Sök:

Sökresultat:

792 Uppsatser om Ta tillvara pć mat - Sida 38 av 53

Urban ÄteranvÀndning : JÀrnvÀgsverkstÀderna i Malmö

MÄnga Àldre industriomrÄden har genomgÄtt en omvandling för att möta dagens behov, men samtidigt har platsernas sjÀl och historia bevarats genom ÄteranvÀndning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergÄng frÄn en stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad, vilket gör gamla industriomrÄden aktuella för nya anvÀndningsomrÄden. Eftersom Malmös invÄnarantal stÀndigt ökar, krÀvs det att mark inom staden utnyttjas för ny bebyggelse. JÀrnvÀgsverkstÀderna i nordöstra Malmö Àr ett Àldre industriomrÄde frÄn förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden, men med tiden har förutsÀttningarna Àndrats. Förr dominerades de stora ytorna av jÀrnvÀgstrafik och industrier som utnyttjade tÄgförbindelsen, men med tidens gÄng har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda utvecklingsmöjligheter.

Omsorg och lÀrande. En intervjustudie om hur tre förskollÀrare resonerar kring omsorg och den fysiska beröringens betydelse för barns lÀrande och utveckling

BAKGRUND:Förskolan skall lÀgga grunden för barns möjligheter till ett livslÄngt lÀrande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lÀrandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen Àr dÀrför en viktig förutsÀttning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskollÀrare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lÀrande och utveckling.Studien avser att besvara frÄgestÀllningarna: Hur beskriver förskollÀrarna relationen mellanomsorg och lÀrande? Hur uttrycker sig förskollÀrarna ifrÄga om hur de anvÀnder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskollÀraresom Àr yrkesverksamma inom tvÄ kommunala förskolor i en kommun i HallandslÀn. Urvalet Àr gjort utifrÄn principen för tillgÀnglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder pÄ att förskollÀrarna anvÀnder beröring relaterattill sÄvÀl omsorg som lÀrande.

Guldklockan KlÀmtar ? En studie om kompetensbevaring i samband med generationsskifte

Generationsskiftet pÄ arbetsmarknaden har under ett antal Är fÄtt stor plats i media. De sÄkallade 40-talisternas dramatiska uttrÀde frÄn arbetsmarknaden förutspÄs föra med sigoroande konsekvenser. Media har belyst nÄgra av de konsekvenser som vÀntas komma,bland annat arbetarbrist och försörjningsbörda, men vi har valt att ta fasta pÄ denkompetensdrÀnering som skiftet skulle kunna innebÀra. Bank- och finansvÀrlden Àr enkompetensstark bransch dÀr individuell reell kompetens utgör en nyckelfaktor vilket kangöra att de kan drabbas hÄrt. Ytterligare en faktor att ta med i ekvationen Àr att mÄnga iden hÀr branschen tillhör den Àldre generationen.

Energilagring för företag i Finland

Förnybara energikÀllor som vindkraft och solenergi Àr numera vÀletablerade energikÀllor i stora delar av vÀrlden. Stor tillvÀxt av förnybara energikÀllor vars elproduktion inte kan förutses dÄ den Àr beroende av vÀdret gör energilagring till en viktig komponent inom elsystem. Under starka vindar kan ett vindkraftverk överproducera el. Det innebÀr att kraftverket producerar mer el Àn vad som gÄr att sÀlja pÄ elmarknaden och man tvingas ge bort elen. Under andra perioder dÄ det nÀstan inte blÄser alls kan elpriserna stiga enormt eftersom det blir brist pÄ el.

Att gÄ mot strömmen. Varför flickor vÀljer mansdominerade gymnasieprogram

FÄ flickor gör ett otraditionellt val och vÀljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Vad Àr det dÄ som fÄr dessa flickor att gÄ mot strömmen? Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ varför flickor söker till mansdominerade gymnasieprogram. VÄrt syfte har brutits ned i fem frÄgestÀllningar rörande social bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformation och framtiden. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod baserad pÄ intervjuer med sju kvinnliga respondenter frÄn Ärskurs ett pÄ bygg-, el- och fordonsprogrammet.

UtvÀndig solavskÀrmning för glasade kontorsbyggnader : Baserad pÄ produktionseffektiva moduler

Det blir allt vanligare att ha stora fönster och glaspartier i bostÀder och Àven i andra typer av lokaler. Tanken att skapa en öppenhet mellan inomhusklimatet och naturen utanför genom att anvÀnda sig av fasadglas, har haft stor genomslagskraft inom framförallt byggandet av kontorshus. Problematiken kring glasfasader Àr omfattande och det Àr mÄnga faktorer som spelar in. En stor utmaning Àr att lyckas utforma en fasad dÀr man tar tillvara pÄ solvÀrmen vintertid och samtidigt stÀnger ute den under varmare perioder.Rapporten innefattar en fördjupning i utformningen av solavskÀrmning med utgÄngspunkt frÄn tre aspekter; solvÀrmelaster, dagsljus och det arkitektoniska uttrycket. UtgÄngspunkten vid utformningen har varit att skapa moduler som Àr tÀnkta att upprepas lÀngs hela fasaden, i syfte att effektivisera produktionsprocessen.

