitimiteten sÄ fann jag att det fanns legitimitet i avtalet, men att den kom med restriktioner. DÄ tjÀnstedirektivet och Lavaldomen pÄverkar den svenska lagstiftningen och anvÀndandet av svenska kollektivavtal som norm pÄ den svenska arbetsmarknaden, sÄ har kollektivavtalen i allmÀnhet tappat mark, speciellt med restriktioner pÄ anvÀndandet av strejkrÀtten, och bemanningsavtalet som berör mycket av den internationella arbetskraften Àr inget undantag. BehÄllningen av legitimiteten i detta unga avtal Àr att trots lÄg facklig anslutning, sÄ omfattar avtalet ÀndÄ alla LO:s medlemmar, vars medlemsantal Àr stort och bidrar till legitimiteten hos det branschöverskridande avtalet..

I studien undersöks situationen för de yngre akademiskt utbildade - som enligt min definition Àr högst 35 Är ? vad gÀller utsikterna pÄ arbetsmarknaden. Det gör jag dels genom att studera arbetsmarknadslÀget för dessa akademiker i riket dels genom att undersöka hur tre unga akademiker upplevt/upplever sin arbetslöshet. Resultat I bygger pÄ utredningar och statistik som gÀller yngre akademikers etablering pÄ arbetsmarknaden, i vilken utstrÀckning de drabbas av arbetslöshet samt skillnader mellan mÀn/kvinnor och mellan olika yrkesgrupper. Hur myndigheterna behandlar frÄgor om dimensionering av den högre utbildningen tas ocksÄ upp.

Arbetslösheten Àr ett stort problem i dagens samhÀlle bÄde för samhÀllet och för flertalet av dem som hamnar utanför arbetsmarknaden. Det finns bÄde fördomar och myter om hur de arbetslösas situation ser ut och hur denna grupp upplever sin situation. Forskning visar pÄ att de arbetslösas upplevelser pÄverkas starkt av ekonomisk pÄfrestning och skamgörande erfarenheter bland flera andra pÄverkande faktorer.Syftet i studien Àr att undersöka hur ett antal arbetslösa ungdomar upplever sin situation och vilka konsekvenser arbetslösheten har för dem. Dessutom har studien som syfte att skapa en inblick i och förstÄelse för vad det Àr som gör att arbetslösa ungdomar upplever sin situation sÄ olika ifrÄn individ till individ.Genom en kvalitativ studie med en explorativ ansats har fem arbetslösa ungdomar mellan 22-30 Är blivit intervjuade. Dessa intervjuer har med hjÀlp av sociologiska utgÄngspunkter sÄ som Jahodas teori om manifesta och latenta funktioner av arbetet, Ezzys tre huvudtyper av reaktioner pÄ arbetslöshet samt Starrins ekonomi-skam modell skapat en större förstÄelse för de arbetslösa ungdomarnas upplevda konsekvenser av utanförskapet pÄ arbetsmarknaden och hur det kommer sig att arbetslöshetens konsekvenser upplevs olika frÄn individ till individ.

Syftet med denna undersökning Àr att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebÀr i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det sÄg ut tidigare pÄ arbetsmarknaden och Sveriges lagar angÄende förÀldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som Àr förmÄgan att hantera bÄde arbetssfÀren och icke-arbetssfÀren utan att nÄgon av sfÀrerna tar över eller sÀtter press pÄ den andra. VÄrdkapital Àr Àven ett viktigt begrepp i denna undersökning och det stÄr för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, Àldre eller sjuka familjemedlemmar.

Syftet med denna undersökning Àr att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebÀr i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det sÄg ut tidigare pÄ arbetsmarknaden och Sveriges lagar angÄende förÀldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som Àr förmÄgan att hantera bÄde arbetssfÀren och icke-arbetssfÀren utan att nÄgon av sfÀrerna tar över eller sÀtter press pÄ den andra. VÄrdkapital Àr Àven ett viktigt begrepp i denna undersökning och det stÄr för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, Àldre eller sjuka familjemedlemmar.

