Arbetet behandlar Universals skrÀckfilmsproduktion under dess sÄ kallat klassiska period, frÄn ljudfilmens genombrott fram till USAs intrÀde i andra vÀrldskriget i december 1941. Det inleds med en kort historik av studions utveckling, frÀmst under Laemmle-dynastins ledning, samt med korta tillbakablickar pÄ stumfilmsperiodens skrÀckfilmer. Syftet Àr att beskriva hur skrÀckfilmen utvecklades, konstnÀrligt, företagsekonomiskt och produktionstekniskt, under denna period. Tyngdpunkten ligger givetvis frÀmst pÄ Universal, som snabbt blev kÀnda som de frÀmsta skrÀckfilmsproducenterna, ett rykte som man fortfarande upprÀtthÄller.Vidare beskrivs alla Universals skrÀckfilmer frÄn och med Dracula (1931) fram till och med The Wolfman (1941), som vÀl kan beskrivas som den sista riktigt stora skrÀckfilmen, innan bolaget förföll till mer eller mindre obegÄvade uppföljare..

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Bakgrund och problemformulering: MĂ„nga kvinnor har bestĂ€mt sig för att amma innan förlossningen. Tidig hemgĂ„ng frĂ„n BB-avdelning gör att BVC-sköterskan har ett stort ansvar att stödja nyblivna mammors amning. Studier visar att BVC ibland ger bristfĂ€llig och felaktig information om amning och mammor upplever amningsstödet frĂ„n BB bĂ€ttre Ă€n stödet frĂ„n BVC. Med bakgrund av detta utformades studiens syfte för att beskriva mammors upplevelse av amningsstöd pĂ„ BVC.Syfte: Att beskriva mammors upplevelse av amningsstöd.Metod: Öppna intervjuer genomfördes med Ă„tta mammor. Alla hade pĂ„börjat amning men ammade under olika lĂ„ng tid.

SyfteSyftet med arbetet Àr att göra en jÀmförande studie mellan vad de spanska styrdokumenten förordar och hur den faktiska verkligheten ser ut nÀr det gÀller arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan.MetodJag har gjort en kvalitativ studie genom enkÀter och intervjuer, för att ta reda pÄ hur de spans-ka pedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. DÄ detta Àr en kvalitativ under-sökning har enkÀterna endast anvÀnts som introduktion inför intervjuerna.Metoden i undersökningen har dels varit att lÀmna ut en enkÀt till sju pedagoger och tre för-Àldrar, dels att göra djupintervjuer. Totalt har pedagoger frÄn sex skolor i MadridomrÄdet del-tagit, dÀr tre av skolorna Àr privatskolor och de övriga tre kommunala. EnkÀterna har föregÄtt intervjuerna, dÀr förtydliganden och fördjupning av enkÀtsvaren kunnat göras.ResultatUndersökningen har tydligt visat att det finns en rad specialpedagogiska insatser för elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan. Det mesta handlar dock om att ÄtgÀrderna riktas mot eleven.NÄgon direkt handledning av pedagogerna förekommer inte, mer Àn att de specialteam som finns i alla kommuner och som Àr behjÀlpliga med att göra modifieringar av kursplanerna för de elever som inte uppnÄr mÄlen.

Roland Öhrvall, VD för Ro Rollytech AB, hade en idĂ© om ett bĂ„tskydd som med hjĂ€lp av GPS skulle kunna meddela bĂ„tĂ€garen om oönskad aktivitet, sĂ„som stöld eller inbrott. Genom projektet ?Ett entreprenöriellt universitet? förverkligades idĂ©en vid LuleĂ„ tekniska universitet. Den systemtekniska utvecklingen av larmet pĂ„börjades 2005 och utfördes av EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid LTU. Efter tvĂ„ Ă„rs arbete var det yttre höljet det enda som kvarstod mellan idĂ© och verklig produkt.

Förskola och skola kostar samhÀllet stora summor och det finns en osÀkerhet hur resultatet av denna verksamhet ska mÀtas. DÀrför har behovet av pedagogiska verktyg och redskap för hur man bl.a. observerar, kartlÀgger och stimulerar barns sprÄkutveckling ökat. Huvudsyftet med denna studie Àr att belysa nÄgra pedagogers och förÀldrars beskrivning och vÀrdering av TRAS-materialet (Tidig Registrering Av SprÄkutveckling). PÄ vilka sÀtt kan observationsmaterialet pÄverka förskolans verksamhet? Författaren genomför studien med hjÀlp av intervju- och enkÀtundersökning.

Snatteri Ă€r det brott som förekommer mest bland ungdomar i tonĂ„ren och kan i tidig Ă„lder bli en inkörsport till grövre brottslighet. Detta finns dokumenterat i officiell brottsstatistik. I vux-envĂ€rlden stöter man ofta pĂ„ obekrĂ€ftade uppfattningar, att ungdomar idag tenderar till att tillĂ€gna sig en accepterande attityd till eget och kamraters snatteri.Är det en verklig sanning att ungdomar i dag tolererar och bagatelliserar snatteri? Syftet med denna uppsats, som omfattar ungdomar i klass nio, Ă€r att ta reda pĂ„ hur det kan se ut med tan-ke pĂ„ dessa frĂ„gor. Inte minst för att öka kunskaperna inför planering av brottsförebyggande arbete.