Preoperativ patientutbildning - att ta tillvara patientens egna resurser genom att skapa kÀnsla av sammanhang.

En patient som ska genomgÄ en operation kan uppleva kÀnslor som maktlöshet och utsatthet. Patientenkan Àven kÀnna sig rÀdd för sjÀlva ingreppet och narkosen och vara orolig för hur operationen kan kommaatt pÄverka livet. Det Àr enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och hÀlso- ochsjukvÄrdslagen sjuksköterskans ansvar att ge patienten den information hon/han behöver för att kunnautöva sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i omvÄrdnaden. Enligt Antonovskys teori om salutogenes ochkÀnsla av sammanhang kan en mÀnniska, trots sjukdom, uppleva hÀlsa och kÀnna tilltro inför framtiden.Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka om sjuksköterskan genom patientutbildning isamband med operation kan möjliggöra att patienten fÄr tillgÄng till och kan anvÀnda sig av sina egnaresurser och den egna förmÄgan för att frÀmja hÀlsa och vÀlbefinnande. För att finna svar pÄ dettastuderades forskningsartiklar inom Àmnet och efterhand framtrÀdde övergripande och underliggandeteman.

Barn, fattigdom och klass ? Definitioner av och arbete med begreppen fattigdom och klass inom socialtjÀnstens Barn- och Familjeenheter

VÄr studie undersöker hur socialarbetare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenheter resonerar kring fattigdom och klass samt hur de definierar och konstruerar dessa begrepp. Den undersöker vilken betydelse socialarbetarna anser att begreppen har för barn och hur detta pÄverkar deras arbete. Vidare undersöker den vilken roll socialtjÀnsten som organisation har i arbetet med frÄgor kopplade till dessa begrepp. Sju intervjuer har genomförts med arbetare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenheter och dessa har analyserats med hjÀlp av meningskategorisering. Studien visar att socialarbetarnas definitioner och konstruktioner av begreppen fattigdom och klass Àr komplexa och rymmer sÄvÀl ekonomiska som sociala element.

Minskning av fÀrskvatten- oljeförbrukning vid Zetterströms Rostfria AB Molkom

Sammanfattning Företaget Zetterströms Rostfria AB i Molkom producerar vÀrmevÀxlare till olika ÀndamÄl. I produktionen anvÀnder Zetterströms en sömsvets som krÀver kylvatten. MÀngden kylvatten som gÄr Ät under ett Är Àr cirka 2016m3. Svetsen gÄr pÄ olika effekter beroende pÄ vad för typ av plÄt som svetsas, om den Àr tjock eller tunn. Vid svetsning av en tjock plÄt körs svetsen pÄ högre effekt Àn om det svetsas en tunnare plÄt.

Dynamiskt ljus : om ljus som ett redskap för att skapa förÀnderlighet

Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka hur ljus gÄr att göra dynamiskt och hur det gÄr att skapa förÀnderliga rum med hjÀlp av ljus. Arbetet börjar med att först reda ut ljus i allmÀnhet, dess egenskaper och kvaliteter samt pÄ vilka sÀtt som man kan arbeta med ljus. Studien handlar om all form av ljus, bÄde naturligt och artificiellt, och vad som hÀnder i mötet med olika material. DÀrefter utforskas dynamiskt ljus, det vill sÀga ljus som förÀndras och utvecklas. I denna del redogörs för hur sjÀlva ljuset kan skifta i uttryck, det vill sÀga i fÀrg, intensitet eller spridning och vilka metoder som finns för att förÀndra ljuset. En stor del innefattar interaktion vilket innebÀr hur ljuset kan Àndras till följd av mÀnniskors nÀrvaro och hur det gÄr att lÄta mÀnniskor styra ljuset. Arbetet undersöker Àven hur man kan ta tillvara pÄ och förmedla dagsljusets naturliga dynamik och hur man kan arbeta med ljus i kombination med vÀder och ÄrstidsvÀxlingar. InnehÄllet i det hÀr avsnitt bygger till stor del pÄ fallstudier av platser och installationer. Genom att studera dessa exempel lyfter arbetet fram ett antal metoder och tillvÀgagÄngssÀtt som kan anvÀndas för att skapa dynamiskt ljus pÄ en plats.