FörĂ€ndringarna pĂ„ arbetsmarknaden har lett till en ökadkĂ€nsla av anstĂ€llningsotrygghet för arbetskraften.(Hartley,Jacobson, Klandermans, & van Vuuren, 1991) Syftet med denhĂ€r studien var att undersöka om ett internt kontrollokus ochfrivillighet för anstĂ€llningsformen samt yrket samverkar föratt ge mindre anstĂ€llningsotrygghet. Även variablernafrivillighet, kontrollokus, anstĂ€llningsbarhet samt ett pardemografiska variabler undersöktes för att prediceraanstĂ€llningsotrygghet. Urvalet bestod 69 stycken lokalvĂ„rdaresvarade som pĂ„ enkĂ€ten. Den multipla hierarkiskaregressionsanalysen visade att ett internt kontrollokus ochfrivillighet inte samverkar för att ge lĂ€gre anstĂ€llnings-otrygghet . DĂ€remot framkom att Ă„lder, vĂ„rdnadsform ochkontrollokus kunde predicera anstĂ€llningsotrygghet.Resultaten beror troligen pĂ„ att variabeln frivillighet ensaminte gav mindre anstĂ€llningsotrygghet, vilket kan ha berott pĂ„att urvalsgruppen var homogen vad det gĂ€ller bland annatĂ„lder, kön och anstĂ€llningsform. .

Syftet med studien Àr att undersöka mÄluppfyllelsen av etableringsreformen, som trÀdde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrÄn de uttalade mÄlsÀttningarna i regeringens proposition 2009/10:60 NyanlÀnda invandrares arbetsmarknadsetablering ? egenansvar med professionellt stöd. DÀrutöver belyses vilka hinder som finns för mÄlens uppfyllelse. Studien baseras pÄ rapporter och andra dokument frÄn offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data.

SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.

Denna uppsats har som mÄlsÀttning att pÄ ett enkelt och överskÄdligt sÀtt redogöra för den gÀllande rÀtten som finns inom omrÄdet kritikrÀtt, uppsatsen bygger till stor del pÄ den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom omrÄdet. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen Àven andra rÀttskÀllor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsÀttningar som finns pÄ den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör bÄde begrÀnsar och möjliggör kritik frÄn arbetstagaren mot arbetsgivaren. OmrÄden som tas upp i uppsatsen Àr bland annat sekretess, allmÀnhetens intresse, lojalitetsplikt och anonym kritik.

Bakgrund: Avregleringen av Arbetsförmedlingens monopol 1993 förÀndrade den svenskaarbetsmarknaden nÀr nya anstÀllningsformer tillkom och traditionella tillsvidareanstÀllningar blevfÀrre. Liksom övriga delar pÄ arbetsmarknaden Àr konkurrensen mellan arbetssökande idag storocksÄ inom bemanningsbranschen. Det Àr dÀrför av intresse att undersöka.Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vad som krÀvs för att betraktas som anstÀllningsbarinom bemanningsbranschen ur ett arbetsgivar- och ett arbetstagarperspektiv. FöljandefrÄgestÀllningar har formulerats: ?Vilka kompetenser, livsbetingelser och egenskaper behövs hosen arbetssökande för att betraktas som anstÀllningsbar pÄ ett bemanningsföretag?? samt ?Vilkaskillnader finns det mellan arbetstagarens och arbetsgivarens syn pÄ anstÀllningsbarhet??Tidigare forskning och teori: Det finns fÄ studier kring anstÀllningsbarhet inom justbemanningsbranschen.

NÀr efterkrigstidens baby boom trÀdde in pÄ arbetsmarknaden har det varit allt intressantareatt studera hur olika demografiska grupper pÄverkar arbetsmarknadsprestationerna för denegna och omringande kohorter. I det hÀr arbetet testas hur de varierande kohorterna frÄn 40-talet till slutet av 60-talet har pÄverkat löneprofilerna. Datan som anvÀnds kommer frÄn enlongitudinell databas som tÀcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar attkohortstorlek har signifikant effekt pÄ de genomsnittliga löneprofilerna. De som Àr födda i enstor kohort och i en uppgÄng till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler Ànde födda i en nedgÄng och i en liten kohort.