PÄ senare Är har intresset för trollslÀndor ökat. I jÀmförelse med andra stora och lÀttstuderade insekter finns dock relativt fÄ vetenskapliga och systematiska studier. Denna studie syftar till att undersöka hur habitatet pÄverkar trollslÀndearternas förekomstmönster och detekterbarheten hos olika arters larver samt inventeringsmetodens effektivitet. Med detekterbarhet menas sannolikheten att arten upptÀckts givet att den finns pÄ lokalen. BÄde larver och adulta trollslÀndor inventerades i 14 dammar i Frihult, Sjöbo kommun i SkÄne under juni-augusti 2009.

Kriminalitet Ă€r ett stort problem i samhĂ€llet som involverar mĂ„nga mĂ€nniskor, dels som utför den brottsliga handlingen och den som utsĂ€tts. Kriminalitet Ă€r en livsstil för vissa mĂ€nniskor. De flesta inleder sin kriminella karriĂ€r under tonĂ„ren. En del fortsĂ€tter men de flesta slutar begĂ„ brott efter denna period. Återfallsfrekvensen Ă€r ca 60 %.

Traditionellt isolerad frÄn internationella marknader har Ryssland under de senaste femton Ären genomgÄtt stora förÀndringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i vÀrldsekonomi och som resultat till större intresse frÄn utlÀndska aktörer. Detaljhandelsbranschen Àr en av de mest attraktiva sfÀrer för utlÀndska investeringar och dÄ inte minst nÀr det gÀller livsmedelsförsÀljningen. Innan företag bestÀmmer sig att gÄ in pÄ en marknad mÄste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utlÀndska etablerare pÄ den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus lÀggs frÀmst pÄ att genomföra en branschanalys genom att titta pÄ branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella intrÀdeshinder.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna mÀnniskans interaktion och kommunikation med centralmakten. UtgÄngspunkten Àr att lokalsamhÀllets förestÀllningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sÄdant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher sÄsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer dÀr marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhÀllets mÀnniskor.Jag argumenterar för att marschen bör förstÄs som en kommunikativ arena dÀr centralmakten och lokalsamhÀllet interagerade inom ramen för ett förestÀllt samhÀllskontrakt. Denna symboliska interaktion visade pÄ att centralmakten och lokalsamhÀllet delade mÄnga förestÀllningar och hade mycket att vinna pÄ ömsesidighet och förhandling.

Bakgrund:Sedan Är 2004 har BokföringsnÀmnden arbetat med det sÄ kallade K-projektet. Projektet innebÀr att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet Àr att redovisningsar-betet ska underlÀttas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprÀttar Ärsre-dovisningar och regelverket för Ärsredovisning med K2 innehÄller förenklingar som mindre företag frivilligt fÄr tillÀmpa istÀllet för de mer avancerade reglerna i K3. Problem:Vi har identifierat en valsituation som ansvariga pÄ mindre företag stÄr inför.

Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer hos kvinnor, varje Är fÄr ungefÀr 8000 kvinnor i Sverige diagnosen. Under de senaste Ären har mortaliteten minskat pÄ grund av att allt fler bröstcancerfall upptÀcks i tidigare skeden och dÄ behandlingarna har blivit bÀttre. Screeningkontrollerna Àr en viktig del i tidig upptÀckt av bröstcancer. De inriktar sig pÄ undersökning av kvinnor som Àr utan symptom och som bedömer sig sjÀlva som frisk. De kvinnor vars bilder visar tecken pÄ förÀndring blir kallade för ytterligare undersökning.

Sexualitet och reproduktion utgör tvÄ centrala delar i mÀnniskors liv och Àr integrerade i vÄr personlighet. Det Àr dÀrför viktigt att frÄn tidig Älder skapa en god grund för sexuell hÀlsa och vÀlbefinnande. Att se ungdomar som handlingskraftiga aktörer och göra dessa delaktiga i diskussioner i en öppen dialog bidrar till ökade möjligheter för skapande och vidmakthÄllande av en hÀlsosam livsstil. Skolan utgör dÀrför en viktig arena för hÀlsofrÀmjande och preventivt arbete dÄ de flesta ungdomar kan nÄs dÀr. I Kina infördes en obligatorisk nioÄrig skolgÄng för Kinas samtliga ungdomar Är 1986 och Är 2002 infördes Àven obligatorisk skolbaserad sexualundervisning. Studien syftade till att undersöka hur kinesiska universitetsstudenters upplever sexualundervisning för ungdomar (10-19 Är) i Kina samt behov av förÀndringar och pÄgÄende utvecklingstendenser.

Bakgrund: Den palliativa vÄrden ska vila pÄ etiska utgÄngspunkter och en helhetssyn av patienten samt utgÄ frÄn patientens behov. Centralt för den palliativa sjuksköterskan Àr att vara relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. God omvÄrdnad i livets palliativa slutskede och vilka nutritionsÄtgÀrder som ska vidtas nÀr inte lÀngre föda via munnen Àr möjligt, Àr svÄra beslut att ta för att ge patienten en fridfull död. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge, avsluta eller avstÄ enteral eller parenteral nutrition till patienter i palliativt slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomfördes dÀr totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs (2006) modell.