ÅtgĂ€rdsprogram : Rektorers syn pĂ„ arbetet med ÄtgĂ€rdsprogram

Syftet med denna kvantitativa studie Àr att undersöka rektorers syn pÄ arbetet med ÄtgÀrdsprogram, att se vilka rutiner som finns vid upprÀttande av dokumenten och att ta reda pÄ om det finns likheter, respektive olikheter vid rutiner och upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, beroende pÄ vilket stadium rektor ansvarar för. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun dÀr 48 rektorer besvarat en enkÀt.Resultatet visar att det finns likheter vid upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, kring rutiner och innehÄll i dokumenten. Ytterligare likheter som framkommer Àr viss fokusering pÄ individnivÄ liksom att elevens styrkor och svÄrigheter skrivs fram i dokumentet. Att ÄtgÀrdsprogrammet beskriver elevens situation pÄ gruppnivÄ verkar inte vara sÄ vanligt förekommande och det rÄder en viss tveksamhet nÀr det gÀller utformningen pÄ organisationsnivÄ.NÀr det gÀller elevens delaktighet sÄ visade resultatet att elevens ansvar tydliggörs i ÄtgÀrdsprogrammet men att elevens syn pÄ sin skolsituation inte var lika vanligt förekommande nÀr dokumenten skrevs fram.VÄrdnadshavares delaktighet skiljer sig Ät i grupperna. I de lÀgre Äldrarna anser rektorerna att vÄrdnadshavares synpunkter tas tillvara och att deras ansvar framgÄr.

LÀrares erfarenheter av besöket vid en naturskola

Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar besöket pÄ naturskolan och hur de anvÀnder och efterarbetar kunskapen de fÄr med sig. Hur tar de tillvara den gemensamma upplevelsen, de praktiska och sinnliga erfarenheter de fÄtt och hur reflekterar de över besöket nÀr de kommer tillbaka till skolan. Det jag har velat studera nÀrmare Àr denna vÀxelverkan mellan upplevelse och reflektion, grundat pÄ konkreta erfarenheter i autentiska situationer.Naturskolan erbjuder genom handledning i praktiken pedagogerna kompetensutveckling inom utomhuspedagogik tillsammans med sina elever. Dagen ska ge dem möjlighet att tillsammans med sina elever reflektera, diskutera och jobba vidare nÀr de kommer tillbaka till skolan.I min kvalitativa undersökning har 6 lÀrare frÄn 4 olika skolor intervjuats som har gemensamt att de ofta besöker naturskolan med sina elever. Resultatet visar pÄ att lÀrarna ser naturskolan som ett konkret verktyg för lÀrandet vilket ger eleverna praktiska kunskaper för ökad förstÄelse och sammanhang.

VÄrt liv kretsar kring cancer: NÀrstÄendes upplevelse av cancersjukdom hos nÀra anhörig - en studie baserad pÄ narrativer

Varje Är drabbas ungefÀr 50 000 personer i Sverige av cancer. Detta innebÀr att en halv miljon svenskar om Äret har en nÀra anhörig som drabbas. Cancersjukdomens inverkan pÄ de nÀrstÄendes liv Àr pÄtaglig. Förutom att bemöta och ta hand om patienten ska sjuksköterskan Àven uppmÀrksamma de nÀrstÄendes upplevelser och behov. Syftet med denna studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva nÀra en anhörig som drabbats av cancer.

Att arbeta i nya miljöer : En undersökning av svenska företags varumÀrkeshantering i sociala medier

Sociala medier har fÄtt allt större betydelse nÀr det gÀller kommunikation mellan mÀnniskor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit bÄde möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna dÀr de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strÀvan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara pÄ sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fÄtt namnet social commerce. Social commerce Àr ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försÀljning av varor och tjÀnster via sociala medier. VÄrt mÄl med denna studie Àr att undersöka anledningarna till varför nÄgra svenska företag har valt att anvÀnda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det Àr som gör att sociala medier Àr en lÀmplig plattform för e-handel.

Utomhuspedagogik i tiden

Tidigare forskning kring utomhuspedagogik studerar i stor utstrÀckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frÄgor om hur förskollÀrare nyttjar tiden och miljön i utomhusvistelsen. Studien jÀmför hur mycket tid det lÀggs pÄ planerade pedagogiska aktiviteter utomhus jÀmfört med hur mycket total utomhusvistelse förskolorna har. VÄr upplevelse Àr att nÀstan all tid man vistas utomhus Àr förlagd till fri lek och orsakerna till detta Àr nÄgot vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med Ätta utbildade förskollÀrare.Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lÀrandetid det Àr som lÀggs utomhus.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->